Polen – Befolkning och språk

Befolkningens sammansättning ändrades radikalt i samband med andra världskriget. Dessförinnan utgjorde minoritetsgrupper närmare 30 procent av befolkningen. I den senaste folkräkningen 2021 definierade sig endast några få procent av invånarna som något annat än polacker, men sedan dess har Polen blivit det land som tagit emot flest flyktingar från Ukraina.

Under andra världskriget förlorade Polen nästan en femtedel av sin befolkning. Cirka sex miljoner polska medborgare, däribland omkring tre miljoner polska judar, miste livet. 

Bara små grupper i befolkningen odlar numer sin etniska särart, såsom språk, dialekt eller traditioner. Minoriteterna utgörs av schlesier, kasjuber, tyskar, ukrainare, belarusier (vitryssar), romer, judar, slovaker och litauer.

Det finns även några samhällen med muslimsk befolkning efter tatarisk bosättning som skedde för flera hundra år sedan, då tatariska ryttarsoldater fick mark av en kung som inte längre hade råd att betala för deras krigstjänst. Som tatarer räknas nu omkring 30 000 personer.

Liten grupp judar kvar

Den judiska minoriteten, som vid slutet av 1930-talet uppgick till 3,5 miljoner människor eller nästan 10 procent av befolkningen, dödades till största delen i nazityska utrotningsläger. Av den halva miljon judar som överlevde kriget utvandrade de flesta till Israel 1945–1949 och efter 1956. Några tiotusental utvandrade i samband med stridigheter med antisemitiska inslag inom det regerande kommunistpartiet 1968. Kvar finns ett okänt antal, kanske 20 000, polacker med judiska rötter. De senaste åren har ett pånyttfött intresse för Polens judiska historia kunnat märkas, med återkommande kulturevenemang.

Genom gränsdragningarna efter kriget hamnade stora delar av Polens ukrainska, belarusiska (vitryska) och litauiska minoriteter på sovjetiskt område, i dag delar av Ukraina, Belarus (Vitryssland) och Litauen. Den tyska befolkningen i områden som kom att tillhöra Polen flydde undan Röda armén eller tvångsförflyttades västerut. Där bosatte sig i stället polacker som tvingats lämna områden som Polen avträdde i öster.

Polska minoriteter finns i Litauen, Belarus, Ukraina, Tjeckien och Slovakien. Det finns även betydande grupper av polacker i det före detta sovjetiska Centralasien, främst i Kazakstan, dit de deporterades av sovjetledaren Josef Stalin på 1930-talet. Till följd av emigrationen, framför allt före och under andra världskriget, bor cirka tio miljoner polacker, eller personer med polska rötter, i västvärlden. Av dem lever 6,5 miljoner i USA. 

Stor utvandring

I samband med Polens EU-inträde 2004 började polacker söka arbete i främst Storbritannien och Irland. En del har bosatt sig i dessa länder för gott, andra har pendlat tack vare lågprisflyg. Somliga återvände till hemlandet i kölvattnet av den ekonomiska krisen 2008, men 2016 var nästan en miljon Polenfödda personer fast bosatta i Storbritannien och beräknades då utgöra den största invandrargruppen. Sedan britterna röstade för att lämna EU har en viss återflyttning skett, eller vidareflyttning till andra EU-länder, i synnerhet Tyskland. I Sverige finns 50 000–100 000 personer av polskt ursprung. 

Hemlandet har sin största befolkningstäthet i Małopolska (Lillpolen, med Kraków som huvudort) och Śląsk (Schlesien) i södra Polen. 1945 levde över två tredjedelar av polackerna på landsbygden. Detta ändrades snabbt under 1950- och 1960-talen då många flyttade in till städerna. I mitten av 2010-talet bodde ungefär sex av tio invånare i städerna. I folkräkningen 2021 framgick en intressant trend: befolkningen minskar nu i storstäderna. Bara åtta av de städer som hade över 100 000 invånare noterade en befolkningsökning.

Flyktingströmmar

Till följd av kriget i grannlandet Ukraina 2022 har Polen tagit emot stora strömmar av flyktingar. Drygt ett år efter krigsutbrottet fanns över 1,5 miljoner ukrainare registrerade som flyktingar och polacker har gjort stora ansträngningar för att klara mottagandet. Före kriget fanns uppemot 1,5 miljoner ukrainare i Polen som gästarbetare, särskilt säsongsvis, alltså ungefär lika många som de som efter den fullskaliga ryska invasionen blivit kvar i Polen som flyktingar. En studie våren 2022 tydde på att vart tredje polskt företag redan hade ukrainare anställda, trots att ukrainska män under 60 år i allmänhet var kvar i hemlandet eller hade återvänt för att delta i försvaret mot de ryska invasionsstyrkorna. EU har valt att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet som ger ukrainare skydd i alla medlemsländer (se Kalendarium).

Antalet flyktingar från Belarus har ökat, inte minst sedan motsättningarna mellan landets ledning och politiska opposition spetsades till 2020. Nästan 80 000 belarusier befann sig i Polen 2023, enligt officiella uppgifter.

Polska är landets officiella språk. Det är ett västslaviskt språk som skrivs med det latinska alfabetet. Dess äldsta urkunder är från 1100-talet. Fram till renässansen skrev polackerna främst på latin. Språket och alfabetet stärker polackernas bild av sig själva som ett folk tillhörande väst, till skillnad från den östslaviska ryskan som skrivs med det kyrilliska alfabetet.

De största minoritetsspråken är ukrainska, litauiska, belarusiska (vitryska) och tyska. 

Polsk uttalsguide

Ą ą, Ę ę = nasalljud, ungefär som "ång"/"äng" (eller franskans on/in)
C = ts, Ć ć/Cz = båda är ungefär som "tj" i "lattjo" (det är dock viss skillnad på ć och cz)
Ł ł = som ett engelskt w
Ń ń = nj
G = alltid hårt som i gata
O = å
Ó = som ett svenskt o i "sol"
Ś ś/Sz = båda är "sch-ljud", men ś har en dragning åt "k" som i "kyss"
Z = tonande s, Ź/Ż = båda är tonande sch-ljud, en svensk har svårt att höra skillnaden
W = som svenskt v
ch = som i tyskans "lachen"
rz = ett tjockt "rzj", svårt att återge i skrift

Några exempel: 
Łódź ≈ wodzj, Wałęsa ≈ vawengsa, Szczecin ≈ Schtjetsin, Śląsk ≈ Shlångsk

Om våra källor