2024

Nato i fokus

UI.se

Nato i fokus

Aktuellt Med anledning av Sveriges inträde i Nato har vi här sammanställt en översikt över våra poddavsnitt, artiklar och analyser om Nato.

Kärnvapen i fokus

UI.se

Kärnvapen i fokus

Aktuellt Med ryska hot om kärnvapenkrig, Kinas supermaktsambitioner och Sveriges Natomedlemskap har frågor om kärnvapen och nedrustning blivit än mer aktuella. På den här sidan har vi sammanställt en översikt över våra poddavsnitt, artiklar och evenemang på temat kärnvapen. Flera av dessa har gjorts i samarbete med systerorganisationen Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala universitet.

Ryska pengar får ny hemvist på norra Cypern

UI.se

Ryska pengar får ny hemvist på norra Cypern

Det blir allt svårare att slussa och investera ryska pengar i kölvattnet av sanktionerna mot Moskva. Men en av de platser där det går är den turkcypriotiska utbrytardelen i EU-landet Cypern. Där är ryska investerare fortsatt välkomna och ryskt inflytande på uppgång. Oron ökar för att territoriet ska bli ett nav för rysk penningtvätt och de ryska pengaströmmarna in i gråzonsterritoriet är en utmaning för väst. De riktar även ljuset på Natomedlemmen Turkiet, skriver Alexandra Sandels, journalist på Cypern, i Utrikesmagasinet.

Ekocid kan bli nytt brott i internationell rätt

UI.se

Ekocid kan bli nytt brott i internationell rätt

Det är över 50 år sedan som den internationella diskussionen började om att kriminalisera storskaligt miljöbrott – ekocid – och jämställa det med de grövsta brott vi känner. De senaste årens ökade engagemang från aktivister och politiker har inneburit ett stort kliv framåt mot sådan internationell lagstiftning. Det förödande kriget i Ukraina har klargjort nödvändigheten av hårdare lagar i såväl krig som fred, skriver Ella Alfredsson Jofs vid programmet för global politik och säkerhet på Utrikespolitiska institutet, i Utrikesmagasinet.

Rundabordssamtal om säkerhetspolitik under franskt statsbesök

UI.se

Rundabordssamtal om säkerhetspolitik under franskt statsbesök

Under Frankrikes president Emmanuel Macrons besök i Sverige stod UI värd för ett rundabordssamtal på Karlberg om framtiden för europeisk säkerhet med säkerhetspolitiska experter från Sverige och Frankrike.

Framsteg i kamp mot hiv och malaria

UI.se

Framsteg i kamp mot hiv och malaria

Kan Afrika vara på väg att övervinna två av kontinentens dödligaste sjukdomar? Sedan det första malariavaccinet godkändes 2021 har det fått sällskap av ytterligare ett och de kommande åren ska 18 miljoner doser distribueras i drygt tio afrikanska länder. År 2000 var hiv/aids den främsta dödsorsaken på kontinenten, 20 år senare har antalet som dött till följd av hiv/aids mer än halverats. De medicinska framgångarna är ett välkommet ljus i mörkret, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund i Utrikesmagasinet.

Så kvävs kulturen i Ryssland

UI.se

Så kvävs kulturen i Ryssland

Invasionen av Ukraina syns eller hörs inte i rysk populärkultur – annat än undantagsvis och då i regimtrogen form. I stället domineras utbudet av underhållning som inte utmanar. Det finns visserligen oppositionell kultur, men den görs nästan uteslutande av artister som har lämnat landet. Samtidigt ställs allt högre lojalitetskrav på de kulturarbetare som är verksamma i Ryssland, skriver journalisten David Isaksson, som här lyfter fram några exempel på hur kulturutbudet i landet ser ut i dag.

Polens politiska krig

UI.se

Polens politiska krig

En månad efter den polska koalitionsregeringens makttillträde under ledning av Donald Tusk är signalerna från EU klara. Demokratin och rättsstaten är på väg att återupprättas och EU-kommissionen kommer att lyfta blockaden mot de många miljarder euro som Polen väntar på. Samtidigt försöker det förra styrande partiet Lag och rättvisa med stöd av landets president att sätta käppar i hjulet för den nya regeringens politik. Oppositionens mål är uppenbarligen att skapa kaos i politiken, skriver journalisten och Polenkännaren Peter Johnsson i Utrikesmagasinet.

Gazakriget nyckel till Rödahavskonflikten

UI.se

Gazakriget nyckel till Rödahavskonflikten

Med sina robotangrepp mot Jemen hoppas en USA-ledd allians slå ut den Iranstödda huthirörelsens attacker mot lastfartyg i Röda havet och hålla sjölederna öppna. Men enbart militära insatser lär inte lösa vare sig det problemet eller regionens nya komplexa kriser. För att trygga sjöfartens frihet kan det bli nödvändigt för USA att försöka hejda kriget i Gaza, skriver Aron Lund, analytiker associerad vid Utrikespolitiska institutet, i Utrikesmagasinet.

Nya migrationsmönster i Latinamerika

UI.se

Nya migrationsmönster i Latinamerika

Migrationen är en del av Latinamerikas identitet och aldrig har den varit så omfattande och rört sig i så många riktningar som i dag. USA är fortfarande målet för de flesta men migrantströmmar går nu också åt andra håll, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren i Utrikesmagasinet.

