Polen – Jordbruk och industri
Polens klimat är gynnsamt för jordbruk, men landet har få riktigt bördiga jordar. Ändå är över halva landarealen uppodlad. Spannmål, potatis, skinka, gäss, bär och äpplen är typiska exportprodukter från jordbruket. Industrisektorn är varierad. Den växer och har god motståndskraft mot kriser tack vare både stor hemmamarknad och produktion för export.
Polen var enda landet i det forna östblocket där jordbruket till största delen bedrevs av självägande bönder. Närmare tre miljoner privata jordbrukare ägde cirka 80 procent av den odlade arealen. Resten tillhörde statliga jordbruk, vars mark nu är uppstyckad och såld till privatpersoner. Gårdarna är i regel små (i genomsnitt drygt tio hektar) och inte sällan uppdelade på åtskilda jordlotter. Produktiviteten är lägre än på jämförbara västeuropeiska gårdar. Omkring en tiondel av polackerna är sysselsatta inom jordbruket – dubbelt så stor andel som EU-genomsnittet – men säsongsarbete utförs ofta av gästarbetare från Ukraina.
Bönderna utgör en stor och politiskt inflytelserik väljargrupp. Bondeorganisationer driver igenom ekonomiska fördelar för bönderna. Stora statliga anslag betalas ut för att hålla böndernas inkomster uppe. Även EU-medlemskapet medför fördelar, bland annat en stor marknad utan handelshinder och tullar samt kontanta bidrag. Livsmedelsexporten har ökat betydligt sedan EU-inträdet 2004, liksom kvaliteten på produkterna.
Till följd av kriget i Ukraina från 2022 har de internationella priserna på gödningsmedel stigit. Det är en anledning till att Polens regering prioriterar stöd till små och medelstora jordbruk. Polen har emellertid också i ett avseende gått emot EU:s gemensamma Ukrainapolitik genom att inte vilja tillåta ukrainska jordbruksvaror på den polska marknaden, detta för att skydda egna bönder mot konkurens. Till följd av den ryska invasionen 2022 tillät EU skattefri införsel av ukrainska jordbruksprodukter i medlemsländerna. 2024 har Polen en regering som är mer inriktad på EU-samarbete än den tidigare, konservativa ministären, men polska lantbrukare och åkare har protesterat mot varorna från Ukraina genom att blockera gränsstationer och vägar. Klagomålen har aktualiserat nya EU-bestämmelser: ett tak för hur mycket höns, ägg, socker, majs och honung som får föras in tullfritt.
Antalet bönder i Polen minskar sakta men säkert. De små gårdarna väntas få allt svårare att överleva enbart på det som produceras. En vanlig företeelse är så kallade arbetar-bönder, människor som bor på landsbygden och har inkomst från sin gård men samtidigt är anställda i industrin.
På senare år har faran med växtskyddsmedel med neonikotinoider, som enligt forskning orsakar massdöd bland bin, dryftats även i Polen, men regeringen har beviljat dispenser.
Efter en slakteriskandal 2019, då ett exportföretag avslöjades med att ha tagit emot sjuka slaktdjur, ökade kraven på kvalitetskontroll i livsmedelsproduktionen. För att skydda svinuppfödningen mot pest bedrivs skyddsjakt på vildsvin, men jakten är omstridd. EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet uppgav i början på 2020 att den mycket smittsamma sjukdomen afrikansk svinpest fanns i nio EU-länder, bland dem Polen. Stränga regler rekommenderas för att skydda djurbesättningar mot smittan. Det gäller bland annat hantering av foder och tvätt av kläder och skor för att man inte ska råka föra med sig smittan till gårdar med friska djur.
Drygt en fjärdedel av Polens yta täcks av skog som förser trä-, möbel- och pappersindustrin med råvaror. Avsevärda nyplanteringar görs. Vid gränsen mot Belarus ligger Białowieżaskogen, ett av Europas få bevarade urskogsområden. Skogen är klassad som världsarv av Unesco. Drygt en tredjedel av skogen är naturskyddad, i resten bedriver staten aktivt skogsbruk. EU har försökt förmå Polen att avstå från att avverka gammelskog i området, men regeringen har bland annat hänvisat till att skogen är angripen av granbarkborre.
