Nederländerna
Nederländerna kallas ofta Holland efter sin historiskt dominerande region vid kusten mot Nordsjön. Mer än en fjärdedel av ytan i ”de låga länderna” ligger under havsnivån. Nederländerna är en ledande handelsnation och Rotterdam har en av världens största hamnar. Koalitionsregeringar leder normalt landet. Den tidigare toleranta nationen har nu ett starkt inflytande av främlingsfientlighet.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Mars
-
EU miljardsatsar på försvaret till stöd för Ukraina
Premiärminister Dick Schoof deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.
-
Krismöte om Europas säkerhet
Premiärminister Dick Schoof deltar i ett möte i London som Storbritanniens premiärminister Keir Starmer håller med västerländska ledare om krisen i relationen med USA om Europas och Ukrainas säkerhet. Mötet äger rum sedan president Donald Trump och vicepresident JD Vance skällt ut Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset två dagar tidigare. Starmer försöker, liksom Frankrikes president Emmanuel Macron, inta en ledarroll när en ”allians av villiga” länder ska försöka rädda situationen. Starmer säger att mötet har enats om en plan med fortsatt militärt stöd till Ukraina, stärkt försvar vid en fred, samt säkerhetsgarantier. Macron föreslår i sin tur en månadslång vapenvila. Förutom Schoof samt Starmer, Macron och Zelenskyj deltar Sveriges statsminister Ulf Kristersson och ledare för Danmark, Finland, Italien, Kanada, Norge, Polen, Rumänien, Spanien, Tjeckien och Tyskland, liksom Natochefen Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, EU:s ordförande António Costa, samt Turkiets utrikesminister Hakan Fidan.
-
-
Februari
-
Kristoppmöte efter USA:s kovändning
Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.
-
Januari
-
Regeringen beordras minska kväveutsläpp
En domstol slår fast att Nederländerna drastiskt måste minska utsläppen av kväve till år 2030, annars hotar 10 miljoner euro i böter. Utfallet har politisk sprängkraft eftersom det finns starkt motstånd mot klimatåtgärder bland åtminstone två av koalitionspartierna i regeringen: ytterhögerpartiet PVV och bondepartiet BBB. Målet har väckts av miljöorganisationen Greenpeace som hävdar att staten inte gör tillräckligt för att få ned de stora kväveutsläppen inte minst från jordbruket, men också från transport- och byggsektorn. Domstolen konstaterar att högerregeringen som tillträdde 2024 har slopat flera projekt som syftade till minskade utsläpp och bantat en klimatomvandlingsfond från 24 miljarder till 5 miljarder euro.
2024
-
November
-
Många gripna efter propalestinsk demonstration
Över 100 människor grips sedan de trotsat det tillfälliga förbud mot demonstrationer som borgmästaren införde efter attacker mot israeliska fotbollssupportrar några dagar tidigare. Demonstranterna protesterar mot förbudet och mot kriget i Gazaremsan, och flera säger att det tidigare våldet involverade israeliska fotbollshuliganer och inte var riktat mot judar. Våldsutbrottet i samband med en fotbollsmatch har givit eko i omvärlden där många har fördömt antisemitism. Regeringen har suttit i ett krismöte och både premiärminister Dick Schoof och kung Willem-Alexander har beklagat attackerna.
UI:s nättidning om internationella frågor
Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.
