Mexiko – Aktuell politik

Mexiko är en förbundsrepublik med stark presidentmakt. På pappret har delstaterna långtgående självstyre men i praktiken är makten i hög grad centraliserad. Andrés Manuel López Obrador och hans vänsterparti Morena styr sedan 2018. Kritiker har pekat på auktoritära och populistiska tendenser hos presidenten men han är populär och hans partikamrat Claudia Sheinbaum som vann presidentvalet den 2 juni har lovat att fortsätta med hans politik.

Den tidigare klimatforskaren Claudia Sheinbaum har varit borgmästare i Mexico City men avgick i juni 2023 för att kunna kandidera till presidentposten. Hon har länge varit ledande i opinionsmätningarna och vann valet med nästan 60 procent av rösterna, drygt 30 procentenheter mer än den huvudsakliga utmanaren Xóchitl Gálvez som var kandidat för flera ledande oppositionspartier.

Claudia Sheinbaum efterträder Andrés Manuel López Obrador den 1 oktober och blir Mexikos första kvinnliga stats- och regeringschef. Hennes huvudsakliga budskap i valrörelsen var att hon ska bygga vidare på det hon kallar López Obradors framgångar. López Obrador har förblivit mycket populär och har stöd av runt 60 procent av väljarna. Morena framhåller att miljontals mexikaner har lyfts ur fattigdom under hans mandatperiod vilket har givit stor genklang hos väljarna. Ekonomer pekar på att andra faktorer också spelar in, som att remitteringarna från mexikaner utomlands har ökat.

Claudia Sheinbaum firar med anhängare under valnatten, på huvudtorget Zócalo i Mexico City. Foto Marco Ugarte/AP/TT

Det förra valet, sommaren 2018, blev en jordskredsseger för vänstern och det blev tydligt att väljarna till stor del vände det traditionella etablissemanget ryggen. Andrés Manuel López Obrador fick över hälften av rösterna och Morena fick tillsammans med allierade partier en betryggande majoritet. Den sittande presidenten, Enrique Peña Nieto, var enligt författningen hindrad från att ställa upp till omval men hans parti PRI gjorde dessutom ett katastrofval (se Kalendarium).

Tydligt var att väljarna inte övertygades av Peña Nietos försäkran om att hans regering skiljde sig radikalt från den gamla sortens PRI-styren. Många mexikaner förknippar PRI med maktfullkomlighet, korruption och samspel med den organiserade brottsligheten, alltsedan partiets dominans under större delen av 1900-talet (se Modern historia). Under Peña Nieto växte ilskan över korruption och narkotikarelaterat våld.

López Obrador gick till val med löften om att hejda våldet med sociala satsningar och arbete mot korruptionen. Några större skillnader i våldsnivåerna kan inte urskiljas men presidenten har åtnjutit höga popularitetssiffror genom hela sin mandatperiod, inte minst bland Mexikos många fattiga. López Obrador beskrivs ofta som en vänsterpopulist men som president har han drivit ekonomisk åtstramningspolitik. Han har upplöst den federala polisen och i stället inrättat ett nationalgarde vars medlemmar till stor del är före detta soldater.

I mellanårsvalet till kongressens andrakammare, som hölls i juni 2021, stärkte Morena och allierade partier sin ställning något. I april 2022 hölls på López Obradors initiativ en folkomröstning om huruvida han skulle sitta kvar. Han framhöll det som ett sätt att stärka demokratin, medan kritiker såg det som ren populism. Stödet blev massivt för presidenten – men valdeltagandet låg under 20 procent. För ett bindande resultat hade det krävts minst 40 procents valdeltagande.

President Andrés Manuel López Obrador – ofta kallad Amlo efter sina initialer – ger en av sina dagliga presskonferenser i presidentpalatset i Mexico City, i januari 2021. Foto: Marco Ugarte/AP/TT

López Obrador är också han en tidigare borgmästare i Mexico City. Han kom på andra plats i två presidentval innan han till slut segrade. Båda de tidigare gångerna hävdade han att resultatet berodde på fusk och han orkestrerade omfattande gatuprotester (se Modern historia). Även efter sitt tillträde som president har López Obrador fortsatt att anklaga valmyndigheten INE för oegentligheter och partiskt agerande. Han fick i början av 2023 kongressen att rösta för lagändringar som innebär att myndighetens budget krymper, med följd att antalet anställda minskar och många lokalkontor stänger. Kritiker anser att begränsningarna av INE:s medel utgör ett hot mot demokratin och protesterna var massiva efter kongressens omröstning (se Kalendarium). INE:s ställning har blivit en av de mest polariserande politiska frågorna i Mexiko under den nuvarande presidenten.

Inför López Obradors tillträde föll börsen och valutan i Mexiko, då många finansaktörer oroade sig för att den nya presidenten skulle agera näringslivsfientligt. Kritikernas farhågor besannades när den statliga statistikbyrån rapporterade att ekonomin krympt under 2019, hans första år vid makten. Det var första gången sedan den globala finanskrisen 2009 som tillväxten var negativ, om än bara knappt. Sedan kom coronapandemin som innebar ett dråpslag mot hela världsekonomin. Mexiko drabbades särskilt hårt och ekonomin krympte med över 8 procent 2020, dubbelt så mycket som genomsnittet i världen. Året därpå låg tillväxten inte så långt från världsgenomsnittet.

När pandemin var ett faktum var Mexiko relativt sent ute med att införa rörelserestriktioner. President López Obrador framstod åtminstone till att börja med närmast som att han förnekade virusets allvar. Pandemin har krävt över 330 000 människors liv enligt officiella uppgifter – samtidigt som myndigheterna tillstått att den egentliga siffran är betydligt högre.

Den stora andelen människor som försörjer sig inom den informella sektorn försvårade bekämpningen av smittan, eftersom det innebär att en hög andel invånare inte kan arbeta hemifrån och ofta lever mer eller mindre ur hand i mun.

Följ händelseutvecklingen i Kalendarium.

LÄSTIPS – läs mer om Mexiko i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Upplagt för mexikansk gryning (2024-06-11)
Fria val hotas i Mexiko (2023-03-16)
Mexiko: från vänsterhopp till maktfullkomlighet (2021-03-24)

Om våra källor