Sommartider på UI

UI:s kundtjänst har sommartider från 8 juli till och med 11 augusti. Under denna period är telefonväxeln stängd och svar från info@ui.se kan dröja. Ingen leverans av fysiska produkter sker, och leveranstiden för fakturaköp är längre. Digitala produkter och tjänster betalade med kort levereras som vanligt. UI:s presstjänst har sommarstängt från 13 juli till och med 4 augusti. Läs mer här.

Fördjupa dig

Turkiet – Erdoğan, valet och världen

Ett land som utgör gränsen mellan Mellanöstern och Europa. Ett land med stor politisk och ekonomisk makt. Ett land som balanserar mellan det demokratiska och autoritära, både i sin inrikespolitik och i sina val av vänner och fiender bland andra stater. Vad har Turkiet för plats i den internationella politiken? Och vad spelar det för roll att Erdoğan valts till ytterligare fem år vid makten?

USA:s krig i Irak – 20 år efter invasionen

I mars 2003 på påbörjade USA sin markinvasion av Irak, trots vitt spridda protester och utan att få operationen sanktionerad av FN. Kriget som följde har påverkat världen långt utanför Iraks gränser och nu 20 år senare märks fortfarande dess effekter. Men varför gick man in i Irak? Och hur har kriget förändrat internationell politik?

Iran och protesterna efter Aminis död

Hundratals har dödats, tusentals gripits. Ändå har regimen i Iran ännu inte använt alla sina medel för att trycka tillbaka protesterna. Men den här gången kanske något är annorlunda. Det som började med en ung kvinnas död i händerna på sedlighetspolisen har nu blivit en proteströrelse där människor från alla klasser och alla delar av Iran deltar. Så kommer motståndet mot makten leda till någon förändring? Och vem ska ta över om regimen faller? Den 16 september avled Jina Mahsa Amini efter att hon hållits i förvar av den iranska sedlighetspolisen.

Turkiets utrikespolitik – Nato, Sverige, Grekland och kurderna

Turkiet vill inte släppa in Sverige i Nato. Samtidigt uttalar Erdoğan hot mot grannen och Natomedlemmen Grekland, och utlovade så sent som i somras nya militära operationer i Syrien. Men vad handlar allt det här om? Bryr sig verkligen Turkiet om Sverige är med i Nato eller inte? Och varför höjer man tonläget mot Grekland just nu, när vi redan har ett krig i Europa?

Afghanistan efter USA:s uttåg – här är utmaningarna

I slutet av augusti 2021 lyfte det sista planet med amerikansk personal från Afghanistan. Kort där efter hade talibanerna åter tagit kontroll över landet, 20 år efter de USA-ledda styrkorna påbörjade sin ockupation, 40 år efter att kriget började. Men vad har hänt sedan dess? Är det plötsligt fred nu? Hur är det att leva i talibanernas Afghanistan egentligen? Och kommer världen någonsin att acceptera emiratet?

Krisen i Tunisien – därför är demokratin i fara

Efter den arabiska våren blev Tunisien en demokrati. Men sedan några månader tillbaka håller president Kaïs Saïed parlamentet stängt. Han säger att landet är i en sådan kris att han är berättigad utökad makt. Så hur ska det gå med folkstyret i Tunisien – ett land som ofta kallas arabvärldens enda demokrati?

11 september – så kommer vi minnas kriget mot terrorn

I år är det 20 år sedan 11 september-attackerna. Det betyder också att det är 20 år sedan USA började föra sitt globala krig mot terrorismen. Men hur har de här två decennierna format världen? Vad har vunnits och vad har förlorats? Och hur kommer vi minnas den här delen av historien?

Israels inrikespolitik - här är klyftorna som enat oppositionen

Efter tolv år vid makten har Benjamin Netanyahu fått lämna posten som Israels premiärminister. Men vägen dit har varit allt annat än enkel. Fyra val på två år, våldsamma kravaller på gatorna i Israel, en pandemi och några av de blodigaste sammandrabbningarna i konflikten med Palestina på mycket länge. Så vilka är de stora frågorna i israelisk inrikespolitik? Vad finns det för problem innanför landets gränser som är så allvarliga att oppositionen tillslut lyckades enas?

Maktkamp i Mellanöstern: Förenade arabemiraten mot Turkiet

Förenade arabemiratens strategiska och militära ambitioner krockar allt oftare med Turkiets expansiva utrikespolitik. Maktkampen har kallats ”Mellanösterns farligaste fejd” och regionens nya kalla krig. Vad handlar den om och hur började det?

USA:s vänner och fiender i Mellanöstern

I premiäravsnittet av Utblick, en podd från Utrikespolitiska institutet (UI), blickar vi bakåt och framåt för att bena ut USA:s Mellanösternpolitik. Hur ser Trumps vänner i Saudiarabien och Israel på att han nu får lämna Vita huset och hur kommer det bli med Iranavtalet nu när Biden tar över?

2023-07-06

Terrorlagar: domstolar får bedöma flaggviftning

Räcker det med att vifta med en PKK-flagga för att betraktas som terrorist i lagens mening?Frågan är högaktuell i och med det stundande Natotoppmötet i Vilnius, Turkiets krav på Sverige och de nya lagar som införts här.Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, har granskat lagarna och konstaterar att mycket blir upp till domstolarna att avgöra.

