Fransk ex-premiärminister: Så ska Europa klara sig självt

Paris kokar av internationell politisk aktivitet den här vårvintern, men inte av positiva skäl. Europa befinner sig som bekant i en ny säkerhetspolitisk kris sedan Donald Trumps administration satt de transatlantiska relationerna på spel. Under februari ordnade Frankrikes president Emmanuel Macron en rad möten med världsledare för att diskutera möjligheterna till nya demokratiska allianser. Det gemensamma försvaret är också ämnet för veckans extrainsatta krismöte med EU:s stats- och regeringschefer.

Dominique de Villepin, som har varit både premiärminister och utrikesminister, är inte särskilt överraskad av utvecklingen. Han har ägnat två decennier åt att varna för att Europa är alltför beroende av USA.

När vi nu träffas i en hotellsvit i centrala Paris uttrycker de Villepin en sammanbiten oro över det nya världsläget, men han ser också detta som ett tillfälle för Europa att enas bakom den liberala demokratin och fylla det tomrum som USA:s auktoritära sväng kan skapa. I intervjun målar han upp riktlinjerna för det han kallar en “ny europeisk strategi för självständighet”.

– Konsekvensen av detta kommer att bli ett europeiskt demokratiskt uppvaknande. Vi kommer att kämpa för den liberala demokratin mer än någonsin. För frågan handlar nu verkligen om självständighet eller underkastelse, säger han.

Fransk-brittiskt samarbete

Men vad innebär det att uppnå europeisk självständighet, eller oberoende, i konkreta steg? Dominique de Villepin föreslår tre omedelbara åtgärder för att öka Europas säkerhet. Det första steget är att utveckla ett gemensamt försvar, med avsevärda satsningar på den europeiska försvarsindustrin.

– Vi är i akut behov av att utveckla våra egna system och inte bara köpa från USA.

En brittisk soldat deltar i utbildning av ukrainsk militär. Dominique de Villepin anser att de brittiska och franska försvaren måste samarbeta närmare. Foto: Kin Cheung/AP/TT

Det andra steget är att öka investeringarna i innovation och teknik, i enlighet med den uppmärksammade rapporten om EU:s konkurrenskraft som skrevs av Europeiska centralbankens tidigare chef Mario Draghi förra året.

Det tredje steget är att stärka samarbetet mellan Frankrike och Storbritannien när det gäller försvar, underrättelseverksamhet, kärnvapenfrågor och Ukraina. Där vill de Villepin också se att de båda stora västeuropeiska militärmakterna ger försvarsgarantier i händelse av ett avtal och vapenvila.

– Vi måste ta vårt öde i våra egna händer. Sluta tro på illusioner. Trump överger Ukraina och Musk stöder extremiströrelser i Europa, eftersom de vill ha ett svagare EU. De förstår att Europa nu är det största hindret för deras vision. Och detta är naturligtvis oacceptabelt.

Röstade med diktaturer

Emmanuel Macron, Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och andra europeiska ledare har ägnat de senaste veckorna åt tappra försök att hålla de transatlantiska relationerna vid liv. Men samtidigt som Macron besökte Vita huset i februari, för ett på ytan relativt kamratligt möte med Trump, tycktes USA bekräfta sin nya utrikespolitiska linje genom att rösta emot en FN-resolution om att fördöma Rysslands krig i Ukraina.

Utöver USA och Ryssland var det endast 16 stater, mestadels mindre och diktaturer som Nordkorea och Belarus, som röstade nej. Strax därpå förolämpades Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj när han besökte Vita huset och därefter satte USA stopp för stöd till Ukraina. Flera ledande republikanska företrädare började samtidigt tala om att Nato har blivit överflödigt.

Glada miner men knappast eniga. Frankrikes president Emmanuel Macron, som besökte Vita huset i februari, hör till dem som pläderar för ett starkare europeiskt försvar som är mer självständigt från det amerikanska. Foto: Ludovic Marin/AP/TT

– Vi har nu tre illiberala supermakter: Ryssland, Kina och USA. USA kan inte längre betraktas som en allierad till Europa. Men den nya djungelns lag kommer att vara värst för USA, eftersom de kommer att bli helt isolerade, säger de Villepin.

Dominique de Villepin är en av Frankrikes mer respekterade diplomater och politiska veteraner. Han blev internationellt känd för sitt tal i FN i februari 2003, där han protesterade mot den då förestående amerikanska invasionen av Irak. Dominique de Villepin förutspådde då att den amerikanska presidenten George W Bushs strategi skulle leda till kaos.

Legendariskt tal

Med retorisk elegans vände han också Bushs kritik mot Frankrike som en del av ”det gamla Europa” till en styrka:

"Detta budskap kommer från ett gammalt land, Frankrike, från en gammal kontinent som min, Europa, som upplevt krig, ockupation och barbari. Ett land som inte glömmer och som förstår den skuld vi har till de frihetskämpar som kom från USA och andra platser. Men som aldrig har upphört att stå rakryggat inför historien och för mänskligheten. Troget våra värderingar vill vi beslutsamt agera tillsammans med alla medlemmar av det internationella samfundet. Vi tror på förmågan att tillsammans bygga en bättre värld", sade de Villepin.

Talet ingår i dag undervisningen i franska grundskolor. Dominique de Villepin ingår

Dominique de Villepin håller sitt berömda USA-kritiska tal i FN 2003. Foto: Kathy Willens/AP/TT

i en lång tradition av franska politiker som har varit skeptiska till USA:s världspolitiska dominans och känner nu, precis som Macron, att han fått viss bekräftelse. Men de Villepin är inte en dogmatisk antiamerikan. Han studerade i USA, har djupa relationer med landets politiska etablissemang och betonar sin respekt för den amerikanska liberala traditionen, landets mjuka makt, dess universitet och innovationskultur.

