Polen – Naturtillgångar, energi och miljö

Polen har betydande naturtillgångar, inte minst kol. Men stort beroende av kol för elproduktion och värme skapar också växthusgaser och luftföroreningar. Kriget i grannlandet Ukraina, som skickade iväg de internationella energipriserna uppåt, har satt fart på kärnkraftsplaner.

Stora reserver finns av stenkol, brunkol, koppar och svavel. Kopparfyndigheterna i Dolny Śląsk (Nedre Schlesien) anses vara bland de största i världen och förekomsten av svavel tillhör de rikaste i Europa. Mindre mängder av olja, naturgas och järnmalm utvinns. Vidare finns zink, bly, nickel, kobolt, krom, bergssalt, kaliumsalter, fosfater, lera, krita, kvarts och marmor.

EU trycker på för att den miljöskadliga kolbrytningen ska upphöra (se Kalendarium). Särskilt en stor kolgruva i söder, Turówgruvan, har orsakat osämja med andra EU-länder. Senast 2050 vill EU att gruvorna ska stängas. För att lyckas med det planerar Polen också för kärnkraft.

Kol är den viktigaste källan till uppvärmning, och om den egna produktionen inte räcker räknar man med att importera. Två tredjedelar av de polska hushållen förlitar sig på kol eller avfall för att få värme.

Inom EU har Polen utverkat flera undantag och tidsfrister för omställningen till en mindre miljöbelastande energisektor, eftersom landet fruktar att en sådan omställning ska leda till kraftiga prishöjningar för hushållen eller industrin.

Drygt en femtedel av Polens årliga konsumtion av fossilgas (naturgas) utvinns i landet, resten köps från utlandet. Den mesta gasen har tidigare köpts från Ryssland, men genom avtal med bland andra USA och Norge ska den ryska gasen ersättas. Även andra viktiga avtal har undertecknats de senaste åren. 2015 skrev Polen avtal med EU om att leverera gas till Estland, Lettland och Litauen via en ny ledning. 2020 fick ett italienskt bolag i uppdrag att bygga en ledning i Östersjön, söder om Skåne, för leveranser av gas mellan Danmark och Polen. Båda projekten bygger på EU-finansiering och syftar till att göra Polen och de baltiska staterna mindre beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Till följd av Rysslands invasion i Ukraina 2022, som medfört minskade ryska gasleveranser västerut, har tempot ökat i flera projekt. Polen och grannlandet Slovakien har invigt en pipeline som kopplar ihop de båda ländernas gasnät. Polen ska på det sättet kunna ta emot gas från Algeriet via Italien och Slovakien, medan Slovakien kan få gas från Nordsjön via Polen.

Polen har tillgångar av skiffergas, det vill säga gas som är lagrad i skiffersten. Framtida utvinning genom hydraulisk spräckning (frackning) skulle kunna minska Polens beroende av gasimport. Och även om det fortfarande handlar om ett fossilt bränsle, ser Polen i skiffergasen en möjlighet att minska koldioxidutsläppen från stenkol. Därmed skulle Polen kunna närma sig EU:s miljökrav.

En del av ett ledningsnät för olja som förbinder Uralbergen i Ryssland med östra Tyskland löper genom Polen. Huvuddelen av oljan från Ryssland, som begränsas genom EU-sanktioner till följd av den ryska invasionen i Ukraina, levereras till två tyska raffinaderier nära gränsen mot Polen. Ledningsnätet Druzjba (”Vänskap”) går tillbaka på handelsförbindelserna i Östeuropa före järnridåns fall och passerar Belarus på vägen till Polen.

Gasledningen Yamal, som också går från Ryssland via Belarus till Polen, är byggd efter Sovjetunionens sönderfall. Polens regering meddelade sent 2022 att ryska Gazproms andel (48 procent) i ett bolag som äger gasledningen förstatligas. Polska staten har tidigare ägt 52 procent av bolaget.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Kol är tills vidare Polens viktigaste energikälla och står för uppemot 40 procent av behovet. Därutöver är Polen beroende av olja (30 procent) och av den importerade fossilgasen (20 procent). Förnybara energikällor står för ungefär en tiondel av energiförbrukningen.

