Azerbajdzjan – Geografi och klimat

Mellan Svarta havet i väster och Kaspiska havet i öster löper den mäktiga bergskedjan Kaukasus. Hela det område där bergskedjan ingår kallas Kaukasien. Detta område tillhörde tidigare Sovjetunionen. I dag räknas Nordkaukasien, med huvuddelen av Kaukasus, till Ryssland. Sydkaukasien är uppdelat i de tre självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.

Sydkaukasien kallades tidigare Transkaukasien, ”landet bortom Kaukasus” – alltså sett från Moskvas synvinkel.

Någonstans i trakterna kring Kaukasien har man tänkt sig att Europa skiljs från Asien. Här finns dock ingen skarp naturlig gräns mellan världsdelarna – varken geografiskt eller kulturellt.

Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasien, med kust i öster mot världens största insjö, Kaspiska havet. I norr gränsar landet till Georgien och till den ryska republiken Dagestan.

Azerbajdzjan är enligt författningen en enhetlig stat, men två områden har sedan 1920-talet speciell status. Den autonoma republiken Nachitjevan (Naxçıvan) i sydväst är ett 5 500 kvadratkilometer stort område som är avskilt från resten av landet. Nachitjevan ligger inklämt mellan Armenien och Iran, med en mycket kort gräns i nordväst till Turkiet. Inom själva Azerbajdzjan ligger däremot Nagorno-Karabach som var en autonom oblast (område med lägre grad av självstyre) fram till 1991 då armenierna som bodde där utropade en självständig stat. Denna stat erkändes in av omvärlden men fungerade i princip som ett eget land under Armeniens beskydd fram till hösten 2023 då Azerbajdzjan återtog kontrollen över området (läs mer i Inrikespolitik och författning).

I norr går bergskedjan Kaukasus in i Azerbajdzjan. Landets högsta berg finns vid gränsen till Dagestan. Avslutningen på Kaukasus kan sägas vara den betydligt lägre halvön Abşeron (Apsjeron) där huvudstaden Baku (Bakı) ligger. I väster går utlöpare av Armeniens berg, ”lilla Kaukasus”, in i Azerbajdzjan och i Nagorno-Karabach. Även Nachitjevan är till större delen bergigt. Merparten av Azerbajdzjan är dock lågland.

De centrala delarna utgörs av torra men annars bördiga slätter kring floden Kur (eller Kura; i Georgien kallad Mtkvari), som flyter genom hela landet från nordväst till sydöst. På flera håll längs Kur har dammar anlagts för konstbevattning och elkraftsproduktion. En biflod till Kur är Araz, gränsflod till Iran i söder. På bergssidorna växer en del skog, medan den naturliga växtligheten på slätterna ofta är stäppartad.

Kaspiska havet ligger i jordens största sänka, betydligt lägre än världshaven. Efter att tidigare under 1900-talet ha minskat i omfång växer nu Kaspiska havet, och det leder till att en del strandområden drabbas av översvämningar.

På en del håll råder mycket speciella geologiska egenskaper. Det finns heta källor och naturgas som tränger upp genom sandstenslager. Yanar Dağ  ("Brinnande berget") är en sådan sevärdhet nära Kaspiska havet. I och vid havet finns också hundratals lervulkaner.

Naturgasen ger upphov till en evig eld vid foten av Yanar Dag. Foto: Shutterstock/TT

Om våra källor