Israel – Jordbruk och industri
I generationer har människor, även utanför landet, talat med beundran om hur israelerna lyckats få öknen att blomstra. Det är en romantisk bild med hög sanningshalt – men också med ett högt pris för naturen. Det som driver den israeliska ekonomin i dag är emellertid högteknologisk industri, till stor del tillkommen för försvarsmaktens behov.
Jordbruket var från början en hörnpelare i landets ekonomi, men dess andel har minskat med åren. Jordbruksteknik, som konstbevattning, blev också snabbt en exportbransch. En lång rad länder, bland dem Kina, använder sig av metoder som utvecklats i Israel. I avtal som slutits med flera arabländer (ett diplomatiskt genombrott under de år då Israel styrts av Benjamin Netanyahu) hör bevattnings- och jordbrukstekniker till de områden där länder med torra klimat vill uppnå samarbeten.
Konstbevattning är nödvändig för storskalig odling i Israels torra och heta klimat. Vattenförbrukningen är hög, därför också ett tvisteämne. Sjunkande vattennivåer rapporteras i både sjön Genesaret och Jordanfloden. Med grannlandet Jordanien finns överenskommelser om vattenöverföring, men sämjan hotas av konflikten mellan israeler och palestinier.
Naturliga underjordiska vattenmagasin som behövs för att hålla i gång jordbruket ligger till stor del under Västbanken, som Israel ockuperar. Israeler förbrukar också långt mer vatten per person än palestinier. Svårigheterna att få tillgång till vatten, därför att staten gynnar den israeliska befolkningens behov, är ett av de missförhållanden som ofta anförs från palestinsk sida. Förhandlingar mellan parterna har förts men inte lett till avtal om fördelningen.
Israeliska forskare har börjat bygga en genbank med utgångspunkt från vilda växter. Tanken är att fröbanken, som ska förvaras vid det statliga Volcani-institutet, ska bli en resurs för jordbruket som nu förväntas klara av odling i ett klimat präglat av ökande hetta och torka. Det finns fröbanker på andra håll i världen, bland annat på Svalbard, men en poäng med insamlingen i Israel är att arbetet sker i den del av världen där odling av växter tros ha uppstått en gång i tiden.
Israel odlar och exporterar frukt i stor skala, främst apelsiner, grapefrukt och andra citrusfrukter, men också exempelvis kiwifrukt och mango. Europa är den största marknaden för färsk frukt. 2017 blev Ryssland den största exportmarknaden för grönsaker.
Mycket av lantarbetet utförs av gästarbetare från Sydostasien eller Balkan. Inflödet av migrantarbetare har pressat ner lönerna, men de senaste årens internationella händelser, främst pandemin och kriget i Ukraina, har gjort att det tidvis uppstått brist på arbetskraft. För palestinier från de ockuperade områdena är det framför allt inom jordbruket och byggbranschen som Israel har brukat bevilja arbetstillstånd, men terrordåd har gjort israelerna mindre benägna att anställa palestinier.
Merparten av den fisk som konsumeras importeras. De senaste åren har israeliska myndigheter försökt hitta system för att komma tillrätta med överfiske i Medelhavet och i Genesaret. 2010 infördes ett tvåårigt fiskeförbud i sjön för att undvika vad som befarades bli en ekologisk katastrof. Fiskodlingar är svåra att etablera i ett klimat där vattnet lätt avdunstar, men de förekommer och inomhusteknik som utvecklats i Israel sprider sig till fler länder.
Den största livsmedelstillverkaren, Tnuva (Tenuvah), startades av kibbutz- och moshavrörelserna (se Ekonomisk översikt). I dag har koncernen över två tredjedelar av den inhemska marknaden för mjölkprodukter och kinesisk majoritetsägare. Gatuprotester mot Tnuvas prissättning har förekommit.
Bristen på nederbörd och liten total areal gör det svårt att bedriva skogsbruk i Israel. Däremot ger det tillfälle att bedriva forskning på trädslag som tål torka. Acacia och cypress är exempel på träd som odlas i forskningsstudier.
Industri
Israel är Mellanösterns mest industrialiserade land, men utvecklingsnivån varierar mycket mellan olika branscher.
