2024

• Oktober

• Skärpta regler för flyktingar

  25 oktober

  Regeringen presenterar en rad nya åtgärder för att begränsa antalet asylsökande i landet. Bland annat ska uppehållstillstånd tidsbegränsas för flyktingar, gränskontroller införas och delar av Syrien betecknas som ”säkra områden”. Premiärminister Dick Schoof säger vid en presskonferens att åtgärderna gör asylprocessen snabbare och mer ”strömlinjeformad”. Fyrpartiregeringen har dock inte formellt utlyst en ”asylkris” som det invandringsfientliga Frihetspartiet vill men som det mindre Nytt socialt kontrakt motsätter sig. En sådan utlysning skulle göra det möjligt för regeringen att kringgå parlamentet. Som det är nu måste regeringens planer få klartecken i parlamentets båda kamrar.

• September

• Nederländerna begär utträde ur EU:s migrationspakt

  18 september

  Migrationsminister Marjolein Faber tillkännager att regeringen officiellt har begärt ett utträde ur EU:s asyl- och migrationspakt. I Bryssel konstateras dock att det inte finns någon utträdesklausul ur pakten som är bindande för medlemsländerna och som trädde i kraft sommaren 2024. Beskedet om begäran kommer några dagar efter det att fyrpartiregeringen presenterat den hårdaste migrationslagstiftningen hittills i landets historia. Marjolein Faber hör till det invandringskritiska Frihetspartiet (PVV), vars ledare Geert Wilders kallar begäran ett ”mini-nexit” med syftning på en nederländsk variant av brexit, Storbritanniens utträde ur EU. Enligt pakten ska ett land antingen ta emot asylsökande enligt en överenskommen kvot, eller betala 20 000 euro per avvisad flykting. Nederländerna har sagt sig välja det senare alternativet.

• Juli

• Nya högerregeringen tillträder

  2 juli

  Nederländernas nya fyrpartiregering tillträder formellt och tidigare underrättelsechef Dick Schoof tar över som premiärminister efter Mark Rutte som till hösten väntas tillträda som ny generalsekreterare för Nato. I regeringssamarbetet tar Geert Wilders invandringsfientliga PVV ansvar för invandringspolitiken, bondepartiet BBB tar hand om bostadsfrågor och det högerliberala VVD får kontroll över det nybildade departementet för klimat och grön tillväxt. Därutöver ingår också mittenhögerpartiet NSC i regeringen.

• Juni

• Grön vänster blir störst i val till EU-parlamentet

  9 juni

  I valet till EU-parlamentet blir en valallians mellan Gröna vänstern och Arbetarpartiet (Groenlinks-PVDA) störst och får 21,1 procent av rösterna vilket ger 8 mandat. De samarbetade även i parlamentsvalet 2023 men blev då slagna med marginal av Frihetspartiet (PVV) som då blev största parti. PVV deltog inte i EU-valet 2019 men får nu 17,0 procent (6 mandat). Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) får 11,3 procent (4 mandat), Kristdemokratiskt upprop (CDA) 9,5 procent (3 mandat), Demokrater 66 (D66) 8,4 procent (3 mandat), Bondemedborgares rörelse (BBB) 5,4 procent (2 mandat), Volt 5,1 procent (2 mandat), Djurpartiet (PVDD) 4,5 procent (1 mandat), Nytt socialt kontrakt (NSC) 3,7 procent (1 mandat) och Politiska reformerta partiet (SGP) 3,7 procent (1 mandat).

• Maj

• Exunderrättelsechef föreslås bli regeringschef

  28 maj

  De fyra högerpartier som enats om att bilda regering (se 15 maj 2024) föreslår den tidigare underrättelsechefen Dick Schoof som ny premiärminister. Den 67-årige Schoof säger sig överraskad över att ha fått frågan. Han har en ledande position i justitiedepartementet och har tidigare varit chef för underrättelsetjänsten Aivd samt för en antiterrorenhet och för migrationsbyrån.