Irak på väg att legalisera barnäktenskap

UI.se

Irak på väg att legalisera barnäktenskap

Giftermål där brudar kan vara så pass unga som nio år ser nu ut att legaliseras i Irak. Det är framför allt mäktiga shiamuslimska krafter, som har flyttat fram sina positioner, som är på väg att driva igenom en av de mest konservativa tolkningarna av islamisk familjerätt i regionen. Åldersgränsen är bara en av flera kontroversiella frågor i lagförslaget. Om det införs väntas det slå hårt mot irakiska kvinnor och flickor, som hittills har åtnjutit jämförelsevis starka rättigheter i lagen, skriver Zamzam Khatab vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Öst eller väst? Azerbajdzjan vid komplicerat vägskäl

UI.se

Öst eller väst? Azerbajdzjan vid komplicerat vägskäl

Regimen i den gas- och oljerika forna sovjetstaten Azerbajdzjan hör till de få som har gynnats av Ukrainakriget. Trots hårt förtryck, svår korruption och militär aggression har regeringen i Baku lyckats vara någorlunda god vän med de flesta – från väst till Ryssland och Turkiet till Israel. Men nu står Azerbajdzjan vid ett vägskäl mellan öst och väst, världens demokratier och autokratier, och mellan krig och fred. Det skriver Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, i Utrikesmagasinet.

Dags för Europa att kliva fram

UI.se

Dags för Europa att kliva fram

Oavsett vem som hade vunnit valet i USA behöver Europa ta större ansvar för sitt försvar och den ekonomiska situation som kan uppstå när frihandel inte längre står så högt i kurs i Washington. Men med Donald Trump i Vita huset kan de processerna bli bråkigare och stökigare, och behovet för Europa att lösa dem accelereras. Och i Sverige kan det bli en besvärlig debatt om det snabba beslutet att söka Natomedlemskap, säger Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram, i en kommentar till det amerikanska valresultatet.

Tekniken som kan hjälpa – eller stjälpa – Taiwan

UI.se

Tekniken som kan hjälpa – eller stjälpa – Taiwan

Presidentvalet i Taiwan den 13 januari har åter satt relationen till Kina i fokus. Konflikten om ön har också en världsekonomisk dimension när den globala konkurrensen hårdnar om halvledare som kisel. Taiwans framgångsrika och högteknologiska halvledarindustri anses kunna skydda mot militära angrepp från Kina. Men det kan diskuteras hur effektiv denna ”kiselsköld” är, skriver Esther Serger och Jessica Örnholt vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid UI, i Utrikesmagasinet.

”Trump 2” väntas kunna bli ännu mer extrem

UI.se

”Trump 2” väntas kunna bli ännu mer extrem

Snart drar primärvalen i USA igång och det mesta pekar på att Donald Trump blir Republikanernas kandidat i presidentvalet i höst vilket skapar panik på vissa håll, där den förre presidentens hårda uttalanden tolkas som att han tänker förvandla USA till en diktatur. Det skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson i Utrikesmagasinet.

Supervalåret 2024: ett globalt demokrati- och klimattest

UI.se

Supervalåret 2024: ett globalt demokrati- och klimattest

Val i USA, hela EU, Indien och många fler länder. 2024 är året då rekordmånga människor på planeten kan gå till valurnorna. Utrikesmagasinet redogör här för vad som står på spel i världen och i flera av de viktigaste valen.

Spel om migration kan avgöra valet i USA

UI.se

Spel om migration kan avgöra valet i USA

Panik över inflödet av hundratusentals migranter i USA har lett till arga krav på att gränsen stängs helt. På högsta nivå, där huvudpersonerna heter Joe Biden och Donald Trump, pågår nu ett spel om invandringen där världens mäktigaste politiska post ligger i vågskålen. Den Washingtonbaserade journalisten Karin Henriksson beskriver bakgrunden till vad som tycks bli ännu ett politiskt haveri – och som kan avgöra presidentvalet i november.

Tung kritik mot Netanyahu

UI.se

Tung kritik mot Netanyahu

Premiärminister Netanyahu är långt från krigsmålen att frita gisslan och krossa Hamas. Motståndet växer nu på gatorna och i säkerhetsetablissemanget. Det skriver Bitte Hammargren i Utrikesmagasinet efter ett besök i landet.

Sydasien – kuvad opposition kan slå tillbaka

UI.se

Sydasien – kuvad opposition kan slå tillbaka

Ett USA som ser mellan fingrarna i sin maktkamp med Kina. Framgångar för auktoritära ledare som Donald Trump. Nationalism och religiös fanatism. Så lyder tre av skälen till att regeringar trycker ner oppositionen i Sydasien. Det är en farlig väg att gå för den världsekonomiskt viktiga regionen, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma i Utrikesmagasinet.

Risk och chans att byta ut Biden

UI.se

Risk och chans att byta ut Biden

Budskapet från de amerikanska väljarna är entydigt. De vill inte ha en match till mellan Joe Biden och Donald Trump. Få demokrater ifrågasätter presidenten öppet. Men nervositeten kring Bidens ålder har utlöst en allt intensivare diskussion om ifall han borde lämna posten så att en ersättare kan utses på konventet i augusti. Det skulle innebära en risk, men kunde vara en vitamininjektion för partiet, skriver journalisten Karin Henriksson i Utrikesmagasinet.

Navalnyj del av trotsigt moralisk tradition

UI.se

Navalnyj del av trotsigt moralisk tradition

När nyheten om Aleksej Navalnyjs död i ett sibiriskt fångläger spreds över världen följde en lavin av kommentarer där den mest framträdande oppositionsledaren och hårdaste kritikern av president Putin sörjs som landets modigaste, sofistikerade och mest västinfluerade politiker. Men Navalnyjs kamp mot tyranni, som slutade i vad som ser ut som ett mord begått av staten, gör hans liv och öde mycket ryskt. Det ingår i en lång historisk tradition av moraliskt trots mot grymma och svekfulla envåldshärskare, skriver historikern Igor Torbakov i Utrikesmagasinet.

