Ökat tryck på Kina att agera
Intervju. Få, om någon, tycks ha Vladimir Putins öra. Men när det i väst avskydda Ryssland nu backar in i giganten Kinas famn väcks frågan hur långt president Xi Jinping tolererar sin ryske kollegas militära framfart. Men Peking har också behov av att stå Moskva nära.
– Kina har inte så många vänner bland stormakterna, säger Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.
Läs också härintill om vacklandet hos en annan asiatisk gigant, Indien – och om Belarus, en stat som i allt väsentligt har upphört att existera.
Publicerad: 2022-03-02
Det var djupt symboliskt. Vladimir Putin träffade Xi Jinping inför invigningen av vinter-OS i Peking den 4 februari. Tillsammans släppte de båda antivästliga stormakterna en kommuniké om hur de står mycket nära varandra och vill ha en ny världsordning. Många frågade sig om Putin informerade sin kinesiske kollega om sina planer för Ukraina. Bad han om, och fick han, Xis välsignelse för det som sedan skedde? Så snart som de olympiska spelen var över, och världens blickar lyftes från spektaklet i den kinesiska huvudstaden, satte den ryske ledaren sin våldsamma plan i verket.
Men flera saker talar för att Kina faktiskt verkar ha varit relativt oförberett på det som skedde, anser Björn Jerdén. Dels evakuerades inte kinesiska medborgare från Ukraina, dels viftades amerikanska varningar om Putins planer bort av UD i Peking som ett dåligt skämt.
– Och när invasionen skedde verkade inte Kina ha en tydlig position klar. Tillsammans talar allt detta för att man blev tagen på sängen, säger Björn Jerdén.
Åtminstone tycks man inte ha varit beredd på skalan på den militära insatsen, och heller inte på styrkan och enigheten i det svar som följde från västmakterna.
Det väcker i sin tur en förhoppning i väst om möjligheter att skapa distans mellan länderna, anser Jerdén. Ett exempel på det var att Ukrainas utrikesminister den 1 mars i ett samtal med sin kollega i Peking bad Kina stoppa kriget. Men Peking har – hittills – skyllt krisen på USA och säger sig acceptera Rysslands krav att Nato ska rullas tillbaka.
– Tidigare har man från amerikanskt håll mest hoppats få Ryssland att distansera sig från Kina, för Kina är det stora hotet. Men nu är det snarare tvärtom att man tänker ”kan vi få över Kina lite mer på vår position, och kritisera Ryssland lite mer för det som pågår nu, och på så sätt skada den här strategiska relationen mellan länderna?”.
– Jag tror nog att Putin lyssnar på Xi Jinping, men sen är frågan vad Xi Jinping säger.
Bombad bro i Kiev den 2 mars. Emilio Morenatti/AP/TT
Eftersom det saknas insyn är det svårt att säga hur pass pålitlig partner Ryssland är i Kinas ögon, när de utåt vill ge sken av att stå sida vid sida.
– Om Xi Jinping inte var införstådd med vad som hände har Putin försatt honom i en rätt besvärlig situation. Kina framstår ju inte i bra dager och det gynnar inte Kina. Och det gäller inte bara i väst, säger Björn Jerdén.
I förlängningen återstår att se hur populär Rysslands aggression är i Peking, men den kan ställa till det för Kina på flera sätt, påpekar han. Dels ligger inte sanktionerna i Pekings intresse eftersom de kan skada Kina indirekt i affärer med Ryssland. Kina är också en stor handelsnation som är i behov av att det internationella ekonomiska utbytet fortsätter att utvecklas.
Men kanske ännu allvarligare för Kina är att Rysslands agerande har fått västmakterna att sluta sig samman starkare än på många år, påpekar Jerdén.
– Kina tjänar på att de ledande industriella ekonomierna är splittrade så att man kan spela ut dem mot varandra.
Den ryska invasionen kan också driva EU ideologiskt till att alltmer se auktoritära stormakter som en fara, och att Ryssland och Kina på så sätt buntas ihop.
Den så kallade Ryska marknaden i Peking. Kinas affärer med Ryssland kan störas av västs sanktioner. Foto: Ng Han Guan/AP/TT
Kina kan samtidigt tjäna på att ett långvarigt krig i Europa gör att USA inte riktigt kan lämna kontinenten och inrikta sig mer på Kinas hemregion kring Indiska oceanen och Stilla havet, som Washington hade tänkt.
– Det kan bli svårare nu att få till den omställningen och det kan vara positivt för Kina på samma sätt som kriget mot terrorismen och invasionen av Irak gynnade Kina. Det tog tio år längre än det annars skulle gjort för USA att verkligen uppmärksamma riskerna med Kinas framväxt, säger Björn Jerdén.
I och med kriget och det sätt som västländerna har svarat på drivs Ryssland nu ännu närmare Kina. Det är en process som redan pågått i några år, inte minst sedan annekteringen av Krim 2014, och nu accelererar. Som Björn Jerdén uttrycker det:
– Ryssland har backat in i Kinas famn.
Ryssland blir nu ännu mycket mer beroende av Kinas ekonomi och dess teknik, där den asiatiska jättenationen också blivit en stormakt. För Ryssland är Kina en mycket viktigare handelspartner än tvärtom.
Hur den relationen utvecklas återstår att se.
– Det är tidigt än så länge men jag har svårt att tro att Kina skulle omvärdera sin relation med Ryssland i ett läge där relationen med USA är körd i botten, där EU blir alltmer alienerat från Kina, där Kinas relation med Indien och Japan också är väldigt dåliga. Kina har inte så många vänner bland stormakterna, helt enkelt. Så på så vis, trots att Kina är så mycket mäktigare på vissa sätt, så är man också beroende av Ryssland, det är inget envägsberoende, säger Björn Jerdén.
– För Kinas del så involverar den övergripande motsättningen i världen inte Ryssland utan står mellan Kina och USA. Och där är ändå Ryssland Kinas allierade, där har de samma synsätt.