Polen – Sociala förhållanden

Polackernas levnadsstandard räknad i köpkraft per person låg i mitten av 2010-talet på ungefär två tredjedelar av genomsnittet för invånarna inom EU som helhet. Rysslands fullskaliga invasion i grannlandet Ukraina sedan 2022 ställer alla resurser och system på huvudet. Polackerna har öppnat sina hem för flera miljoner flyktingar.

Närmare tre miljoner ukrainare tog sin tillflykt till Polen under de två första månaderna efter krigsutbrottet i februari 2022 (mer än hälften av alla som lämnat Ukraina). Många har tagit sig vidare till andra länder, men det generösa mottagandet hade inte varit möjligt om inte polacker gett dem tak över huvudet. Åtskilliga har släktingar i Polen, eftersom det är ett av de länder där många ukrainare har gästarbetat på senare år. Flyktingarna är kvinnor, barn och äldre. De ukrainska männen har i stort antal vänt hemåt för att ansluta sig till försvarsstyrkorna.

EU har beslutat att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet, som innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari 2022 har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. EU-beslutet har utsträckts till att gälla åtminstone till 2025.

Inför polska presidentvalet i maj 2025 har premiärminister Tusk backat ett förslag att strama åt barnbidrag till ukrainska flyktingar så att bara föräldrar som betalar skatt i Polen skulle omfattas av bidraget, motsvarande 2 170 kronor per barn och månad. 

Rätten att söka asyl i Polen för migranter som anländer via Belarus stoppades tillfälligt i mars 2025. Regeringen hänvisade till att länder som Ryssland och Belarus skickat stora skaror till den polska gränsen som ett del i ett slags hybridkrigföring. (se Kalendarium)

Resursbrist i vården

Polen är ett av de länder som FN bedömer som mycket högt utvecklade, det högsta steget av fyra. På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) har Polen plats 36, se lista här.

Under kommunisttiden skulle alla polacker garanteras fri hälso- och sjukvård, men eftersom det saknades resurser till utrustning och personal kunde sjukhusen inte ge den vård de skulle. Den offentliga sjukvården brottas fortfarande med resursbrist, och det var läget redan före flyktingströmmen från Ukraina. Den offentliga vården får numera konkurrens från privatpraktiserande läkare och kliniker. Långa köer och dålig service i offentlig sjukvård gör privata alternativ populära, även om endast de som har det bättre ställt har råd att utnyttja dem. Sjukvårdens finansiering och organisation är föremål för ständiga reformer. Privata försäkringssystem enligt amerikansk förebild blir alltmer populära.

Andelen överviktiga barn och ungdomar har ökat snabbt. I ett försök att bromsa utvecklingen förbjöd parlamentet servering av "skräpmat" i landets skolor från 2015. Trots kampanjer av den typen har befolkningens konsumtion av socker, rött kött och även alkohol ökat, enligt statistikmyndigheten GUS.

Pensionssystem i förändring

Gruvarbetare har möjlighet att gå i pension efter 25 års arbete under jord. Gruvarbetet, som fortfarande sysselsätter en sor del av arbetskraften, är farligt. 2014, som har beskrivits som det värsta året, miste 30 gruvarbetare livet. Men gruvarbetarna tjänar mer än många andra. De får två extra månadslöner varje år och har rätt att ta med sig en viss mängd kol hem; polska bostäder värms i stor utsträckning med kol.

Den allmänna pensionsåldern har varit en politisk stridsfråga, den har höjts och sedan sänkts igen. 2012 var pensionsåldern 60 år för kvinnor och 65 år för män. Samma år drev den liberala PO-regeringen igenom en stegvis höjning till 67 år för alla, för män till år 2020 och för kvinnor till 2040. Reformen revs senare upp av den konservativa regeringen. 2017 sänktes pensionsåldern till samma nivåer som tidigare. Innan de konservativa partierna förlorade parlamentsvalet 2023 hade de yppat planer på att sänka pensionsåldern ytterligare.