Politisk storm i Tyskland

UI.se

Politisk storm i Tyskland

Medan regeringen faller fritt i opinionen rusar de högerextrema i stället uppåt – men möter samtidigt enorm folklig ilska på gator och torg. Det blåser upp till storm i politiken i EU:s folkrikaste land inför valet till det numera så mäktiga Europaparlamentet i juni. Tyskland håller andan, skriver journalisten Jan Lewenhagen i Utrikesmagasinet.

Nationalister siktar på irländsk återförening

UI.se

Nationalister siktar på irländsk återförening

När det nordirländska fredsavtalet slöts 1998 trodde de flesta att de moderata partierna skulle stärka sin ställning. Men i stället har Sinn Féin, med rötter i den väpnade rörelsen IRA, blivit den brittiska provinsen Nordirlands största parti. Dessutom väntas partiet vinna nästa val i republiken Irland, där det också är verksamt. Det har fått Sinn Féins ledning att sikta mot partiets stora mål om ett enat Irland. Men frågan är om tiden är mogen för det, skriver journalisten Lena Karlsson i Utrikesmagasinet.

Putins vinst i propagandaval inte riskfri

UI.se

Putins vinst i propagandaval inte riskfri

Det råder ingen tvekan om att Vladimir Putin kommer att vinna presidentvalet den 15 till 17 mars. Syftet med valet, som uppenbart kommer att manipuleras, är att visa omvärlden och oppositionen att presidenten sitter stadigt på sin post. Samtidigt innebär kriget i Ukraina och oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs död att det kan finnas fallgropar för Putinregimens valstrategi, skriver Markus Greisz vid Centrum för Östeuropastudier, i Utrikesmagasinet.

Nu börjar vår gemensamma säkerhetsresa

UI.se

Nu börjar vår gemensamma säkerhetsresa

I och med Natomedlemskapet avslutas en vindlande säkerhetspolitisk resa för Sverige. Det betyder inte att vi har nått ett säkerhetspolitikens slutstation. Men vår fortsatta färd är gemensam där vi nu ställs inför samma frågor om avskräckning, kapacitet och ansvarsfördelning som andra europeiska länder länge har brottats med. Det skriver Björn Fägersten, senior forskare vid Utrikespolitiska institutet, i Utrikesmagasinet.

Moskva surfar på gamla latinamerikanska band

UI.se

Moskva surfar på gamla latinamerikanska band

I sin strävan att motverka amerikansk dominans i världen och regionen utnyttjar nu Ryssland gamla sovjetiska förbindelser med regimer och partier på vänsterkanten i Latinamerika. Att liera sig med Putinregimen lockar en del av de progressiva krafter som har bittra historiska minnen av USA:s imperialistiska och brutala framfart i denna del av världen. Det skriver journalisten och Latinamerikakännaren Lars Palmgren i Utrikesmagasinet.

Kim hävdar sig från historiskt stark position

UI.se

Kim hävdar sig från historiskt stark position

Koppla järngrepp på hela samhället. Glöm allt närmande till Sydkorea. Provskjut allt kraftigare robotar och förse Ryssland med vapen till kriget i Ukraina. I denna tid där både Kina och Ryssland håller Kim Jong Un under sina vingar har den nordkoreanske ledaren inga skäl att hålla tillbaka. Regimen i Pyongyang har inte stått så stark sedan det kalla kriget, skriver Benjamin Katzeff Silberstein, forskare vid Utrikespolitiska institutet, i Utrikesmagasinet.

Kulturarvet bricka i talibanernas spel

UI.se

Kulturarvet bricka i talibanernas spel

Talibanerna säger sig vilja värna om kulturarvet och hoppas på inkomster från turism till ruinerna av de buddhastatyer de en gång sprängde. Vad ligger bakom denna vändning? För att förstå det måste man gå tillbaka till förra gången talibanerna kom till makten, till den trevande perioden innan de helt och hållet vände världen ryggen och hoppades på internationellt erkännande. Det skriver journalisten och författaren Jesper Huor, tidigare verksam i Afghanistan, i Utrikesmagasinet.

Brist på mat och el i krisens Kuba

UI.se

Brist på mat och el i krisens Kuba

Rekordmånga kubaner flyr hemlandet, regeringen har tvingats be FN om hjälp med matförsörjning och protester har på nytt förekommit, orsakade av brist på livsmedel och ständiga elavbrott. Regeringen erkänner problemen, men hävdar samtidigt att det är “terrorister” i USA som ligger bakom. Mycket tyder på att det växande missnöjet också skapat starka spänningar inom regimen, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren i Utrikesmagasinet.

Generationen som betalar pandemins pris

UI.se

Generationen som betalar pandemins pris

Covid-19 utgör inte längre en global hälsokris. Men för fyra år sedan stod världen i början av en pandemi och låginkomstländer i Afrika befarades bli värst drabbade av viruset. Så blev det inte. Däremot fick coronapandemin andra allvarliga konsekvenser i regionen. Ett exempel är Uganda där tonårsgraviditeterna sköt i höjden efter det att skolorna hållits stängda i två år. Det kommer att få efterverkningar under lång tid framöver, skriver journalisten Fanny Härgestam i Utrikesmagasinet.

Ständigt hotande kollaps i Haiti

UI.se

Ständigt hotande kollaps i Haiti

Det har blivit en vana att sortera in Haiti i kategorin failed states (kollapsade stater). Med jordbävningar, orkaner, eroderade jordar, presidentmord och kriminella gäng som kontrollerar stora delar av landet är det inte så konstigt. Och nog ser det ut som att den slutliga kollapsen skulle kunna komma vilken dag som helst. Men så har det ofta varit i Haiti. I själva verket har hotet om “den slutliga kollapsen” varit närvarande nästan ända sedan självständigheten 1804, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren i Utrikesmagasinet.

