Etiopien – Seder och bruk

Mycket av det som uppfattas som typiskt etiopiskt har sitt ursprung bland amharerna. I egenskap av statens företrädare har de historiskt spritt sig och satt kulturella avtryck i stora delar av landet. Inte minst på låglandet finns folkgrupper med andra traditioner och levnadssätt.

Många etiopier uttrycker stor stolthet över landets långa historia och tradition av självbestämmande. Man framhåller gärna att det aldrig har varit koloniserat och att den etiopisk-ortodoxa kyrkan är en av de äldsta kyrkorna i världen. Etiopien kallas ofta mänsklighetens vagga (även om södra Afrika kan tävla om titeln) och var platsen för en av Afrikas första civilisationer (Aksum, se Äldre historia). Dessutom är Etiopien kaffebuskens hemort på jorden.

Etiopier skakar vanligtvis hand när de träffas, ibland med båda händerna, men ofta lite försiktigare än en västerlänning är van vid. Vänner kan omfamna varandra om de är av samma kön, och även utväxla flera kyssar på kinderna.

Traditionellt har etiopier bara ett namn. Det som en västerlänning uppfattar som efternamn är faderns namn. Förre premiärministern Meles Zenawi hette alltså Meles. Zenawi var hans far. Ibland läggs ett tredje namn till: farfaderns.

Hembesök och måltider

Bland amharerna är det inte brukligt att besöka personer i hemmet utan en inbjudan. Den som besöker någon för första gången bör ta med sig en liten gåva. Som gäst bör man tacka ja till mat eller dryck som erbjuds.

Respekten för de äldre är viktig. Om en äldre person eller en gäst kommer in i rummet står man upp tills den satt sig.

Högerhanden eller båda händerna bör användas för att överräcka eller ta emot föremål. Äter gör man också med höger hand.

Det är viktigt att tvätta händerna före maten eftersom alla äter från samma fat. Gästen börjar. Man tar maten med händerna, och håller sig till området precis framför sin egen tallrik. Det anses artigt att lämna lite mat på tallriken och därmed visa att värden givit gästen mer än nog. Att peka anses för övrigt oartigt.

Mat, dryck och klädsel

Basföda är injera, ett platt, syrligt och något svampigt bröd gjort på teff (se Jordbruk och industri). Man river av brödbitar och använder dem för att skopa upp wat, en röra av grönsaker, linser eller kött. Den chilibaserade kryddblandningen berbere ingår i det mesta.

Strikta kost- och fastetraditioner följs av många, särskilt bland muslimerna men även bland kristna. De ortodoxa kristna följer gammaltestamentliga tabun kring mat. Fläskkött förekommer i stort sett inte. Lamm, get, nötkött och fågel är vanligt, även om många måltider är vegetariska. Under fasteperioder avstår de ortodoxa helt från mjölk- och köttprodukter.

Kaffet har en central roll i Etiopien där växten har sitt ursprung. Enligt legenden upptäckte en herde för över 1 000 år sedan att hans getter blev pigga efter att ha ätit de röda bären från en buske. Dagens etiopier samlas gärna för en traditionell kaffeceremoni, där gröna kaffebönor rostas över kol, mals i mortel, kokas i en svart kanna, en jebena. Kaffet – buna – njuts gärna med rostat korn, kolo.

Vid festliga tillfällen dricker man gärna hembrygt öl – tella – eller honungsvinet tej.

Traditionell klädsel på höglandet är en vit togaliknande shamma – ett vitt tygstycke i bomull, ofta med en broderad bård. Både män och kvinnor kan använda plagget, männen med tajta vita bomullsbyxor till och kvinnor med färggranna klänningar under. I städerna är det inte ovanligt att folk bär västerländska kläder under en shamma. Det finns en del etniska grupper där männen har turban. Utländska besökare bör klä sig ganska strikt och inte uppträda alltför avklätt.

Helgdagar och högtider

Bland de officiella helgdagarna i Etiopien finns både kristna, muslimska och nationella högtider. Den etiopiska kalendern har 13 månader, varav 12 med 30 dagar vardera och en 13:e månad med fem dagar (sex under skottår). Kalendern utgår från Jesu uppståndelse och det etiopiska nyåret, enkutatash, infaller normalt den 11 september.

Den annorlunda kalendern gör att den ortodoxa julen firas den 7 januari. Trettondagen, timket, firas den 19 januari till åminnelse av Kristi dop och är en av de viktigare högtiderna. Det är även meskel, som infaller den 27 september, då man firar korsets återfinnande. Påskens datum varierar.

Muslimska högtider infaller vid olika tidpunkter från år till år, eftersom de fastställs efter månkalendern. Officiella helgdagar är profeten Muhammeds födelsedag mawlid, id al-fitr som avslutar fastemånaden ramadan samt offerhögtiden id al-adha som pågår i allt från två till tio dagar beroende på region.

Den 2 mars firas slaget vid Adwa 1896 och den 5 maj Patrioternas dag till minne Italiens nederlag 1941. Nationaldagen den 28 maj firas till minne av dergens (kommunistregimens) fall 1991.

Om våra källor