Cirka 70 procent av elektriciteten framställdes ur kol 2022. Närmare 20 procent kommer från förnybara energikällor och resten främst från fossilgas. Målet (som kan komma att påverkas av Ukrainakrisen) har varit att kolet ska stå för 60 procent av elen 2030 och 30 procent 2040.

Elkonsumtionen per invånare placerar Polen på ungefär plats 50 bland världens länder, men den samlade energikonsumtionen per invånare ger Polen en placering bland de 30 länder där befolkningen konsumerar mest, eftersom man eldar så mycket med kol.

Planer på ett första kärnkraftverk vid Östersjökusten tillkännagavs 2011 och 2014 gav regeringen klartecken till bygget av två reaktorer som ska stå färdiga 2033. Mer kärnkraft diskuteras.

KLIMAT OCH MILJÖ

Polens utsläpp av växthusgaser placerar landet bland de 25 länder som släpper ut mest. Inom EU intar Polen plats nummer 5; samma placering gäller om man slår ut utsläppen per invånare. I hela världen har nästan 35 länder större utsläpp räknat per invånare. Under en trettioårsperiod fram till 2020 (senast uppmätta år) minskade Polens utsläpp med 20 procent men utvecklingen har fluktuerat stort. Sedan 2017 har dock trenden varit nedåtgående.

Polen är part i Parisavtalet som EU-medlem och som egen nation. Alla EU-länder har en gemensam och uppdaterad nationell klimatplan (NDC), där målet är minst 55 procents minskning av utsläpp av växthusgaser till 2030, räknat från 1990. EU:s långsiktiga strategi (LTS) är att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Målet för nettonollutsläpp är detsamma: 2050.

Solenergi har börjat tas i bruk, men dess andel av förbrukningen är liten. Forskaren Olga Malinkiewicz har uppmärksammats för en metod att utveckla solceller som skulle kunna göra solenergi billigare. Malinkiewicz använder perovskit, ett mineral som upptäcktes i Uralbergen redan 1830, men hon bygger vidare på en japansk metod som bara kunde brukas på material som tål höga temperaturer. Hennes nya material har testats i Japan och av byggbolaget Skanska, på en byggnad i Warszawa.

Utbyggnaden av vindkraft på land har försvårats av att regelverket ändrades 2016. Vindkraftverk måste sedan dess placeras långt från byggnader.

Klimatutmaningar

Polen tillhör de länder som är minst sårbara för klimatförändringar. En jämförelse med andra länder i världen (ND-Gain) placerar Polen bland de 30 länder som ligger bäst till om man bedömer både sårbarhet och förmåga att hantera klimathot (se listan här). 

De koleldade elkraftverken använder i stor utsträckning gammal teknik, med stora utsläpp. Att regeringen planerar för elproduktion som inte bygger på kol betyder inte att kolförbrukningen minskar omedelbart.

Temperaturmätningar som gjorts i staden Toruń i mellersta Polen under cirka 140 år har visat på förändrade årstidsmönster. Vintrarna blir kortare och somrarna längre.

Övriga miljöproblem

Utsläppen av framför allt koldioxid och svaveldioxid från kolförbränningen leder till luftföroreningar och försurade vattendrag. Utsläpp från jordbruk och industri hamnar delvis i Östersjön. Samtidigt är södra Polen ett av de områden i Europa där luftföroreningarna är störst. Utifrån halten av farliga småpartiklar i luften brukar Kraków och Katowice placera sig bland de mest luftförenade städerna i Europa.

Under de senaste dryga två decennierna har miljön i Polen ändå förbättrats. Den tunga industrin har delvis ersatts av en mer miljövänlig lätt industri. Även miljömedvetenheten bland polackerna har ökat. I Warszawa bröt skådespelerskan Grażyna Wolszczak mark när hon stämde staten för att ha äventyrat hennes hälsa genom att inte begränsa utsläppen: hon vann målet 2019. 

Polen är ett av de länder som tar emot plastsopor från andra länder, i synnerhet Tyskland, Storbritannien och Italien. I allmänhet bränns soporna, och det är också vanligt att de dumpas olagligt i naturen. Miljöorganisationer och det internationella polissamarbetet Interpol varnar för att sophantering har blivit en lönsam bransch för organiserad brottslighet. Kina, Malaysia och Turkiet har till följd av larmen begränsat importen, vilket befaras öka problemet i Polen.

Om våra källor