På kollektivjordbruken har man ägnat sig åt småskalig industri med anknytning till lantbruket, men där förekommer i dag tillverkning även av helt andra produkter. Ett exempel är plastindustri på kibbutzen Galed i norra Israel. De tekniker som används inom jordbruket – både konstbevattning och produktion av konstgödsel – har lagt grunden för framgångsrika företag.
Till följd av kriget i Ukraina blev 2022 ett rekordår för försvarsindustrin. Sedan 2014 har Israels försvarsexport fördubblats. Omkring en fjärdedel av kontrakten gällde drönare för spaning eller attack, enligt israeliska nyhetsmedier. Att merparten av varorna går till Europa är kanske inte så förvånande. Mer överraskande är att arabiska gulfstater har blivit viktiga köpare. Det beror på ett politiskt närmande mellan Israel och de staterna som möjliggjort avtal. Ytterst vilar utbytet på att de liksom Israel fruktar Iran som militärmakt.
USA:s försvarshögkvarter Pentagon är också en av många köpare till israelisk teknik. Israel exporterar kortdistansrobotar av en typ som används i ett luftvärnssystem som kallas Iron Dome, utvecklat för att stoppa fientlig raketbeskjutning (se Utrikespolitik och försvar). Redan under uppbyggnadsfasen har USA samarbetat med den statsägda israeliska tillverkaren Rafael och finansierat en del av projektet; fortsatt finansiering har brett stöd i USA:s kongress. Systemet använder delvis amerikanska komponenter. Tanken är att baser som den amerikanska försvarsmakten har tillgång till bland annat i Europa och nära Persiska viken ska förses med Iron Dome.
Den statliga flyg- och förvarsindustrikoncernen Israel Aerospace Industries (IAI) har både civila och militära kunder och den övervägande delen av produktionen går på export. För den israeliska försvarsmakten tillverkas, i samarbete med amerikanska Boeing, ett luftvärnssystem med Arrowrobotar som ska kunna skjuta ned fientliga robotar på hög höjd. Till följd av Rysslands invasionskrig i Ukraina har Tyskland, som ökar sina försvarsutgifter, beslutat att köpa systemet.
Moderniseringar och ombyggnader av flygplan för nya ändamål är en växande marknad.
Israel ligger framkant när det gäller att använda ny teknik på alla möjliga områden. 2022 meddelade transportmyndigheten att försök med förarlösa bussar i kollektivtrafiken stod för dörren. Det stora bussbolaget Egged är ett av de företag som deltar.
En mängd nya IT-bolag startas, så många att det har hävdats att man måste gå till Silicon Valley i USA för att hitta fler. Amerikanska och kinesiska teknikjättar som Apple, Microsoft, IBM och Huawei har forsknings-och utvecklingsavdelningar i Israel. 2020, under coronapandemin, rapporterades att ett 70-tal företag var i färd med att utveckla appar som skulle kunna brukas när samhället mobiliserade mot smittspridning. En som tidigt lät tala om sig, och inte var okontroversiell, fick namnet HaMagen ("Skölden"). Den togs i bruk av Israels hälsovårdsmyndigheter för att, byggd på användarnas platsdata, kunna larma för ett känt smittfall i närheten.
Läkemedel och medicinteknik – liksom försvarsindustrin starkt kopplade till satsningar på forskning – har också utvecklats framgångsrikt. Överlägset störst är läkemedelsföretaget Teva, som bland annat tillverkar ett storsäljande medel mot sjukdomen multipel skleros. Teva är mest inriktat på generika. Det är läkemedel som kan ersätta preparat som tidigare har varit skyddade av patent (varumärkesskydd) därför att de innehåller samma verksamma substanser.
Teva är också ett av flera läkemedelsföretag som fått kritik i USA, där omfattande laglig förskrivning av smärtstillande mediciner till patienter har lett till utbrett opioidmissbruk och rättsprocesser. Sommaren 2022 meddelade Teva att företaget godtagit en uppgörelse med amerikanska myndigheter och patientgrupper som valt att stämma bolaget. Teva ska under en 13-årsperiod betala ut totalt 4,25 miljarder dollar, löd beskedet. Om alla parter accepterar sätter uppgörelsen punkt för rättsprocesserna.
Diamantslipning är en ekonomiskt viktig bransch, även om råvaran importeras.
Välj kapitel här
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
