
Polen
Polen ligger inklämt mellan Tyskland och Ryssland och har prövats hårt genom historien. Landet har delats vid fyra tillfällen. Under andra världskriget dödades sex miljoner polacker, varav hälften var av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt och knutet till Sovjetunionen. En ny tid inleddes 1989, med demokratisering. Polen är medlem av EU och militäralliansen Nato och har nu återigen en EU-vänlig regering. Oro för rättsstatens utveckling under konservativt styre har lett till maktskifte.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Mars
-
Asylstopp för migranter som ankommer via Belarus
Polen stoppar tillfälligt möjligheten att söka asyl för migranter som anländer via gränsen mot Vitryssland. Regeringen hävdar att beslutet som gäller i 60 dagar men kan förlängas bara omfattar människor som utgör ett hot mot statens säkerhet, exempelvis stora grupper som försöker storma gränsen. Undantagna från stoppet är bland andra ensamkommande minderåriga, gravida kvinnor samt alla som utsätts för "verklig risk för allvarlig skada" genom att återföras eller medborgare i länder som anklagas för att ha instrumentaliserat migration, så som Belarus. Lagen kritiseras av människorättsgrupper som Human Rights Watch som anser att Polen sviker sina förpliktelser, men kritiken avfärdas av premiärminister Tusk. Belarus och Ryssland har beskyllts för att sända stora skaror migranter mot Polen och andra grannländer som ett slags hybridkrigföring och för att destabilisera grannländerna.
-
Ukrainakrisen tvingar EU storsatsa på försvaret
EU:s stats- och regeringschefer däribland premiärminister Donald Tusk deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.
-
Krismöte om Europas säkerhet
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer håller möte med allierade ledare om krisen i relationen med USA om Europas och Ukrainas säkerhet. Mötet äger rum sedan president Donald Trump och vicepresident JD Vance skällt ut Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset två dagar tidigare. Starmer försöker, liksom Frankrikes president Emmanuel Macron, inta en ledarroll när en ”allians av villiga” länder ska försöka rädda situationen. Starmer säger att mötet har enats om en plan med fortsatt militärt stöd till Ukraina, stärkt försvar vid en fred, samt säkerhetsgarantier. Macron föreslår i sin tur en månadslång vapenvila. Förutom Starmer, Macron och Zelenskyj deltar Polens premiärminister Donald Tusk, statsminister Ulf Kristersson och andra nordiska ledare, liksom regeringscheferna för bland annat Italien, Kanada, Polen, Spanien och Tyskland, Natochefen Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, EU:s ordförande António Costa, samt Turkiets utrikesminister.
-
-
Februari
-
Kristoppmöte efter USA:s kovändning
Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar Polens premiärminister Donald Tusk, ledarna för Italien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.
-
Rättegång mot abortaktivist måste göras om
En appellationsdomstol beslutar att rättegången måste göras om mot Justyna Wydrzyńska som 2023 fälldes för att ha försett en gravid kvinna med abortpiller. Wydrzyńska dömdes till åtta månaders samhällstjänst enligt de stränga abortlagar som dåvarande konservativa regeringen drev igenom (se 14 mars 2023). Appellationsdomstolen hänvisar till att det finns frågetecken om chefsdomaren i målet var oberoende. Aborter är lagliga bara i fall där det förekommit våldtäkt eller incest, eller om moderns liva är i fara. Ett nätverk som ger råd till kvinnor om abort uppger att det under 2024 hjälpte till i 47 000 fall.