Iranattack sätter broderskapet USA-Israel på prov

UI.se

Iranattack sätter broderskapet USA-Israel på prov

Vem har övertaget? Vem är beredd att avstå från vedergällning? Sådana moraliska – och kanske historiska – överväganden hörs efter Irans hämndattack på Israel för morden på höga officerare vid det iranska konsulatet i Damaskus. I så gott som hela världen tilltar nervositeten för att det regionala storkrig som ständigt hotar ska bryta ut och få fasansfulla följder. Joe Biden är, som alltid med amerikanska presidenter, en av huvudpersonerna, skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson i Utrikesmagasinet.

Val i ”världens största autokrati”

UI.se

Val i ”världens största autokrati”

När Indien nu går till val ifrågasätts det stolta epitetet världens största demokrati. Allt talar för att hindunationalisten Narendra Modi – jordklotets kanske mest populära regeringschef – blir omvald. Men oppositionen varnar för att en röst på Modi innebär mer av auktoritärt styre och ökade motsättningar som kan sätta landet i brand, skriver Indienkännaren Per J Andersson i Utrikesmagasinet.

Konflikten ingen vill lösa

UI.se

Konflikten ingen vill lösa

Inklämt mellan Rumänien och Ukraina, mellan EU och kriget, ligger Europas näst fattigaste land. Här finns en utbrytarstat som styrs av före detta KGB-agenter och landets president angrips av Hollywoodstjärnor som Dolph Lundgren. Medan både presidentval och folkomröstning om EU-medlemskap väntar runt hörnet tornar åskmolnen upp sig över Moldavien, skriver Markus Greisz vid Centrum för Östeuropastudier i Utrikesmagasinet.

Ökat tryck på Venezuelas järnhårda styre

UI.se

Ökat tryck på Venezuelas järnhårda styre

Pressen ökar både inifrån och utifrån på den hårdföra, svårt korrupta regimen i Venezuela. Nu återinför USA sanktioner mot landet – som både rymmer världens största oljefyndigheter och står för en av vår tids största migrantströmmar. USA:s beslut motiveras med att president Nicolás Maduro inte har uppfyllt sitt löfte att garantera demokratiska val. Samtidigt mobiliserar ändå en samlad opposition inför presidentvalet i sommar, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren i Utrikesmagasinet.

Spanien: premiärminister-paus och katalansk separatism

UI.se

Spanien: premiärminister-paus och katalansk separatism

Det stormar i EU:s fjärde största land. Inför valet i Katalonien den 12 maj är regionens landsflyktige, mest kände separatistledare på väg att beviljas amnesti och står på valsedeln. Den explosiva frågan om att bryta loss den viktiga regionen från Spanien får dock konkurrens om uppmärksamheten från ett udda grepp av landets premiärminister: att ta time-out. Det skriver Niklas Bremberg vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram i Utrikesmagasinet.

Belarusiska författare på besök i samband med internationell solidaritetsdag med landets politiska fångar

UI.se

Belarusiska författare på besök i samband med internationell solidaritetsdag med landets politiska fångar

Den 21 maj uppmärksammas den internationella solidaritetsdagen med politiska fångar i Belarus. I Stockholm sker detta med en internationell konferens anordnad av Utrikespolitiska institutet i samarbete med Utrikesdepartementet. Inom ramen för den hålls ett kulturprogram på Kulturhuset Stadsteatern.

Ny trend? Skicka migranter till tredje land

UI.se

Ny trend? Skicka migranter till tredje land

Trots att EU i februari enades om en asyl- och migrationspakt ser flera länder i Europa ut att vilja ta till mer extrema åtgärder för att stoppa invandring. Det handlar om att i praktiken förskjuta gränser utomlands och inte minst att flytta asylprocessen till tredje land. Regeringar som består av eller påverkas av främlingsfientliga krafter tycks se en genväg som gör att de slipper förhandla med andra europeiska länder om att hjälpas åt med flyktingmottagande, skriver journalisten och statsvetaren Christin Sandberg i Utrikesmagasinet.

Högerns dilemma: isolera eller samarbeta?

UI.se

Högerns dilemma: isolera eller samarbeta?

Populistiska och extrema högerpartier ser ut att gå framåt i valet till EU-parlamentet den 6–9 juni och befästa den politiska trend som syns i många medlemsländer. Tillsammans med traditionella högerpartier kan dessa radikala rörelser för första gången även få majoritet i kammaren. I så falls ställs borgerligheten inför samma dilemma på europeisk nivå som i många enskilda EU-länder: isolera eller samarbeta med krafterna längst till höger? Det skriver Nicholas Aylott och Amna Handzic vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram, i Utrikesmagasinet.

Kremls komplicerade karusell

UI.se

Kremls komplicerade karusell

När Vladimir Putin möblerar om i toppen kan det lätt tolkas som missnöje med fälttåget i Ukraina eller hur Rysslands krigsekonomi haltar – eller rentav ge en fingervisning om vem presidenten ser som sin kronprins. Men slutenheten i det toppstyrda systemet gör personalkarusellen svårtolkad. I denna rockad i landets toppskikt finns dock vissa tydliga vinnare och förlorare, skriver Aleksandr Golts och Andreas Umland, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier, i Utrikesmagasinet.

Splittrat Slovakien utmanar demokratin i trots mot EU

UI.se

Splittrat Slovakien utmanar demokratin i trots mot EU

Mordförsöket på Slovakiens premiärminister Robert Fico visar hur den politiska polariseringen under hans styre har nått kokpunkten, skriver Ronek Jäär vid UI:s Europaprogram i Utrikesmagasinet. Under Fico har Slovakien närmat sig Ryssland, sänkt straffen för korruption, börjat ta kontrollen över medierna och följaktligen hamnat i EU:s skamvrå.

