Armenien – Befolkning och språk

Armenien har sedan självständigheten 1991 präglats av utvandring och antalet invånare har stadigt blivit färre. Hösten 2023 tog Armenien emellertid emot över 100 000 armenier som flytt sedan Azerbajdzjan tagit kontroll över det omstridda området Nagorno-Karabach. 

Befolkningen är mycket homogen. Fler än 90 procent av invånarna är armenier. Etniska minoriteter utgör mindre än tre procent, varav den största gruppen är kurdisktalande yazidier. 

Den senaste folkräkningen som genomfördes hösten 2022 bekräftade tendensen från tidigare folkräkningar och visade att antalet invånare hade fortsatt att sjunka. Utvandring är ett skäl men de senaste tio åren har även födelsetalen sjunkit. 

Under sovjetepoken 1920–1991 berördes Armenien föga av de folkomflyttningar som följde på deportationer och storskalig industrialisering i andra delar av Sovjetunionen, men många, kanske upp till en miljon av landets invånare, lämnade Armenien under de politiska omvälvningarna från slutet av 1980-talet och under 1990-talet.

Konflikten med Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach från början av 1990-talet ledde också till omfördelningar av befolkningen. Under kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan 1991–1994 (se Modern historia) gav sig nästan alla Armeniens azerier (azerbajdzjaner) av från landet samtidigt som Armenien tog emot 250 000 etniska armenier från Azerbajdzjan. 

Kriget gällde kontrollen över Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan men där majoriteten av invånarna var armenier. Armenien vann kriget men sedan dess har styrkeförhållandena ändrats. Genom en kortare konflikt 2020 och ett blixtanfall i september 2023 har Azerbadjzan lyckats återta kontrollen över Nagorno-Karabach och övriga ockuperade områden som tidigare ockuperats av Armenien. Azerbajdzjans seger i kriget utlöste en flyktingvåg till Armenien av armenier från Nagorno-Karabach som flydde av rädsla för att utsättas för våld från Azerbajdzjans sida. Under hösten 2023 tog Armenien emot merparten av Nagorno-Karabachs uppskattningsvis 120 000–130 000 invånare. 

På väg från Nagorno-Karabach mot Armenien. Foto: Vasilij Krestjaninov/AP/TT

Regeringen har avsatt stora resurser för att ta emot de flyende armenierna vilka överförts till olika regioner i Armenien. Varje flykting fick vid ankomsten en engångsutbetalning i kontanter och lovades månatliga bidrag därefter. Regeringen tilldelade också regionala guvernörer resurser för att tillhandahålla mat och andra nödvändiga varor till de fördrivna.

Armenien har också tagit emot många ryssar som velat slippa delta i Rysslands anfallskrig mot Ukraina. När Rysslands president Putin hösten 2022 meddelade att flera hundratusen ryssar skulle mobiliseras för att delta i kriget blev köerna långa till både Georgiens och Armeniens gränsövergångar. Båda länderna tillämpade generösa visumregler för ryska medborgare och uppemot 10 000 inresande per dag rapporterades.

Områden utanför Armenien som historiskt bebotts av armenier finns i östra Turkiet och i Irans nordvästligaste hörn. Runt sjön Van i Turkiet bodde ännu i början av 1900-talet cirka två miljoner armenier; en mycket stor del av dem fördrevs eller dödades av den osmanska armén under första världskriget. De få armenierna i dagens Iran (kanske 200 000) och Turkiet (ännu färre) bor främst i städer.

Armeniska minoriteter finns även i andra länder. En och en halv miljon bor i andra före detta sovjetrepubliker, framför allt i Ryssland. Ytterligare några miljoner ättlingar till armenier bor i USA, Frankrike och Mellanöstern. I Jerusalems gamla stadskärna finns en armenisk stadsdel.

Språk

Landets officiella språk är armeniska, som utgör en särskild gren av den indoeuropeiska språkfamiljen. Armeniskan har ett eget alfabet med 38 bokstäver. Det skapades av patriarken Mesrop på 400-talet och har haft stor betydelse för armeniernas sammanhållning och nationella identitet. Några nya bokstäver konstruerades senare av praktiska skäl sedan språket hade utvecklats.

Under sovjettiden var ryska undervisningsspråket vid sidan av armeniska. Närmare hälften av armenierna behärskar därför ryska mer eller mindre flytande. Allt fler lär sig också engelska, framför allt i Jerevan. Bland minoritetsspråken märks kurdiska.

Armeniens parlament har på senare år arbetat om landets etermedielag i syfte att stärka nationalspråkets ställning, bland annat genom krav på textremsor på armeniska när program på andra språk sänds.

Om våra källor