USA – Befolkning och språk

I invandrarlandet USA bor människor från världens alla hörn. En majoritet av befolkningen har europeisk härkomst men på senare årtionden har nya invånare framför allt kommit från Latinamerika och Asien. Befolkningen är i genomsnitt yngre än i övriga västvärlden. Invandringen har under en lägre tid varit en explosiv politisk fråga. 

Den senaste folkräkningen genomfördes 2020 och visade befolkningstillväxten under föregående årtionde var den lägsta sedan 1930-talet. Folkräkningarna som genomförs med tio års mellanrum har stor politisk betydelse eftersom de fastställer mandatfördelning inom och mellan delstaterna (se även Inrikespolitik och författning). Folkräkningarna ligger också till grund för fördelning av federala medel till delstaterna.

Trots att befolkningstillväxten har avtagit något har den över lag varit stadig i många årtionden. Förutom själva invandringen bidrar det faktum att invandrarbefolkningen har relativt höga födelsetal. Genomsnittsåldern i USA är lägre än i andra västländer liksom den förväntade livslängden.

En majoritet av invånarna är vita, vilket i folkräkningssammanhang i USA omfattar personer med ursprung i Europa, Mellanöstern och Nordafrika. Andelen vita har minskat från runt fyra femtedelar av befolkningen 2000 till tre femtedelar 2020.

Folkgrupper

Hispanics eller latinos (huvudsakligen latinamerikaner) gick i början av 2000-talet om afroamerikaner som landets största minoritetsgrupp, och närmar sig nu en femtedel av befolkningen. Flertalet hispanics identifierar sig också som vita – kategorin hispanics benämns i folkräkningarna som en "etnicitet", vid sidan av den övriga indelningen i "raser". Sedan 2000 kan man i folkräkningarna identifiera sig med mer än en ras.

När de europeiska kolonisatörerna anlände på 1500-talet fanns det en betydande ursprungsbefolkning som kom att kallas indianer (numera vanligen American Indians eller Native Americans). De trängdes efter hand undan och minskade i antal, delvis på grund av ren förföljelse.

Uramerikanerna, inklusive de i Alaska, uppgår i dag till 3,7 miljoner invånare (eller nära 10 miljoner om man inkluderar dem som identifierar sig med flera folkgrupper). Ungefär var fjärde bor i något av över 300 reservat. Det finns också 700 000 urinvånare på Hawaii och andra öar i Stilla havet som tillhör USA.

Efter en lång period av stigande invandring stannade immigrationen till USA av och var relativt låg 1930–1970. Därpå tog den ny fart och de utlandsföddas andel av befolkningen har trefaldigats sedan 1970, till drygt 14 procent i dag. Fram till 1960-talet kom det stora flertalet invandrare från Europa. En lagändring 1965 öppnade för ökad invandring också från andra delar av världen.

Mexikaner återvänder

Ökningen har varit särskilt markant i delstaterna i västra och södra USA. Takten avtog dock under 2010-talet. Fler människor återvände till Mexiko än tvärtom. Orsaken var dels efterverkningarna av finanskrisen som bröt ut 2008, dels striktare immigrationslagar. Sedan 2013 kommer fler från Indien och Kina än från Mexiko. Mexikanerna utgör dock fortfarande den ojämförbart största invandrargruppen, ungefär var fjärde utlandsfödd person är mexikan.

Efter terrorattackerna mot USA i september 2001 infördes hårdare kontroll och övervakning av utlänningar. Bland annat ålades invandrare (som inte blivit medborgare) från ett 20-tal länder, huvudsakligen i Mellanöstern, att registrera sig hos immigrationsmyndigheten. Ett stängsel med elektronisk övervakning uppfördes längs en del avsnitt av gränsen till Mexiko och antalet gränspoliser ökade. Under Barack Obamas presidenttid (2009–2017) deporterades cirka 3 miljoner immigranter, främst personer som begått brott i USA.

Efter Donald Trumps tillträde 2017 skärptes tonen ytterligare. Ett av hans viktigaste vallöften var att bygga en mur mot Mexiko, på mexikanernas bekostnad. Trots den hårda retoriken blev det mest förstärkningar vid redan existerande gränsbarriärer. Trump inledde också sin första tid som president med satsningar för att stänga ute invånare från en rad muslimska länder och för att utvisa papperslösa immigranter. Allt fler människor utan uppehållstillstånd greps och sattes i förvar, ibland under lång tid, medan deras fall behandlades i domstolar. Samtidigt utvisades ungefär hälften så många personer ur landet under Trumps första mandatperiod jämfört med företrädaren Obamas, trots den hårda retoriken.

Ökad migrantvåg

Joe Biden som tillträdde som president 2021 satte stopp för utbyggnaden av gränshinder och slopade regler som införts under Trump. Biden föreslog också lagstiftning som skulle ge runt 11 miljoner papperslösa migranter laglig status och en chans att småningom söka medborgarskap. Men förslaget fastnade i kongressen och samtidigt började antalet människor som söker sig till USA på nytt att öka kraftigt. Under Bidens tre första år som president omhändertogs vid gränsen cirka 2,4 miljoner människor som ville söka asyl, en process som kan ta flera år. Samtidigt beräknas 6,3 miljoner människor ha tagit sin in i USA illegalt under samma period. Migrationsvågen blev ett slagträ i den inrikespolitiska debatten och en allvarlig huvudvärk för Bidenadministrationen som tvingades ta till nya åtgärder.

USA sökte samarbete med länderna i regionen för att hantera den komplexa migrationsfrågan. Man talar mycket om orsakerna till migrationen – med grund i ekonomi, säkerhet, politik och klimatförändringar. Men trycket har förblivit högt. Fattigdom, hög brottslighet och våld är sedan länge förklaringsmodeller, men det talas alltmer också om klimatförändringarna som slår mot jordbruket och gör att allt fler människor saknar säker tillgång på mat.

Antalet flyktingar som USA tar emot är lågt i förhållande till befolkningens storlek. Däremot har landet under många år tagit emot fler kvotflyktingar – vanligen från flyktingläger runt om i världen – än något annat land. I genomsnitt har drygt 70 000 kvotflyktingar om året tagits emot sedan 1980. När Donald Trump var president första gången sänktes antalet drastiskt men det ökade på nytt efter Joe Bidens tillträde. Antalet personer som själva tagit sig till USA och sökt samt fått asyl uppgick 2021 till knappt 18 000. Samtidigt väntade 2023 över 1,3 miljoner asylsökande på att få sina ansökningar behandlade.

Språk

Engelska talas av de flesta i USA. Den amerikanska engelskan skiljer sig något från den brittiska engelskan i fråga om ordförråd, uttal och stavning, men avvikelserna är så små att de kan liknas vid skillnaderna mellan två dialekter.

Spanska är näst största språk och förstaspråk för över 40 miljoner invånare. Spanskans snabba utbredning har fört med sig krav på att engelska ska utses till USA:s officiella språk – i dag finns inget officiellt språk på nationell nivå. Däremot har ett 30-tal delstater officiella språk – vanligen bara engelska men i Alaska, Hawaii och South Dakota erkänns också något eller några av ursprungsfolkens språk.

På grund av den omfattande invandringen finns ett stort antal språk representerade i landet. Störst av dem är kinesiska, tagalog (filipino), vietnamesiska, arabiska och franska.

Om våra källor