Alla kristna i Brasilien har inte samma agenda

Presidentvalet i Brasilien förra året präglades för första gången av värdefrågor snarare än av välfärdsfrågor. Jair Bolsonaros valkampanj gick på offensiven för en konservativ familjepolitik och frågor som vi kände igen från Donald Trumps politiska program. Sedan Bolsonaro svors in som president den första januari i år, har utspel mot minoriteter samt förslag om fortsatt exploatering av regnskogen och större tillgång på vapen orsakat internationell debatt.

Brasilien är också ett intressant exempel på hur religiösa aktörer spelar en allt större roll i politiska processer. Vi som länge följt utvecklingen i Brasilien och har goda relationer med kyrkor, organisationer och forskare i landet har med intresse tagit del av den ökade rapporteringen om den politiska utvecklingen i Brasilien, inte minst i svenska medier. Samtidigt har vi reagerat på en återkommande ensidig och ytlig beskrivning av hur kristna och kyrkor medverkar till den populistiska stämningen i Brasilien. Denna ensidighet avslöjar en ovana att i Sverige analysera och ta till sig religionens roll och betydelse i samhället.

President Jair Bolsonaro räcker över en blomma till familjeminister Damares Alves på Internationella kvinnodagen den 8 mars. Foto: Carolina Antunes/PR/Creative Commons

Visst kan man säga att de kristna i Brasilien röstade fram Bolsonaro. Det är ofrånkomligt eftersom majoriteten av brasilianerna identifierar sig som kristna.

Men verkligheten som vi möter genom resor och samtal är komplex. Det finns också stora geografiska skillnader i valutgången. I norra Brasilien har vi mött oro bland baptistpastorer som ber för sitt lands framtid. Kortfattat kan Brasilien beskrivas som splittrat, också bland de kristna. Den nytillsatta familjeministern Damares Alves, tillika evangelikal pastor, förespråkar rosa för flickor och blått för pojkar. Samtidigt är homosexuellas rättigheter en viktig fråga för Comunidade Cristã Nova Esperanças i São Paulo, som själv identifierar sig som pingstkyrka.

Den katolska kyrkan i Brasilien har det största medlemsantalet bland katolska kyrkor i världen, uppskattat till 130 miljoner människor. Utöver katolska kyrkan är ungefär 50 miljoner av Brasiliens invånare medlemmar i tusentals olika frikyrkor. Bland dessa finns traditionella protestantiska kyrkor som metodister, presbyterianer och anglikaner. Under lång tid har pentekostalismen, i form av olika pingstkyrkor och evangelikala kyrkor, vuxit i landet. När tidskriften National Geographic för några år sedan gjorde ett reportage från Amazonas beskrev de ett brasilianskt lokalsamhälle som karaktäriserat av att det finns en fotbollsplan, ett postkontor och en pingstkyrka.

Alla dessa kyrkor rymmer många olika teologiska strömningar som påverkar relationen mellan kyrka och samhälle, tro och politik. En viktig strömning som fortfarande spelar stor roll i Brasilien är befrielseteologin som växte fram i Latinamerika på 1960-talet. Befrielseteologin sätter de fattiga i fokus i läsningen av Bibeln och har bidragit till att grupper som tidigare varit marginaliserade fått utrymme i det sociala och politiska livet. En annan teologisk strömning som sedan 1980-talet haft stort inflytande är den så kallade framgångsteologin eller ”prosperity gospel”. Framgångsteologin betonar att Gud välsignar den starkt troende kristne med materiellt välstånd och hälsa.

Katolsk mässa i São Paulo. Foto: Alf Ribeiro/Shutterstock

Den teologiska mångfalden präglar idag alla kyrkotraditioner i Brasilien. 58 procent av Brasiliens katoliker uppger till exempel att de identifierar sig som karismatiker (utmärkande snarare för vissa pingstkyrkor) enligt en forskningsrapport från Pew Research Center. Också inom pentekostalismen är den teologiska mångfalden stor. Här finns Assambleias de Deus som grundades av svenska missionärer 1911. Det är en av de största pingstkyrkorna i landet med flera hundra församlingar och över 12 miljoner medlemmar.

Inom pentekostalismen finns också den uppmärksammade men ganska ovanliga kyrkan Igreja Universal do Reino de Deus (IURD) med åtta miljoner brasilianska medlemmar. Biskop för IURD är miljardären Edir Macedo som äger ett av Brasiliens största TV-bolag och som stödde Bolsonaros valkampanj. Macedo är också en omdiskuterad förespråkare av framgångsteologin. Det ska dock noteras att bland kristna i Brasilien finns många som är skeptiska till såväl framgångsteologi som Macedo och kyrkan IURD.

En annan väletablerad pentekostal frikyrkotradition är den evangelikala. Också här finns svenska kopplingar med missionärer från Örebromissionen. I början av 1900-talet lade de grunden till Convenção das Igrejas Batistas Independentes (Cibi) som idag har ungefär 100 000 medlemmar. Cibi är den svenska Evangeliska frikyrkans (EFK) systerkyrka med fortsatt nära samarbeten. Utöver ett socialt arbete för bland annat barns rättigheter, organiserar sig Cibi i nätverk med andra kyrkliga organisationer för att bekämpa korruption inom myndigheterna.  

Under de dryga hundra år som kyrkorelationerna mellan Sverige och Brasilien pågått har vi kunnat följa den betydande insats många kyrkor gör som en del av Brasiliens civilsamhälle. Deras långa historia och förankring i samhället har möjliggjort ett arbete som fortsätter att förändra människors liv genom ett varierat föreningsliv, utbildning och klimatarbete. Att frikyrkorna växer kan delvis förklaras med deras unika förmåga att nå ut i fattiga och svårtillgängliga områden som Amazonas och storstadsslummen. Genom att verka nära människor kan kyrkorna vara en konstruktiv kraft i arbetet mot droger, fattigdom och social utsatthet.

Gatumålning i São Paulo. Foto: Will Rodrigues/Shutterstock

De kristna i Brasilien och andra länder representerar befolkningen i stort, även politiskt. Att politiska partier gör sig till uttolkare av kristna värderingar innebär inte att alla kristna automatiskt delar samma agenda.

En av de största utmaningarna för såväl demokratins framtid som goda internationella samarbeten är fake news. Det är uppenbart att fake news bidragit till att piska upp den politiska stämningen i Brasilien. Såväl politisk pajkastning som ett ibland högt tonläge från olika predikstolar har ställt människors åsikter och värderingar på sin spets. Frustrationen över politiska beslutsfattare och den enorma politiska korruptionshärvan är viktiga faktorer som fått Brasiliens väljare, och politiker, att agera drastiskt.

Religion har stort inflytande över människors vardag, vare sig vi vill det eller inte. Därför behöver alla som vill förstå och analysera sin samtid större ”religiös läskunnighet”. Med mer kunskap om den mångfald av religiösa aktörer och traditioner som finns och hur de påverkar samhällsutvecklingen kan vi stå emot såväl fake news som drastiska politiska utspel. Då kan vi också börja förstå den komplexa verklighet som varje enskild människa har att förhålla sig till, vare sig det är i Brasilien eller Sverige.