Palestina – Flyktingarna

Krigen 1948–1949 och 1967 satte sammanlagt omkring en miljon palestinier på flykt. 2023 var 5,9 miljoner palestinier registrerade av FN som flyktingar. Ett datum är särskilt förknippat med flyktingarnas öde: den 15 maj. Dagen uppmärksammas nationellt varje år, också av palestinier i Israel.

Den 15 maj är en sorgedag för al-Nakba, ”Katastrofen”. Så kallas palestiniernas fördrivning och flykt i samband med det moderna Israels grundande.

Israel utropade självständighet den 14 maj 1948, en möjlighet som öppnades av att FN:s medlemsländer 1947 hade röstat för en delning av marken mellan Medelhavet och Jordanfloden. Araberna accepterade inte delningen – grannländerna gick ut i krig mot Israel. Men konfrontationer mellan israeler och palestinier pågick redan före krigsutbrottet, med allvarliga våldshändelser från båda sidor. Deir Yasin, där cirka 250 bybor utsattes för en judisk massaker före krigsutbrottet, är mest känd av de händelser som spred skräck bland palestinier.

Fler än 700 000 palestinier skingrades av kriget 1948–1949. Drygt hälften flydde till Västbanken, resten till Gazaremsan eller grannländerna. Från städerna Haifa och Jaffa, nu norra Israel, flydde många norrut mot Libanon och Syrien. Från det som i dag är södra Israel tog sig många till Gaza. I FN:s generalförsamling antogs 1948 resolution 194, som erkänner flyktingarnas rätt att återvända.

Mahmud Abbas, som efterträdde Yasir Arafat (1929–2004) som palestinsk president, föddes på 1930-talet i Safed, en stad i norra Israel som hade blandad befolkning fram till områdets delning. När judiska styrkor intog Safed i maj 1948 flydde muslimer och kristna. Abbas familj sökte sig i samband med oroligheterna till Damaskus i Syrien.

Hjälp från FN

FN-organisationen United Nations Relief and Works Agency (Unrwa) bildades 1949, genom resolution 302 i generalförsamlingen, för att hantera flyktingsituationen. Urnwa är den enda FN-organisation som sköter bistånd för en specifik flyktinggrupp. Det beror på att UNHCR, som ansvarar för biståndsinsatser i olika flyktingsammanhang, ännu inte fanns när Unrwa inrättades. 

När Unrwa inledde sitt arbete 1950 sörjde organisationen för cirka 750 000 personer. 2023 hade Unrwa cirka 5,9 miljoner palestinier registrerade som flyktingar. Att vara registrerad hos FN ger rättighet till vissa former av stöd. Unrwa sköter skolor och sjukvård i flyktingläger. Även ättlingar till FN-registrerade flyktingar omfattas av rättigheterna så länge flyktingsituationen inte har lösts (det gäller både av Unrwa och av UNHCR registrerade flyktingar).

I junikriget 1967 ockuperade Israel bland annat Västbanken, som lytt under Jordanien sedan kriget 1948–1949. Många palestinier flydde nu en andra gång, från Västbanken till Jordanien.

En stor del av flyktingarna började lägerlivet i tält, då städer och byar på Västbanken blivit överfyllda. Lägren har efter hand fått mest betongbebyggelse, men trängsel och dåliga sanitära förhållanden har fortsatt att prägla tillvaron, som dessutom försvåras av det omgivande samhällets vägran att bära ansvaret för en flyktingsituation som inte har orsakats på platsen. Exempelvis Libanon, med liten areal och stora motsättningar mellan de egna befolkningsgrupperna, ifrågasätter varför landet också ska axla ansvar för hundratusentals flyktingar.

En stor del av flyktingarna är statslösa. Det betyder att de inte har fulla medborgerliga rättigheter där de har hamnat, till exempel att de inte har pass och att barnen inte har rätt att gå i landets statliga skolor.

2023 publicerade Unrwa denna sammanställning av antalet registrerade flyktingar och läger:

Gazaremsan: Inte fullt 1,477 miljoner registrerade flyktingar; här finns åtta flyktingläger.

Västbanken:  Cirka 872 000 registrerade flyktingar; en fjärdedel bor i de 19 flyktinglägren, de andra i stadsbebyggelse och byar som fanns sedan tidigare. Lägren på Västbanken är mindre än de i Gazaremsan. 