 – Men nu överger de allt detta för den här absurda idén om fullskalig makt. Det är historielöst. Man kan aldrig vinna enbart med eld, säger han.

Om USA bryter de transatlantiska allianserna kan det inte minst bli allvarligt för de baltiska länderna, påpekar han.

– Den baltiska regionen är ett av de områden som Putin fokuserar på. Det är viktigt för Ryssland, det är viktigt för Kina. Så vi måste vara på vår vakt. Vi måste omedelbart förbättra underrättelseverksamheten mellan länderna där. Vi har redan sett ökade spänningar, med sabotagen av kablarna i Östersjön. Europa behöver förbereda sig på det värsta tänkbara, utan att för den sakens skull skapa en ond cirkel av upptrappning.

Presidentkandidat?

I franska medier spekuleras det om att de Villepins återkomst i offentligheten på senare tid tyder på planer att ställa upp i nästa presidentval 2027. Han är förtegen när det gäller en eventuell kandidatur, men förnekar det inte heller. Det är tydligt att han har funderat mycket på omständigheterna kring valet och den politiska dynamiken i Frankrike, där han menar att utrikespolitiken kommer att bli mer central. Det skulle kunna gynna honom.

– Nationell säkerhet kommer att vara den viktigaste frågan i nästa val, eftersom det handlar om frihet, värderingar, om vi tror på suveränitet eller underkastelse.

Detta, säger de Villepin, förklarar också varför han kände sig tvungen att på nytt ge sig in i den allmänna debatten, inte bara som potentiell kandidat i nästa val, utan också som inofficiell talesperson för en ny ”europeisk självständighet”, en fras som han använder sex gånger under vårt 90 minuter långa samtal.

– Med min bakgrund, som motståndare till Irakkriget, och all min erfarenhet av att hantera geopolitiska kriser, kände jag att det saknades röster som talade för försvaret av Europa, försvaret av våra värderingar, så det var min plikt att ta den här rollen.

"Inte verkligheten på sin sida"

Han tror att USA kommer att präglas av större protester mot Trump om presidentens politik börjar slå tillbaka mot den breda medelklassen. Han förutspår, likt många ekonomer, att Trumps handelstullar kommer att leda till explosionsartad inflation och uppsägningar, och att den amerikanske presidentens ”hänsynslösa utrikespolitik” kommer att göra landet mycket svagare.

– Det är alltid det som är problemet för nationalister och populister. Det jag kallar verklighetsprincipen. De har inte verkligheten på sin sida.

Elon Musk vill att Europa ska lyda USA:s techjättar, anser de Villepin. Här kampanjar mångmiljardären för ytterhögerpartiet AFD i Tyskland under valrörelsen där nyligen. Foto: Sebastian Willnow/DPA via AP/TT

Men i USA har den nationalistiska högern också fört ett effektivt krig mot etablerade medier, som man verkar vara på väg att vinna. I presidentvalet i november vann Trump med endast 1,5 procents marginal nationellt, men han vann med i genomsnitt 54 procentenheter i så kallade nyhetsöknar, där seriösa lokalmedier inte längre är tillgängliga, enligt en studie vid Northwestern University. Flera av de stora sociala medieplattformarna står nu öppet bakom Trump.

Dominique de Villepin ser detta som en brådskande påminnelse om att bygga upp den europeiska teknikindustrin, hålla fast vid regleringar av USA:s techjättar och uppmuntra till oberoende från de amerikanska plattformarna.

– Elon Musk vill att Europa och europeiska medier ska bli helt underställda honom. Så det här är en fråga om våra grundläggande friheter och vår frihet att tänka vad vi vill tänka. Vi måste bygga våra egna verktyg, oavsett om det handlar om storskaliga språkmodeller och AI, eller sociala plattformar och molnteknik. Vi måste förstå att det här är ett krisläge, säger han.

Trump ett "giftigt varumärke"

Inför det tyska valet i februari bedrev Elon Musk en frenetisk kampanj för det nationalistiska ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AFD), men det verkade inte ha någon större effekt. AFD låg på runt 20 procent i opinionsmätningarna när Musk började driva kampanj för partiet, och det fick till slut 20,8 procent av rösterna.

Europeiska högerpopulister, som franska Marine Le Pen i mitten, hyllade Donald Trump vid ett möte i februari. Men han lär snart bli ett "giftigt varumärke" för dem, spår de Villepin. Foto: Paul White/AP/TT

Dominique de Villepin tror inte heller att Musk skulle ha en särskilt positiv effekt om han försökte hjälpa nationalisterna i Frankrike, som leds av Marine Le Pen och Jordan Bardella.

– Åh, det skulle vara det säkraste sättet för Le Pen att förlora om Elon Musk kom hit för att kampanja med henne.

Än så länge, säger de Villepin, kan europeiska nationalister samlas och hylla Trump, som i ett möte i Madrid i februari. Men snart tror han att den amerikanske presidenten kommer att bli ett giftigt varumärke även för dem. Dominique de Villepin avslutar intervjun med ett retoriskt eko från det berömda talet i FN för 22 år sedan.

– Det här är en möjlighet för Europa att vara stabilitetens röst. För här förstår vi konsekvenserna av auktoritär nationalism.