Polen – Utbildning

Skolväsendet i Polen har varit föremål för flera reformer sedan kommunisttiden. Det gäller både läroplanerna och skolsystemets uppbyggnad. De senaste årens lagförslag som gäller skolan har fått kritik bland annat för att begränsa undervisningen i sexualkunskap. 

En större omgörning från 2017 har väckt missnöje. Man har varnat för både att antalet skolor minskar och att lärarna blir färre. Skolsystemet gjordes om trots namninsamlingar och protester från lärarförbund och föräldraföreningar; kritikerna anser att det konservativa regeringspartiet Lag och rättvisa drev igenom ändringarna för fort, utan grundlig analys. Ungefär tre fjärdedelar av lärarna är medlemmar i den fackliga organisationen ZNP, som har motsatt sig reformen. Förbundet har också strejkat för högre löner. 

Läsåret 2016/2017 höjdes åldern för skolstart från sex till sju år. Höstterminen 2017 förlängdes grundskolan från sex till åtta år. Man avskaffade då i stället systemet med en mellanskola, ett påbyggnadsstadium för elever i högstadieålder. De eleverna har överförts till grundskolan. Det tar flera år att fasa ut det gamla systemet.  

I praktiken betyder det att man återgått till ett system som liknar det Polen hade på kommunisttiden. När påbyggnadsstadiet infördes 1999 var ett syfte enligt medierapporter att minska skillnader mellan skolorna i Polen och andra EU-länder. Påbyggnadsstadiet har också setts som en förklaring till att polska elevers resultat i de så kallade Pisaundersökningarna förbättrades stadigt mellan 2000 och 2012.  

Sammantaget har den obligatoriska skoltiden kortats igen, med ett år. 

Den nya läroplanen har också kritiserats, särskilt en starkt ökad betoning på polsk historia och folkhjältar.  

Även de ansvariga ministrarna är omstridda. Anna Zalewska, som själv har lärarbakgrund och ansvarade för reformen som utbildningsminister, gick 2019 vidare till att bli ledamot av EU-parlamentet för Lag och rättvisa. 2020 blev hennes partikamrat Przemysław Czarnek minister för forskning och utbildning. Utnämningen väckte protester och bojkottkrav med namnunderskrifter; kritiker (bland dem demonstranter som hängde upp en banderoll på utbildningsdepartementets fasad) lyfte fram uttalanden han gjort om stöd för skolaga och nedsättande omdömen om sexuella minoriteter. Protesterna har fortsatt mot Czarneks reformiver, som bland annat inneburit lagförslag som enligt kritikerna varit riktade mot sexualundervisning i skolorna. Till och med president Duda, i vanliga fall på samma våglängd som regeringspartiet, valde 2022 att stoppa förslag som antagits i parlamentet. I kölvattnet av Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina tillkännagav Czarnek att läroplanerna för grundskolans högre stadium och gymnasiet framgent också skulle inbegripa skytteträning för eleverna.

Vårterminen 2023 aviserades planer på obligatorisk hälsokontroll för alla elever från tio år och uppåt, med resultaten införda i en nationell databas. Ett uttalat syfte skulle enligt utbildningsdepartementet vara att identifiera idrottstalanger. Kritiker har varnat för ökad stress hos eleverna.

Efter Rysslands invasion i Ukraina är Polen det land som tagit emot flest flyktingar. Vårterminen 2022 bereddes 200 000 ukrainska elever plats i polska skolor. Till höstterminen ansträngde man sig för att ta emot uppemot 300 000 till.

Äldst bland läroanstalterna är Jagiellońska, ett universitet i Kraków som grundades 1364. Det största universitetet finns i Warszawa. 

Undervisningen är gratis i det offentliga skolsystemet, även på universiteten, för polska medborgare och EU-medborgare. Privata högskolor kan själva fatta beslut om avgifter. 

Källor till denna text