2025

• April

• USA inför – och pausar – högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Polen, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna.

• Sjutton kandidater vill bli polsk president

  4 april

  Sjutton kandidater är anmälda i kampen att bli president, uppger den nationella valkommissionen. Den första valomgången hålls den 18 maj, och en eventuellt avgörande omgång den 1 juni. Premiärminister Donald Tusks regering hoppas på ett slut på det besvärliga samboförhållande som rått med avgående, konservative presidenten Andrzej Duda, som flera gånger har lagt in sitt veto mot regeringsförslag.  Valkommissionen ska granska och slutligen bekräfta antalet kandidater. Warszawas borgmästare Rafal Trzaskowsk som stöds av Medborgarkoalitionen  leder enligt de senaste mätningarna, före två euroskeptiska kandidater. Den ene av dessa är historikern Karol Nawrocki, som stöds av oppositionspartiet Lag och rättvisa, den andre är Slawomir Mentzen från högerorienterade Konfederationen frihet och oberoende. Kandiderar gör även bland andra parlamentets talman Szymon Holownia för mittenpartiet Polen 2050.

• Mars

• Asylstopp för migranter som ankommer via Belarus

  26 mars

  Polen stoppar tillfälligt möjligheten att söka asyl för migranter som anländer via gränsen mot Vitryssland. Regeringen hävdar att beslutet som gäller i 60 dagar men kan förlängas bara omfattar människor som utgör ett hot mot statens säkerhet, exempelvis stora grupper som försöker storma gränsen. Undantagna från stoppet är bland andra ensamkommande minderåriga, gravida kvinnor samt alla som utsätts för "verklig risk för allvarlig skada" genom att återföras eller medborgare i länder som anklagas för att ha instrumentaliserat migration, så som Belarus. Lagen kritiseras av människorättsgrupper som Human Rights Watch som anser att Polen sviker sina förpliktelser, men kritiken avfärdas av premiärminister Tusk. Belarus och Ryssland har beskyllts för att sända stora skaror migranter mot Polen och andra grannländer som ett slags hybridkrigföring och för att destabilisera grannländerna.

• Ukrainakrisen tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer däribland premiärminister Donald Tusk deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.

• Krismöte om Europas säkerhet

  2 mars

  Storbritanniens premiärminister Keir Starmer håller möte med allierade ledare om krisen i relationen med USA om Europas och Ukrainas säkerhet. Mötet äger rum sedan president Donald Trump och vicepresident JD Vance skällt ut Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset två dagar tidigare. Starmer försöker, liksom Frankrikes president Emmanuel Macron, inta en ledarroll när en ”allians av villiga” länder ska försöka rädda situationen. Starmer säger att mötet har enats om en plan med fortsatt militärt stöd till Ukraina, stärkt försvar vid en fred, samt säkerhetsgarantier. Macron föreslår i sin tur en månadslång vapenvila. Förutom Starmer, Macron och Zelenskyj deltar Polens premiärminister Donald Tusk, statsminister Ulf Kristersson och andra nordiska ledare, liksom regeringscheferna för bland annat Italien, Kanada, Polen, Spanien och Tyskland, Natochefen Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, EU:s ordförande António Costa, samt Turkiets utrikesminister.