Starten för en lång seglats

För denna publikation har vi tre ledstjärnor. Vi vill:

Vidga kunskapen om vår tids stora utrikespolitiska frågor.
Slå en brygga mellan forskning och folkbildning.
Erbjuda solida analyser och djärva framtidsperspektiv.

Detta gör vi med hjälp av skribenter från olika områden. Här skriver UI:s egna forskare och redaktörer. Här medverkar utrikespolitiska forskare från andra fora. Här skriver diplomater och andra utrikespolitiska aktörer – några på krönikeplats. Här medverkar journalister som har en lång utrikespolitisk erfarenhet från skilda regioner i världen. Alla skribenter är inte från Sverige, men vi strävar efter att texterna ska vara på svenska.

Bland våra skribenter kommer det att dyka upp några namn som inte har hunnit bli etablerade ännu – men som kan bli det i framtiden.

Vi lutar oss mot rika traditioner. Utrikesmagasinet har två föregångare: tidskriften Utrikespolitik, som hade sin premiär efterkrigsåret 1946, och dess efterföljare Internationella Studier, som belönades med det eftertraktade priset Årets facktidskrift 2011.

I en av Utrikespolitiks första årgångar hittar man en artikel av jur kand Hans Blix. Då var han inte känd i någon bredare krets. Några årtionden senare, som chef för FN-inspektörerna i Irak och som skarp kritiker av Bushadministrationens invasion av Irak, blev han en av de mest kända svenskarna i världen.

Vi på Utrikesmagasinet känner oss som yngre syskon till dessa båda föregångare i tidskriftsvärlden. Men som yngre syskon är vi inte bara fyllda av beundran för våra äldre anhöriga utan vi tar oss ibland rätten att bli uppnosiga. De som skriver i Utrikesmagasinet företräder sig själva och detta forum är en fristående och redaktionellt självständig del av UI:s verksamhet.

Till skillnad från Internationella Studier är denna nättidning gratis. Som läsare har du därmed fri tillgång till vårt nya digitala arkiv. Detta kommer att ge artiklarna längre livslängd och – hoppas vi – en bredare publik. I vår sökmotor hittar du redan nu artiklar ur de senaste årgångarna av Internationella Studier, samt ett urval av UI-bloggens artiklar.

Efterhand som vi fyller på med mer nyskrivet material – analyser, krönikor och intervjuer – kommer arkivet att få allt större tyngd och bredd. På denna sajt kommer du också att hitta videointervjuer med några av de många talare som gästar Utrikespolitiska institutets välbesökta seminarier.

Denna start för Utrikesmagasinet vill vi att du som läsare ska se som jungfrufärden på en lång seglats som kommer att ta dig till många platser i världen. Premiärdagen är vi glada över att kunna presentera nyskrivna, djuplodande texter om bland annat Kina, Afrikas horn, Afghanistan, Mellanöstern och EU:s ödesfrågor.

Redan imorgon publicerar vi nya krönikor och nyskrivna analyser om andra områden. Efterhand tänker vi bygga upp temasidor, inte bara om länder och regioner utan även om övergripande frågor av global vikt.

Vem skriver vi för? Det korta svaret är den utrikespolitiskt intresserade. Vi hoppas att en bred målgrupp ska hitta relevanta texter här. Kanske är du gymnasieelev eller student på någon högskola. Kanske du är lärare eller arbetar på ett asylboende. Du kan vara aktiv i en organisation som jobbar med internationella frågor eller affärsresenär som behöver veta mer om dina exportmarknader. Eller så är du kanske beslutsfattare inom näringsliv, myndigheter eller den politiska sfären.

Vad skriver vi om? Det korta svaret är allt som har anknytning till vår tids stora utrikespolitiska frågor. Det kan ha inriktning på regioner eller länder i världen, men det kan lika gärna gälla tematiska frågor som klimatförändringar, korruption, migration eller torka och svält, skrivet på ett analytiskt sätt. Krönikörer som vill få oss att se sammanhang ur nya perspektiv framträder här – några med en tydlig politisk avsändare. Intressanta personer som påverkar skeenden i omvärlden intervjuas.

Vi ser oss inte som konkurrenter till nyhetsmedier, snarare som komplement.

Vi tänker inte bli ett debattforum – sådana finns det gott om. Vi vill däremot ge dig som läsare en möjlighet att bättre förstå vår omvärld.