Jordanien: Över 2,3 miljoner registrerade flyktingar; närmare en femtedel bor i något av de tio officiellt erkända lägren. Jordanien har som enda värdland erbjudit flyktingarna medborgarskap. 

Libanon: 489 000 registrerade flyktingar; här finns tolv läger. Flyktingarna har på flera sätt begränsade medborgerliga rättigheter, till exempel vad gäller arbetstillstånd. 

Syrien: 575 000 registrerade flyktingar, i nio officiella läger och tre inofficiella. I Syrien har flyktingarna i stort sett haft samma rättigheter som syriska medborgare. Det bittra och utdragna inbördeskriget som bröt ut 2011 har skapat svåra påfrestningar även för flyktingarna. Många har tagit sig till Libanon, Turkiet eller Europa. Unrwa bedömde i augusti 2022 att 438 000 vid den tiden ännu befann sig i Syrien. Jordanien och Libanon, som vardera hyser en miljon syriska flyktingar, stängde en tid in i kriget sina gränser för palestinska flyktingar som försökte lämna Syrien.

Det verkliga antalet invånare i lägren tros i dag vara lägre än det officiella; personer som registrerats av Unrwa men på något sätt har kunnat flytta ut från ett läger, kanske till något annat land, kan fortfarande stå kvar i FN-rullor. En räkning som genomfördes i Libanon 2017, med medverkan av palestinska företrädare, bekräftade bilden att flyktingarna i lägren där var färre än Unrwa-statistiken visade.

Å andra sidan har FN-statistiken också innehållit underrapportering: Alla som har flyktingbakgrund har inte varit registrerade hos Unrwa. Palestinier som flydde men blev kvar i det som nu är Israel ingår inte i FN-siffrorna, inte heller människor som hade släktingar på andra håll att flytta till eller tillgångar som gjorde att de inte behövde söka hjälp hos Unrwa.

Omstritt stöd

Sverige är en av Unrwas största biståndsgivare. 2023 gav Sverige 20 miljoner kronor till Unrwa, 74 miljoner till organisationer med anknytning till Röda Korset, 27 miljoner till Ocha (FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp) och 7 miljoner till FN:s barnfond Unicef. Dessutom stöder Sverige andra organisationer (se information från Sida).

Efter de terrordåd som Hamas utförde i Israel i oktober 2023 beställde Sveriges regering en översyn av biståndet till Palestina och hur man kontrollerar att utvecklingsbistånd inte går till "fel aktörer". Sverige valde 2024 liksom en rad andra givarländer att göra uppehåll i utbetalningarna, men återupptog biståndet sedan Unrwa utlovat utökad insyn och skärpta rutiner för personalkontroll. 

Det har förekommit rapporter om att islamiströrelsen Hamas i sitt styre av Gaza har utövat påtryckningar mot Unrwa. Israel har hävdat att anställda hos Unrwa gått Hamas ärenden. En utredning gjord för FN, under ledning av Frankrikes tidigare utrikesminister Catrine Colonna, fann 2024 att Israel inte hade lagt fram bevis för långtgående anklagelser mot Unrwa men uppmanade också organisationen att vidta vissa åtgärder. Bland annat kritiserade utredarna formuleringar i skolböcker som används i Unrwas skolor i flyktingläger. 

USA, som brukar stå för 30 procent av finansieringen, är det land som genom årtiondena gett mest i bidrag till Unrwa. USA valde att frysa sitt bistånd när president Donald Trump lade om den amerikanska Mellanösternpolitiken. Utbetalningarna återupptogs under hans efteträdare Joe Biden, men efter anklagelserna från Israel beslöt USA att återigen frysa sina bidrag, till 2025.

2019 skakades Unrwa av en korruptionsskandal som bland annat ledde till att organisationens högste chef lämnade sin post. Därefter förlängdes FN-mandatet för Unrwa.

En händelse i Israel 1976 har gett upphov till ”landdagen”, också kallad ”jorddagen” eller ”markdagen”, som palestinierna uppmärksammar den 30 mars varje år. Sex obeväpnade palestinier miste livet vid demonstrationer mot israelisk tvångsinlösen av mark i Galiléen, mark som till stor del ägdes av araber. Demonstranterna möttes med vapenmakt. Protester som palestinier 2018 organiserade i Gazaremsan, längs gränsstängslet mot Israel, öppnades på landdagen den 30 mars till stöd för flyktingars krav på att få återvända.

Källor till denna text