Polen
Foto: Wikimedia Commons/Jan Mehlich

Polen

Polen ligger inklämt mellan Tyskland och Ryssland och har prövats hårt genom historien. Landet har delats vid fyra tillfällen. Under andra världskriget dödades sex miljoner polacker, varav hälften var av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt och knutet till Sovjetunionen. En ny tid inleddes 1989, med demokratisering. Polen är medlem av EU och militäralliansen Nato och har nu återigen en EU-vänlig regering. Oro för rättsstatens utveckling under konservativt styre har lett till maktskifte.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2024

    • Maj

    • EU drar tillbaka straffåtgärd mot Polen

      EU-kommissionen kommer att dra tillbaka det långtgående förfarande som inleddes mot Polen för sex år sedan. 2017 aktiverade EU-kommissionen Artikel 7 i Lissabonfördraget, som gör det möjligt att beröva ett medlemsland rösträtten i EU:s beslutande institutioner. Det var oro för hur Polens dåvarande konservativa  regering hanterade rättsstaten som fick kommissionen att ta till åtgärden, som i kanslislang har kallats "EU:s atombomb". Den PIS-ledda regeringen gick bland annat in för att ta kontroll över rättsväsendet genom att inrätta en disciplinkammare mot landets domare. Premiärminister Donald Tusk och Polens nya regering är i färd med att riva upp kritiserade åtgärder från PIS-styret. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen framhåller att Polen har "inlett ett nytt kapitel".

    • April

    • Bondeblockader mot Ukraina hävs

      Efter flera månader av blockader drar sig polska åkare och lantbrukare tillbaka från gränsövergångar mot Ukraina. Blockaderna hävs till följd av besked från myndigheter i Warszawa om att stöd kommer att betalas ut till verksamheter som lidit ekonomisk skada av att ukrainska varor flödat över gränsen. 2022, efter den fullskaliga ryska invasionen i Ukraina som försvårade bland annat export av jordbruksvaror, införde EU tullfrihet för varor från Ukraina. 

    • Duda öppnar för kärnvapen i Polen

      Polen är redo att ta emot kärnvapen om landets allierade i försvarsalliansen Nato vill stärka Natos östra flank genom att placera kärnvapen på polsk mark, säger president Andrzej Duda i en intervju som publiceras av dagstidningen Fakt. Polen gränsar till den ryska exklaven Kaliningrad vid Östersjön och till Belarus. I båda fallen finns platser dit Ryssland har fört militära förstärkningar och Belarus har accepterat ryska kärnvapen. Premiärminister Donald Tusks kommentarer tyder på att han inte har blivit konsulterad före Dudas uttalanden. Intervjun med Duda är gjord efter en resa till New York där han haft möten med FN och med USA:s expresident Donald Trump. I mars har Duda också varit i USA för att träffa nuvarande presidenten Joe Biden. 

    • Regeringspartierna störst i lokala val

      Lokala och regionala val ger en fingervisning om hur den liberala och EU-vänliga flerpartiregering som leds av Donald Tusk håller ställningarna fyra månader efter sitt tillträde på riksplanet. Det förra regeringspartiet, konservativa Lag och rättvisa (PIS), blir största parti i valen, men sammantaget får regeringspartierna flest röster, cirka 52 procent. I valen utses borgmästare, kommunala fullmäktige och regionala församlingar. Liksom tidigare är det i de stora städerna Tusks Medborgarkoalitionen (KO) och dess samarbetspartier har mest stöd.

    • Mars

    • Presidentveto mot abortpiller

      President Duda utnyttjar sin mölighet att stoppa lagförslag: han lägger in veto mot regeringens förslag att dagen efter-piller ska kunna köpas utan recept av kvinnor över 15 år. Sedan 2017, när den dåvarande konservativa regeringen skärpte reglerna, har pillren endast varit tillgängliga på recept. Duda, som är troende katolik, hänvisar bland annat till föräldraansvaret, men låter ana att en högre åldersgräns, 18 år, skulle kunna vara acceptabel för honom. Dagens liberala regering vill också riva upp de stränga regler mot abort som infördes av den konservativa PIS-regeringen. Fyra olika förslag om att liberalisera aborträtten har lagts fram i parlamentet men ännu inte tagits upp till debatt.

Till kalendariet
133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0