Jordanien i orkanens öga

UI.se

Jordanien i orkanens öga

Omringat av krig och konflikt i grannländerna, och drabbat av flyktingkatastrofer och klimatkris för egen del, försöker Jordanien navigera i ett osäkert Mellanöstern. Samtidigt som kungariket håller hög profil i den palestinska frågan är detta ökenland beroende av Israel. Men Jordaniens sätt att förhålla sig till den regionala maktkampen mellan Iran och Israel vill de flesta helst inte tala högt om, skriver Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren från Amman.

Sydafrika: ANC kan tappa greppet

UI.se

Sydafrika: ANC kan tappa greppet

Valet i Sydafrika den 29 maj kan bli historiskt: för första gången sedan demokratin infördes 1994 ser regeringspartiet ANC ut att förlora sin majoritet. Men oppositionen är splittrad och valresultatet kan medföra svåra förhandlingar innan en ny president och regering kan installeras. I den unga demokratin växer också väljarnas apati. En tredjedel av väljarkåren struntar i att registrera sig för att rösta, skriver Görrel Espelund, Sydafrikaredaktör för UI:s Landguiden, i Utrikesmagasinet.

Världens rättssystem ryter till

UI.se

Världens rättssystem ryter till

Kriget mellan Israel och Hamas har fått det internationella rättssystemet att reagera. Det blir svårt både att sätta de stridande parterna på de anklagades bänk i domstol och att förmå dem att stoppa våldet. Men de rättsliga initiativen skakar om i det internationella samfundet och de politiska konsekvenserna ska inte underskattas, skriver Andreas Karlsson, journalist specialiserad på folkrätt, i Utrikesmagasinet.

Myanmar: larm om rohingyer och hårt pressad junta

UI.se

Myanmar: larm om rohingyer och hårt pressad junta

För sju år sedan utsattes rohingyerna i Myanmar för vad som bedömts som folkmord av landets militär. Nu slår FN larm om att minoriteten på nytt utsätts för mord, fördrivning och bostäder som bränns ner när strider rasar i deras område. Samtidigt ser militären svagare ut än på väldigt länge, tre år efter statskuppen. Och engagemanget vacklar från Peking – den enda regim med verkligt inflytande i landet, skriver Myanmar-experten Paul Vrieze i Utrikesmagasinet.

Trump analyserad – effektiv giftig svada

UI.se

Trump analyserad – effektiv giftig svada

Donald Trump pratar väldigt mycket. Expresidentens tal på massmötena varar minst en och en halv timme, han ger långa intervjuer till konservativa radio- och TV-kanaler och tillbringar timmar i telefon. I allt detta flöde sticker en del ord ut som ekar av fascism och 1930-tal. Karin Henriksson, USA-baserad journalist och författare, har tittat närmare på retoriken som kan bli en avgörande faktor i valet i höst.

Upplagt för mexikansk gryning

UI.se

Upplagt för mexikansk gryning

Sedan Claudia Sheinbaum valts till Mexikos första kvinnliga president finns utsikterna att den latinamerikanska jätten växlar spår. Från populism till faktabaserade lösningar, från en auktoritär företrädare till en lagarbetande, lyssnande ledare. Massmigrationen mot USA och de brutala knarkkartellernas enorma makt finns det inga enkla lösningar på, men nu tycks en ny spännande resa kunna börja för både Mexiko och landets omgivning, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren i Utrikesmagasinet.

Indien: Modi inte odödlig

UI.se

Indien: Modi inte odödlig

Narendra Modi tror sig vara gudasänd för att leda sitt Indien. Men i valet nyligen kunde både den hindunationalistiske premiärministern och omvärlden konstatera att vanliga väljare lyckades försvaga hans maktposition. Modi fortsätter på sin post, men valresultatet i världens folkrikaste land visar att han kan utmanas. Och västvärlden, som ser Indien som strategiskt allierad, kan få anledning att omvärdera sin relation till såväl Modi som andra politiska krafter. Det skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma i Utrikesmagasinet.

Trist turism: bostadsbubblor och bajsvatten

UI.se

Trist turism: bostadsbubblor och bajsvatten

På Kanarieöarna, Mallorca och i Barcelona skummar ilskan. Och i Amsterdam, Dubrovnik och Venedig försöker myndigheterna ta kontroll för att dämpa missnöjet. Det är bara några av de platser där trycket från turismen tränger ut bofast befolkning och tär på städer och natur. Dilemmat är att man samtidigt vill leva på inkomsterna från vad som kallas världens största bransch, skriver Agneta Styrman, Spanienredaktör för Landguiden vid Utrikespolitiska institutet, i Utrikesmagasinet.

Macrons vågspel: Hur Frankrike hamnade här

UI.se

Macrons vågspel: Hur Frankrike hamnade här

Att hantera en jordbävning genom att orsaka en annan. Så har Frankrikes president Emmanuel Macrons beslut att utlysa nyval som svar på landets resultat i EU-valet beskrivits. Den franska ytterhögern skrällde den 9 juni och har aldrig varit starkare. Samtidigt har Macron aldrig varit svagare. Sådan är scenen när ridån dras åt sidan och fransmännen går till parlamentsval den 30 juni – ett val som riskerar att försvaga Frankrike på den internationella arenan om ytterhögern vinner, skriver journalisten Fanny Härgestam i Utrikesmagasinet.

Missnöje och tur banar väg för Labour-comeback

UI.se

Missnöje och tur banar väg för Labour-comeback

Oppositionspartiet Labour kommer med största sannolikhet att bilda regering efter det brittiska parlamentsvalet den 4 juli. Partiledaren Keir Starmer blir då premiärminister och kan bilda den första Labour-regeringen efter 14 års konservativt styre med politisk berg-och-dalbana, kaotiskt EU-utträde och skandaler. Nu har väljarna fått nog. Det är lyckosamt för Labour – och Starmer kan behöva en del tur även i fortsättningen, skriver Nicholas Aylott, chef för UI:s Europaprogram, i Utrikesmagasinet.