2023-06-12

Skifte i Mellanöstern: Assad åter i värmen

Syriens återinträde i Arabförbundet är en seger för regeringen i Damaskus och ett tecken på ett större skifte i regionen.Nu när regimens pariastatus försvinner hoppas arabländerna att den syriske ledaren ska göra någonting åt knarkexporten från hans land och se till att flyktingar kan återvända dit.För Assad är återkomsten i organisationen ett kvitto på att brutalitet och kompromisslöshet utan eftergifter har fungerat som taktik, skriver Alexandra Sandels, journalist som bevakar Syrien.

2023-05-04

Dramatiskt vägskäl när Turkiet håller val

Den 14 maj går Turkiet till val för att utse parlament och president. Återigen försöker oppositionen mobilisera i motvind – och tycks denna gång på allvar utmana den alltmer auktoritäre Recep Tayyip Erdoğan. Även om ekonomin spelar en viktig roll tycks det främst bli en omröstning om presidenten och hans skräddarsydda politiska system. Resultatet kan också påverka en svensk Natoanslutning, skriver Turkietexperterna Aras Lindh och Ekim Caglar.

2023-04-04

20 år sedan Saddams fall – Irakkriget gör sig påmint än

När USA för 20 år sedan störtade Saddam Hussein slapp världen en av de grymmaste regimerna i modern tid. I övrigt gick inte mycket rätt: invasion utan stöd i FN, amerikansk krigsbrutalitet och fängelsetortyr, inbördeskrig och massdöd, våldsam regional dragkamp, spelrum för al-Qaida och Islamiska staten. Konvulsionerna känns än, både i och bortom regionen, skriver Rouzbeh Parsi, programchef på UI, och Ola Westerberg, redaktör för Utrikesmagasinet.

2023-03-20

Globalt maktskifte bakom iransk-saudisk avspänning

Genom sin medling mellan Iran och Saudiarabien visar Kina att det har skett ett globalt maktskifte på USA:s bekostnad. Det återstår att se hur stabil och betydelsefull avspänningen mellan Mellanösterns giganter kan bli, men den kan till exempel vara till stor hjälp för att lösa konflikten i Jemen. Från Washington och Tel Aviv hörs dock kritiska röster, skriver Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet.

2023-02-13

Ett halvår av protester – än vacklar inte Irans regim

Det har nu gått sex månader sedan de landsomfattande protesterna i Iran började. Demonstrationerna, ledda av modiga kvinnor och ungdomar, har av många setts som att den islamiska republiken är på fallrepet. Protesterna visar tveklöst hur svag regimens legitimitet är, men om den ska hotas på allvar krävs sannolikt ännu större deltagande, tydligt oppositionellt ledarskap och en vision bortom slagord som ”död åt diktatorn”, skriver Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet.

2023-02-02

Koranbränning spelar despoter i händerna

Muhammedkarikatyrer, rondellhundar och koranbränningar. När konfliktytor mellan en sekulariserad västvärld och islam hettar till haglar symbolhandlingarna. Men de lånar sig också till andra syften. Koranbrännare gör ansatta despoter en tjänst och utsatta regimkritiker en björntjänst.Följderna kan alltså bli fler än att Sverige snubblar på tröskeln till Nato och att svenska exportföretag går miste om intäkter, skriver Agneta Styrman, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

2023-01-30

Nej, Natoprocessen är inte död

När Turkiet säger tvärnej till Sveriges Natoansökan efter koranbränningen i Stockholm kan man lätt tro att läget är nattsvart för ett blågult medlemskap i försvarsalliansen. Men pausen i Natoprocessen ger möjlighet att ompröva den svenska strategin. Turkisk utrikespolitik är dessutom känd för att inte vara huggen i sten. Landet har många intressen att ta hänsyn till som gör att man snabbt kan ändra sig, skriver Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

2023-01-19

Tunisien: från jasminrevolution till demokratiskt förfall

För tolv år sedan blev Tunisien känt som den arabiska vårens vagga – och senare som den enda arabstat som blev demokratisk i protestvågens kölvatten. Övergången möttes dock av en skarp U-sväng 2021, då president Kaïs Saïed utförde en kupp. En forcerad folkomröstning och ett impopulärt parlamentsval 2022 har bidragit till att demokratin har urholkats ytterligare. Men presidenten kan komma att utmanas på gatorna, skriver Linda El-Naggar, associerad vid Utrikespolitiska institutet.

2023-01-16

Israel: regeringsattack mot rättsstaten

Sedan Benjamin Netanyahus nya regering tillträdde vid nyår präglas det politiska arbetet i Israel av raketfart. Lagar ändras med metoder som liknar dem i Polen och Ungern, där politiker gått in för att ta kontroll över domstolarna. Skruvarna dras åt även på den ockuperade Västbanken, men regeringen Netanyahus kritiker har också fått upp ångan och varnar för att systemskiftet kan bli början till slutet för Israel som modern stat, skriver Agneta Styrman, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Varukorg

Varukorgen är tom

Totalt 0