Parlamentet antar i maj en lag om att organisationer som har stöd från utlandet ska stämplas för att driva en främmande makts intressen. Lagen ses av kritikerna som en kopia av den ryska lag om ”utländska agenter” som använts för att kväsa oppositionen i Ryssland, och antagandet har föregåtts av omfattande folkliga protester. Lagen har också fördömts av EU som säger att den utgör ett allvarligt hinder för ett framtida georgiskt medlemskap. 

Den regerande partialliansen Georgisk dröm vinner sin tredje raka seger men går lite tillbaka vilket innebär att den inte längre har kontroll över två tredjedelar av mandaten i parlamentet.  

Georgien får sin första kvinnliga president när den oberoende kandidaten Salomé Zurabisjvili vinner det sista presidentval som avgörs direkt av folkviljan. Nästa presidentval blir ett elektorsval. 

Georgisk dröm stärker sin ställning och vinner mer än två tredjedelars majoritet i parlamentet. 

Regerande alliansen Georgisk dröm får kontroll över alla de högsta maktpositionerna när alliansens kandidat segrar i presidentvalet. 

Partialliansen Georgisk dröm, som grundats av affärsmannen Bidzina Ivanisjvili, vinner parlamentsvalet. 

Georgien förlorar ett kort krig mot Ryssland och tappar kontrollen över utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien. 

Micheil Saakasjvili väljs till president och för en utpräglat västvänlig och Moskvakritisk politik. 

En fredlig, folklig resning kallad rosenrevolutionen åstadkommer maktskifte. 

Abchazien, landets nordvästra del, förklarar sig självständigt. 

Sydossetien i centrala Georgien utropar självständighet efter att ha krävt självstyre och anslutning till Nordossetien, i Ryssland. 

Georgien blir självständigt sedan Sovjetunionen upplösts.