Hopp och farhågor: halvtid för supervalåret 2024

UI.se

Hopp och farhågor: halvtid för supervalåret 2024

Inför 2024 syntes rubriker på temat att något historiskt stundade: val skulle äga rum i drygt 70 länder, med en folkmängd på fyra miljarder – halva mänskligheten. Samtidigt hördes varningar om att demokratin i världen var hotad. Det är ett dystert faktum att den nu har varit på konstant reträtt i många år. Tillbakagången har fortsatt men halvvägs in på året har några ljusglimtar skymtats. Kan 2024 bli året då trenden bryts? frågar sig den förre Kinaambassadören och UI-medarbetaren Börje Ljunggren när han i halvtid tar tempen på demokratin i världen.

Hög tid att hantera hetta

UI.se

Hög tid att hantera hetta

Illrött räcker inte till längre för väderkartorna – med de farligt stigande temperaturerna får meteorologerna ofta gå över till mörkbrunt. Nu i sommar råder extremt hög värme i stora delar av världen, med prognosen att 2024 kan bli ännu ett rekordvarmt år. Åtgärder diskuteras, till exempel nya material, mindre betong, andra byggmetoder, fler och större träd. Men alltsammans kostar stora summor som många länder inte har. Washingtonbaserade journalisten Karin Henriksson tittar på detta växande problem.

Unga företag utmanar schablonbilden av Japan

UI.se

Unga företag utmanar schablonbilden av Japan

Japans ekonomi brukar förknippas med stagnation: gamla stora företag, folk som aldrig byter jobb och världens äldsta befolkning. Men någonting har hänt: investeringar i nytänkande och snabbväxande unga företag, så kallade startups, har tiodubblats på bara tio år. Och de får alltmer uppmuntran av staten. Men hinder kvarstår, i synnerhet svårigheter att skaffa riskkapital, skriver Japankännaren Påhl Ruin från Tokyo.

Rivstart för Harris när väljarna ska omvändas

UI.se

Rivstart för Harris när väljarna ska omvändas

Är Kamala Harris en socialistisk galning längst ut på vänsterkanten som Donald Trump påstår? Eller är hon – och vicepresidentkandidaten Tim Walz – representanter för klassisk demokratisk sakpolitik med målet att hjälpa medelklassen? Nu formas väljarnas bild av Harris i rekordfart, men en sak står klar: presidentkandidaterna har sällan stått för så olika framtidsvisioner som valåret 2024 – och Trump är omskakad. Det skriver USA-baserade journalisten Karin Henriksson i Utrikesmagasinet inför Demokraternas konvent som inleds den 19 augusti.

Syd kliver framåt på världsscenen

UI.se

Syd kliver framåt på världsscenen

Länder från det så kallade globala syd – Afrika, Asien och Latinamerika – höjer allt oftare rösten inom områden som världsekonomin, klimatet och den internationella straffrätten. Med tilltagande självförtroende ställer de krav och sätter sig på tvären gentemot stormakter på främst norra halvklotet. Det väcker frågan om en ny världsordning är på väg att växa fram eller om världens mindre privilegierade länder talar för döva öron, skriver journalisten Andreas Karlsson i Utrikesmagasinet.

Världens värsta katastrof

UI.se

Världens värsta katastrof

Bortom rubriker om Ukraina, Mellanöstern och USA:s presidentval utspelar sig världens mest akuta humanitära kris i Sudan. Kriget som rasat i landet sedan i fjol har resulterat i drygt 10 miljoner flyktingar och hälften av landets invånare behöver nödhjälp. De båda stridande parterna anklagas för att använda svält som vapen. Att de samtal som inleddes nu i augusti i Schweiz ska mynna ut i en varaktig vapenvila är knappast troligt, skriver Görrel Espelund, redaktör på Utrikespolitiska institutet, i Utrikesmagasinet.

Efter revolten: nygammal samling vid maktens grytor

UI.se

Efter revolten: nygammal samling vid maktens grytor

Sedan studentprotesterna lyckats avsätta Bangladeshs mångåriga ledare ser nu både gamla och nya politiska krafter sin chans att vara med när landets framtid ska skapas. I regionen följs utvecklingen i den folkrika, muslimska staten med spänning. Studenternas kamp inspirerar till fler demonstrationer. Och det finns en oro för att våldsamheter ska sprida sig över gränserna, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma i Utrikesmagasinet.

Ny ”normal” våldsnivå i Mellanöstern

UI.se

Ny ”normal” våldsnivå i Mellanöstern

Upptrappat militärt och politiskt våld innebär att en ny och farlig normalgrad har nåtts i konflikten mellan Israel och dess fiender. Parterna avhåller sig hittills från fullskaligt krig, men med det läge som nu har uppstått har steget dit blivit kortare, säger Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet. Samtidigt syns ingen lösning på kriget i Gaza. – Det här kommer inte att vara över på ett bra tag, säger Parsi till Utrikesmagasinet.

Panisk improvisation när makten ska försvaras

UI.se

Panisk improvisation när makten ska försvaras

Stämpling av oppositionen som sataniststyrda fascister. En läglig nordmakedonisk cyberattack på valdagen. Anonyma experter och observatörer, och till det ett förbud att ifrågasätta det officiella valresultatet. Venezuelas regim har i samband med valet i juli använt ett batteri av säregna metoder för att dölja vad som kan vara det största valfusket i Latinamerikas historia. Nu överger även vänsterallierade i regionen president Maduro och hans närmaste, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren i Utrikesmagasinet.

”Varför ska jag bry mig om att rösta?”

UI.se

”Varför ska jag bry mig om att rösta?”