Fisk förekommer förhållandevis sällan på den polska matsedeln. Sötvattensfisket (metning är en populär hobby) begränsas av föroreningar i vattendrag och insjöar. Efter andra världskriget byggdes en fiskeflotta upp som främst var verksam i Atlanten och Stilla havet. Den utvecklades till en betydande exportindustri. De senaste decennierna har dock utfiskning, allt bredare ekonomiska zoner och EU:s kvotsystem (inte minst i Östersjön) stängt ute polska trålare från de flesta rika fiskebankar. Mest fångas sill och torsk. Därutöver odlas karp och regnbåge. Karp är ett av inslagen i en polsk julmiddag. Sverige importerar karp från Polen.
Industri
I Polen tillverkas bland annat trävaror, möbler, livsmedel, metallprodukter, maskiner och fordon. Industriproduktionen är vanligtvis stark, bland annat tack vare stor hemmamarknad och omfattande export till andra EU-länder, inte minst Tyskland.
Åren efter 2008, då Europa genomled såväl finanskris som ekonomisk kris i eurozonen, ökade Polens inkomster från industrin, mellan 2005 och 2014 med i genomsnitt 5 procent årligen. De politiska partierna var i grunden ense om den politik som berörde tillverkningsindustrin och förordade en EU- och frihandelsvänlig linje. Även coronakrisen 2020 klarade Polen bättre än de flesta länder tack vare sin diversifierade ekonomi. (BNP minskade bara med 2,7 procent.)
Kommunisttidens tunga industri baserades på tillgångar av stenkol, koppar, svavel, kalk samt på importerad järnmalm och råolja. Vid planekonomins sammanbrott 1989 var stora delar av den industrin föråldrad och präglades av låg produktivitet, höga kostnader, låg kvalitet och stor miljöbelastning.
Omställningen till marknadsekonomi som inleddes i början av 1990-talet gynnade främst lätt industri och livsmedelsindustri samt handels- och tjänstesektorn, som alla utvecklades snabbt. Privatiseringar och nyetableringar gick fort i sektorer där investeringarna inte behövde vara särskilt kostsamma. Många gruvor och företag inom metallurgisk industri, varvsindustri och maskinindustri överlevde inte konkurrensen i en marknadsekonomi. Belastningen på miljön lättade, men Polen är fortsatt beroende av kol för elproduktion och värme. Dessutom sysselsätter gruvorna ännu tiotusentals arbetare.
Biltillverkningen har vuxit mycket sedan kommunisttiden och särskilt efter EU-inträdet. Den står för drygt en tiondel av industriproduktionen och en sjättedel av exporten.
Privatiseringar och omstruktureringar av statliga storföretag vållade i många fall kontroverser. Under 1990-talets början försvann varje år tusentals arbetstillfällen i kolgruvor och stålverk. Det ledde ofta till strejker och protester.
När omdaningen inleddes var brist på kunskap (speciellt på marknadskunniga företagsledare), undermålig infrastruktur (till exempel dåliga telekommunikationer) och byråkrati med krånglig lagstiftning några av problemen. Medan det marknadsekonomiska kunnandet ökade snabbt, krävs fortfarande satsningar på infrastruktur och på att minska byråkratin.
Ett exempel på hur stor betydelse utländska investeringar har nu är Volkswagen, som har fyra fabriker i Polen och fram till coronakrisen sysselsatte 11 000 polacker. Många polska företag är dessutom underleverantörer till tyska bilföretag. Baksidan är ett beroende av storföretag som väckte oro redan före coronakrisen, eftersom den internationella konkurrensen mellan biltillverkarna är hård. Men även i det ljuset väntas företag i Polen klara sig bättre än motsvarande näringar i grannländerna eftersom Polen har större hemmamarknad. 2021 offentliggjorde Volkswagen planer på att investera i flera batterifabriker och Polen är ett av de länder som uppvaktar VW för att få del av investeringarna. 2022 framkom att Mercedes-Benz ska tillverka elbilar, skåpbilsmodeller, i Polen. 2022 slöts ett licensavtal med kinesiska Geely, som bland annat äger Volvo, om elbilstillverkning, där fordonen väntas börja komma ut på marknaden 2025.
Svenska SKF meddelade 2023 att företaget stänger sin fabrik i engelska Luton efter mer än 100 år. Där försvinner 300 jobb när verksamheten flyttar till Poznań i västra Polen.
Välj kapitel här
I podden Utblick
Populism – folket, eliten och demokratin
Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