Flera yrkesgrupper (gruvarbetare, militärer, poliser och andra ”uniformerade tjänstemän” med flera) har rätt att gå i pension tidigare, vilket sänker polackernas faktiska genomsnittliga pensionsålder till 61 år för män och under 58 år för kvinnor (bland uniformerade tjänstemän lägre).

Sedan 1999 samlas löntagarnas pensionsmedel på individuella konton hos det statliga försäkringsverket ZUS, för att sedan slussas vidare till valfria privata pensionsfonder. Systemet med utbetalningar från den statliga budgeten fungerar parallellt med det individualiserade systemet.

Det finns ett socialförsäkringssystem med bland annat arbetslöshetsersättning, sjuk- och föräldrapenning, barnbidrag och bidrag till ensamstående mödrar. Den konservativa regeringen introducerade 2016 programmet ”Familjen 500 plus”. Med syftet att öka befolkningstillväxten skulle 500 zloty utbetalas varje månad för alla barn i en familj utom det förstfödda, tills barnet fyller 18 år. Några månader före 2023 års parlamentval lovade den dåvarande konservativa regeringen att höja nivån till 800 zloty 2024. I familjer med låga inkomster betalas barnbidrag ut även för det första barnet.

Strikta abortlagar

I det offentliga livet är kvinnorna underrepresenterade. Trots det drivs mer än vart tredje småföretag av kvinnor och det finns relativt många kvinnor på mellanchefsnivå i banker och försäkringsbolag. Bara ett fåtal kvinnor når de högsta positionerna inom politiken och näringslivet. Kvinnor har som regel lägre lön än männen, och kvinnor är överrepresenterade i låglöneyrken inom vård, skola och omsorg.

Abortlagstiftningen är strikt, men det är ett av de områden där en ny regering, som tillträdde 2023, har aviserat vilja till ändring. Tillämpningen skärptes 2020 genom ett domslut i Författningsdomstolen. Abort tillåts inte längre när fostret är gravt skadat eller missbildat, utan bara i andra undantagsfall: när moderns liv är i fara och när graviditeten skett genom våldtäkt eller incest. Att utföra eller medverka till abort kan ge upp till åtta års fängelse. Organisationer som protesterat mot att aborträtten inskränkts varnar för illegala aborter och att kvinnor i tiotusental ska resa till andra länder för att göra abort. Det har visat sig att det kan vara svårt att få abort även i fall då det är lagligt. Allmänheten har upprörts av ett fall där en handikappad 14-åring blivit gravid genom incest, men nekades abort av läkare vid flera sjukhus som åberopade en samvetsklausul. (En abort genomfördes sedan flickan fått stöd av en kvinnorättsorganisation.) Regeringen utfärdade dock i augusti 2024 nya riktlinjer för att göra det enklare att få tillgång till abort, bland annat skulle risker för en kvinnas psykiska hälsa kunna vägas in som grund för abort. De nya riktlinjerna kan påverka åklagare och läkare, framhöll premiärminister Tusk. Men trots detta ställdes en kvinnlig gynekolog inför rätta i oktober, anklagad för att ha delat ut abortpiller vid sin praktik i staden Szczecin. Maria Kubisa, som nekar, riskerar tre års fängelse om hon fälls.

Lagen garanterar homo-, bi- och transsexuella samt queer-personers rättigheter, men i verkligheten utsätts sexuella minoriteter inte sällan för trakasserier, hot och våld. Det finns ingen partnerskapslag. Samkönade äktenskap är inte lagliga och lagar om hatbrott som omfattar sexuell läggning finns inte. I ett tal inför presidentvalet 2019 jämförde president Duda vad han kallade "hbtq-ideologi" med kommunism. Frågor som rör respekt för minoriteter har bidragit till domstolsträtor som försurat stämningen mellan Bryssel och Warszawa. Men i oktober 2024 presenterade jämställdhetsminister Katarzyna Kotula ett förslag till partnerskapslag. Närmast ska det behandlas i parlamentet och sedan också godkännas av presidenten. Ett tillägg i lagförslaget innebär att Polen skulle erkänna samkönade äktenskap som ingåtts i ett annat EU-land, som inte är fallet nu.

Om våra källor