Medan världen spänt följer USA:s valrörelse och minsta förändring i opinionsläget, rycker stora delar av den amerikanska allmänheten på axlarna eller undviker alla diskussioner om presidentvalet. Åtminstone i den folkrikaste delstaten, Kalifornien. Valsystemet bäddar för det. Det skriver Bitte Hammargren, associerad medarbetare vid Utrikespolitiska institutet, i denna krönika från ett besök på den amerikanska västkusten.

Etiopisk dröm kan utlösa storkrig

UI.se

Etiopisk dröm kan utlösa storkrig

Ett avtal mellan den regionala stormakten Etiopien och den somaliska utbrytarstaten Somaliland har lett till snabb upptrappning på det konflikttäta Afrikas horn och fått krafter även utanför kontinenten att agera. Det finns röster som varnar för ett nytt krig med stora konsekvenser också för omvärlden. Främsta drivkraft är den omstridde etiopiske ledaren Abiy Ahmed – mottagare av Nobels fredspris – och hans dröm om att gå till historien som den som återgav Etiopien en kust. Det skriver Pia Daleke, redaktör vid Landguiden på Utrikespolitiska institutet, i Utrikesmagasinet.

Indien pressas att välja sida

UI.se

Indien pressas att välja sida

Kan man vara allierad med västvärlden i dessa tider och bete sig hur som helst – även om man tycker sig vara världens största demokrati och behövs som global partner som motvikt mot Kina? Den frågan ställs nu om Indien, som vägrar fördöma Rysslands krig i Ukraina, handlar friskt med Moskva – och till råga på allt anklagas för att lönnmörda separatister i Nordamerika. Det skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma i Utrikesmagasinet.

Utnötningskriget ställer nya krav på Zelenskyj

UI.se

Utnötningskriget ställer nya krav på Zelenskyj

Volodymyr Zelenskyjs bakgrund som TV-stjärna och skicklig kommunikatör har tjänat honom väl. Från att ha varit omåttligt omtyckt för sitt sätt att stå upp mot Ryssland måste han nu visa att han kan anpassa sig till den nya svåra situation som Ukraina är i och fortsätta vara rätt man på presidentposten. Det utdragna kriget tär inte bara på Zelenskyj personligen. Det innebär också nya utmaningar för hans ledningsförmåga och för statsapparaten, skriver Ukrainaexperterna Julia Kazdobina och Andreas Umland i Utrikesmagasinet apropå presidentens regeringsombildning nyligen.

Unga utomlands – resurs och hot

UI.se

Unga utomlands – resurs och hot

Allt fler stater försöker få medborgare som flyttat utomlands och deras ättlingar att bidra till landets utveckling. En del satsar speciellt på att locka unga att identifiera sig med och stödja ett hemland de kanske aldrig ens har besökt. Med sin utbildning, nätverk och kompetens ses de som en viktig resurs. Men för stater med stora demokratiska brister kan unga utomlands också utgöra ett hot. Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning, har tittat närmare på särskilt ett exempel: Rwanda.

Ukraina: fryst konflikt kan ha högt pris

UI.se

Ukraina: fryst konflikt kan ha högt pris

Deportering och tortyr. Förbud mot ukrainska språket i undervisningen. Bostäder som övertas av inflyttade. Det är bara några exempel på det ryska förtrycket i de ockuperade delarna av Ukraina. Civilbefolkningens öde i dessa områden hör till de minst uppmärksammade aspekterna av invasionen – och riskerar att ignoreras av dem som förordar en framförhandlad vapenvila eller fryst konflikt. Det skriver Jakob Hedenskog och Stefan Ingvarsson, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier, i Utrikesmagasinet.

Våldet hänger i luften i USA

UI.se

Våldet hänger i luften i USA

Två försök att mörda den ene kandidaten. Ilsket utbyte om vem som har skruvat upp temperaturen, Donald Trump eller Kamala Harris? Och myndigheterna gör sig beredda på politiskt våld vid vallokaler och runt Kapitolium om det blir upplopp igen när resultatet därefter ska fastställas. I debatten nämns ibland till och med risken för inbördeskrig, skriver den Washingtonbaserade journalisten Karin Henriksson som läser av stämningarna inför presidentvalet i november.

Mellanöstern i fokus inför Nobels fredspris

UI.se

Mellanöstern i fokus inför Nobels fredspris

Fredagen den 11 oktober meddelas vem som blir årets mottagare av Nobels fredspris. Flera av favoriterna har koppling till den israelisk-palestinska konflikten. Kampen för att reglera AI-vapen och aktivisters svåra arbete i krigets Sudan hör till dem som också har en chans, skriver Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning. I Utrikesmagasinet listar han sex stycken enligt honom värdiga vinnare.

Det kan bli världens nästa nya stat

UI.se

Det kan bli världens nästa nya stat

År 2027 kan världen få ett nytt land, för första gången sedan 2011. Av de 60 separatiströrelser som är aktiva i världen ligger den i Bougainville, som i dag tillhör Papua Nya Guinea, sannolikt bäst till för att nå sitt mål om självständighet. Men den nya staten skulle oundvikligen dras in i en regional maktkamp mellan USA och Kina, skriver frilansjournalisten Torbjörn Wester som har besökt Bougainville.

Det amerikanska presidentvalet

UI.se

Det amerikanska presidentvalet

Donald Trump har vunnit det amerikanska presidentvalet och blir landets 47:e president. Det innebär en möjlig ny riktning för USA och landets roll på den globala politiska arenan. På denna sida samlar vi evenemang, poddavsnitt, artiklar och annat innehåll om hur valresultatet kan komma att påverka omvärlden.

