USA – Religion

Religionsfriheten är ett av fundamenten i USA:s författning, inte minst beroende på att många av de europeiska utvandrare som grundade nationen flydde från religiöst förtryck. USA har många aktivt troende, varav flertalet är kristna, och religiös tillhörighet är ofta en viktig del av identiteten. Men andelen som inte identifierar sig med någon religion ökar snabbt.

Religiösa grupper, inte minst den kristna högern, har varit en maktfaktor i amerikansk politik de senaste årtiondena. Samtidigt är unga amerikaner ofta mindre religiösa än sina föräldrar och religiösa väckelserörelser lockar färre nya medlemmar. Religion registreras inte i folkräkningarna men i undersökningar uppger nu ungefär tre av tio amerikaner att de inte har någon religiös tillhörighet.

Andelen som identifierar sig som kristna utgör nu mindre än två tredjedelar av befolkningen, att jämföra med 90 procent ännu på 1990-talet. En majoritet av de kristna är protestanter. De är uppdelade i en mängd olika samfund där baptisterna är flest, följda av pingstvänner, lutheraner, presbyterianer och metodister. Den anglikanska kyrkan heter i USA episkopalkyrkan. Protestanterna delas ofta också in i de tre huvudkategorierna evangelikala, mainline-kyrkor, som har en förhållandevis liberal hållning, och historiskt svarta kyrkor. De olika samfunden kan förekomma i flera av kategorierna.

Romersk-katolska kyrkan omfattar en tredjedel av de kristna och en femtedel av befolkningen. Till de kristna hör också anhängare av ortodoxa kyrkor samt mormoner och Jehovas vittnen.

Icke-kristna religiösa grupper växer snabbt men de samlar fortfarande färre än var tionde invånare i USA. Störst är den judiska minoriteten som uppskattas till runt 2 procent av befolkningen (lite drygt om man inkluderar dem som identifierar sig med det judiska folket och lite knappt om man bara räknar dem som identifierar sig med den judiska religionen). Det judiska inflytandet är särskilt stort i New York samt i en del städer i Florida och Kalifornien. Muslimer, buddister och hinduer utgör ungefär 1 procent vardera.

Frågan om åtskillnaden mellan kyrka och stat, som garanteras i författningen, har på senare tid fått ny politisk laddning där inte minst utbildningsväsendet står i centrum. Flera delstater med republikanskt styre har infört lagar som ska stärka en ”biblisk världsbild” bland annat genom att kaplaner (en slags präster) anställs i skolor och 2024 infördes i Louisiana krav på att Bibelns tio budord ska anslås i alla klassrum (se Kalendarium). 

Om våra källor