Med Kina slipper Afrikas ledare pekpinnar

UI.se

Med Kina slipper Afrikas ledare pekpinnar

Kina utlovar nu en rad nya gröna investeringar i Afrika samtidigt som mastodontprojekten inom infrastruktur alltmer hamnar i bakgrunden. För regimen i Peking är Afrika inte längre enbart en leverantör av råvaror. De senaste åren har den asiatiska stormakten också trappat upp sitt säkerhetsengagemang på kontinenten. För afrikanska regeringars del erbjuder Kina i gengäld ett partnerskap utan pekpinnar. Det skriver Görrel Espelund, Afrikakännare och redaktör på UI, i Utrikesmagasinet.

Global samling mot artdöd

UI.se

Global samling mot artdöd

I Laos dog en delfinart ut häromåret, i Kina en sjöko. I Sverige har den lilla fjärilen kronärtsblåvinge inte synts på fem år och i Östersjön hotas fisken. Artdöden bland såväl djur som växter accelererar i världen och hotar även mänskligheten. Men det får långtifrån samma uppmärksamhet, eller medför lika många politiska åtgärder, som den besläktade klimatfrågan. Men nu möts världens länder för att gå från ord till handling när den biologiska mångfalden ska räddas. Det är många frågor som måste lösas, skriver Naghmeh Nasiritousi vid Utrikespolitiska institutet, i Utrikesmagasinet.

Asiatiska väljare satsar på nya kort

UI.se

Asiatiska väljare satsar på nya kort

I flera länder i Asien vänder folket de etablerade ledarna och partierna ryggen alltmer. Senast skedde det i Sri Lanka. Korruption, maktfullkomlighet och ekonomiska problem ligger många gånger bakom besvikelsen gentemot det politiska etablissemanget. Men de nya makthavarna har inga trollspön att svinga och riskerar med tiden att ådra sig samma missnöje, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma i Utrikesmagasinet.

Special: Trump eller Harris? Världen väntar med spänning

UI.se

Special: Trump eller Harris? Världen väntar med spänning

Valet i USA den 5 november påverkar hela jorden och kallas på förhand historiskt. Kandidaterna är mycket olika, men oavsett vem som når Vita huset är det en globalt alltmer utmanad supermakt som måste hantera Ukraina, Mellanöstern, rivaliteten med Kina och klimatet. Läs Utrikesmagasinets valspecial med artiklar av Utrikespolitiska institutets experter och den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Ukrainalösning kan få global betydelse

UI.se

Ukrainalösning kan få global betydelse

Rysslands krig mot Ukraina är ett symptom på en alltmer oordnad och odemokratisk värld. Kriget är ett slag både om landets egen och Europas framtid, liksom om grundläggande internationella principer om gränsers okränkbarhet och rätten att existera som självständig stat. Hur kriget får sin lösning lär därför få global inverkan: den kan bidra till att skapa en fredligare och mer demokratisk värld – eller leda till motsatsen, skriver Andreas Umland, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier, i Utrikesmagasinet.

COP29 i fokus

UI.se

COP29 i fokus

Vem har det största ansvaret för att finansiera klimatåtgärder och den gröna omställningen? Hur mycket finansiering krävs för att säkerställa en rättvis klimatomställning? Vad kan den nya Trump-administrationen innebära för globala klimatsamarbeten? Och hur ser framtiden ut för Parisavtalet? Det utforskar vi i våra evenemang och publikationer inför FN:s klimattoppmöte COP29 i Baku, Azerbajdzjan, den 11-22 november.

Årets klimattoppmöte: vem ska betala?

UI.se

Årets klimattoppmöte: vem ska betala?

Med katastrofen i Valencia i färskt minne hålls FN:s klimattoppmöte COP29 den 11–22 november. Detta uppmärksammar Utrikesmagasinet i två artiklar. Städers sårbarhet, och stora utsläpp, innebär att de både är en del av problemet och lösningen på klimatfrågan, skriver Jennifer Bergman, forskningsassistent vid Utrikespolitiska institutet (UI). Vilka som ska betala för världens klimatåtgärder, och hur mycket, är mötets huvudfråga. Om Parisavtalets utsläppsmål alls ska kunna nås måste världens politiker nu satsa mycket större resurser, säger Naghmeh Nasiritousi, klimatpolitisk expert vid UI, i en intervju.

Utrikespolitiska institutet söker exekutiv assistent till direktören

UI.se

Utrikespolitiska institutet söker exekutiv assistent till direktören

Arbeta på UI Är du en välorganiserad och driven person med internationell erfarenhet som trivs i en dynamisk miljö? Vill du spela en central roll i att stödja UI:s direktör och styrelse och bidra till institutets framgång? Då kan detta vara tjänsten för dig!

Kris i Europas lokomotiv

UI.se

Kris i Europas lokomotiv

Nyval väntar i Tyskland i februari. Den ständigt krisande och alltmer impopulära regeringen i EU:s största land sprängdes när den kan ha behövts som mest – i en instabil värld där den oförutsägbare Donald Trump är på väg att installeras som USA:s president och stödet till Ukraina ligger i vågskålen. Härnäst väntar förmodligen en så kallad stor koalition i Tyskland, och comeback för Kristdemokraterna som största regeringsparti, skriver journalisten Jan Lewenhagen i Utrikesmagasinet.

Spanien mot strömmen: välkomnar migranter

UI.se

Spanien mot strömmen: välkomnar migranter

Vi har vant oss vid trenden att länder i Europa, däribland Sverige, gör det allt svårare för migranter både att ta sig till kontinenten och få stanna här. Det är också en följd av den högerpopulistiska trend som har svept över västvärlden på senare år. Men nu gör Spaniens regering tvärtom och välkomnar migranter. På så vis hoppas man rädda välfärden när födelsetalen är bland de lägsta i Europa och befolkningen blir allt äldre, skriver Christin Sandberg, journalist och statsvetare, i Utrikesmagasinet.

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan