Finland – Aktuell politik

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Finland hade länge halvpresidentiellt styre men grundlagen i flera steg ändrats så att landet nu i huvudsak har ett parlamentariskt system. Presidenten har fortfarande en central roll inte minst inom utrikespolitiken och den internationellt inriktade Alexander Stubb är ett viktigt ansikte utåt. För Stubb, som vann presidentvalet med knapp marginal (se Kalendarium), är en av utmaningarna att växa in i den roll som landsfader som förvärvats av företrädaren Sauli Niinistö. Såväl Stubb som Niinistö och statsminister Petteri Orpo har bakgrund i de svenska Moderaternas motsvarighet Samlingspartiet, vilket vittnar om att väljarkåren i stort har rört sig i borgerlig riktning de senaste åren. 

Breda koalitionsregeringar har ofta förekommit i Finland men riksdagsvalet 2023 (se Kalendarium) öppnade för en helt borgerlig regering. Förutom Samlingspartiet, som blev största parti, ingår det nationalistiska Sannfinländarna, det liberala Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna. 

Alexander Stubb, vald till president i februari 2024, på besök i Vanda under valrörelsen. Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT

Regeringen har aviserat nedskärningar som blivit omstridda (se nedan). Stramare invandringspolitik ligger också i korten efter krav inte minst från Sannfinländarna som gjorde sitt bästa val dittills och spräckte 20-procentsgränsen för första gången. Bland annat ska antalet kvotflyktingar som väljs ut av FN halveras. Sannfinländarna har däremot dämpat sin uttalade EU-kritik och krav på utträde ur unionen.

En omständighet som kan fresta på regeringssamarbetet motsättningar mellan Sannfinländarna och Svenska folkpartiet, då Sannfinländarna har drivit kravet på att avskaffa den obligatoriska svenskundervisningen medan Svenska folkpartiet, som slår vakt om svenskan i skolorna, håller utbildningsministerposten. 

Petteri Orpo firar Samlingspartiets valseger 2023 som gav honom statsministerposten Foto: Antti Aimo-Kovisto Lehtikuva/AP/TT

Fram till 2023 hade Finland en socialdemokratiskt ledd regering med en ung kvinnlig statsminister, Sanna Marin, som styrde in landet på en väg som tidigare betraktades som närmast omöjlig: medlemskap i försvarsalliansen Nato. Bara två dagar efter riksdagsvalet hölls ceremonin då Finland upptogs som medlem i Nato. Det folkliga stödet är stort för medlemskap i försvarsalliansen. Med 134 mil gräns mot Ryssland och ärr efter flera krig under 1900-talet tar ingen lätt på vad som kan hända i Rysslands närområde (se Utrikespolitik och försvar).  

Petteri Orpos regering är inställd på att genomdriva svångremsåtgärder, trots att det var det som misslyckades för den förra borgerliga ministären, en Centerledd regering som föregick det S-ledda styret från 2019. Regeringen kom 2023 överens om åtstramningar på 6 miljarder euro och har 2024 flaggat för att det ska sparas 3 miljarder euro till i statsbudgeten under de kommande åren. Höjd moms och skattehöjningar för höginkomsttagare finns bland planerna. 

Orpo och samarbetspartierna har styrt in på stramare kurs även genom inskränkningar i bidragssystemen. Beskeden om åtstramningar utlöste en våg av politiska strejker med bred uppslutning av fackliga organisationer. Stöd som kan lyftas av invandrare ska dessutom vara mindre än de som kan sökas av finländska medborgare.  

På pluskontot för Orpo, som var inrikesminister under den stora flyktingvågen till Europa 2015, var att han ansågs hantera flyktingsituationen väl. Den C-ledda regering han ingick i sprack ändå, när det stod klart att den inte skulle få igenom sitt prestigeprojekt, en sjukvårdsreform. 

En prioriterad fråga är nu också att göra Finland mer självförsörjande när det gäller energi. Orpos regering har utfäst sig att gynna såväl kärnkraft som vind och annan "grön" energi. 

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

FÖRFATTNING

År 2000 antog Finland en ny författning. Den nya grundlagen (perustuslaki) ersätter fyra tidigare grundlagar. Riksdagens inflytande har stärkts på bekostnad av presidentens befogenheter, till exempel när regeringschefen ska utses och regeringen bildas. Presidenten ansvarar för utrikespolitiken i samverkan med regeringen. Formellt är presidenten överbefälhavare, men den dagliga ledningen av försvaret sköts av kommendören för försvarsmakten. Presidenten utser regeringen, som måste godkännas av riksdagen (eduskunta), och utnämner högre tjänstemän. 

Presidenten utses i allmänna val för en sexårsperiod och får väljas om högst en gång. Om ingen kandidat får minst 50 procent av rösterna i första valomgången sker avgörandet i en andra omgång mellan de två främsta kandidaterna. Fram till 1994 valdes presidenten av 300 folkvalda elektorer, sedan dess har direkta presidentval hållits. Den som inte blir presidentkandidat för ett parti kan föras fram av en valmansförening, som i så fall behöver samla ihop 20 000 namnunderskrifter. 

Riksdagen har 200 ledamöter som tillsätts vart fjärde år i allmänna proportionella val. Valsystemet har starka drag av personval. Riksdagen har ingen procentspärr vilket gynnar små partier. I riksdagsvalet 2023, när stora partier gick framåt och stödet för flera mindre partier minskade, bedöms anledningen ha varit taktikröstning.  

Sametinget är det samiska folkets högsta politiska organ. Det har 21 ledamöter som väljs för fyra år i taget. I det så kallade samiska hembygdsområdet, som utgörs av fyra kommuner i landskapet Lappland, kan sametinget självständigt besluta om frågor som rör samernas språk och kultur.  

Tidigare var Finland precis som Sverige uppdelat i län, men länen avskaffades 2010. De 19 landskapen är nu högsta administrativa regionala indelning. Åland är ett eget landskap med visst självstyre (se Åland). Antalet kommuner har minskats från 415 år 2009 till 309 varav 16 på Åland. Kommunerna ansvarar för främst skolor samt hälso- och sjukvård. Ungefär en tredjedel av kommunerna kallar sig städer.  

Läs om Finlands rättsväsen i Demokrati och rättigheter. 

POLITISKA PARTIER

Under efterkrigstiden har finländsk politik dominerats av fyra partier: Centern, Socialdemokraterna, Samlingspartiet och Vänsterförbundet. Regeringsarbetet har präglats av koalitioner och försök att hitta kompromisser. Ofta har maktbalansen mellan höger och vänster upprätthållits genom att regeringen dominerats av ena sidan och presidenten kommit från motsatt sida. 

Samlingspartiet heter egentligen Nationella samlingspartiet (Kansallinen Kokoomus, KOK) och är ett liberalkonservativt parti. Så länge Sovjetunionen behöll visst inflytande över finländsk politik fick Samlingspartiet stå utanför regeringssamarbetet, men från början av 1990-talet har det medverkat i många regeringar. Samlingspartiet blev störst i riksdagen i valet 2011 och ledde en koalitionsregering 2011–2015. Partiet ingick i den borgerliga regering som bildades efter valet 2015 och leder regeringen från 2023. I Petteri Orpos regering har partiet åtta ministerposter. Samlingspartisten Sauli Niinistö valdes 2012 till Finlands första borgerliga president på över 50 år och blev omvald 2018. Även hans efterträdare Alexander Stubb har bakgrund i partiet. Samlingspartiet hör till partigruppen EPP i EU-parlamentet. 

Sannfinländarna (Perussuomalaiset, PS) är ett nationalistiskt parti som vill begränsa invandringen, men partiet som tidigare ville att Finland skulle lämna EU har tonat ned sin EU-kritik. Efter riksdagsvalet 2011 blev Sannfinländarna tredje största parti men valde på grund av sitt EU-motstånd att stanna i opposition. I valet 2015 fick Sannfinländarna näst flest mandat och ingick sedan i en trepartiregering, men 2017 kastades partiet ut ur regeringen efter att ha valt en mer högerradikal ledare. I samband med partiledarbyte 2017 bröt sig en moderat fraktion ur Sannfinländarna och blev kvar i regeringen, men utbrytargruppen klarade inte riksdagsvalet 2019 och har upplösts. I den regering som leds av Samlingspartiet sedan 2023 har Sannfinländarna sju ministerposter. Det minskade EU-motståndet framgick av partiets budskap inför valet till EU-parlamentet 2024. I EU-parlamentet tillhör Sannfinländarna partigruppen ECR. 

Finlands socialdemokratiska parti (Suomen Sosialidemokraattinen Puolue, SDP) påminner om svenska Socialdemokraterna. Partiet ingick i alla regeringar 1966–1991 och har deltagit i senare koalitioner. Socialdemokraterna var i opposition 2007–2011, men ingick i koalitionsregeringen 2011–2015. I valet 2019 blev SDP största parti, med knapp marginal före Sannfinländarna och Samlingspartiet som fick nästan lika många röster. SDP ingår inte i 2023 års regering. I EU-parlamentet tillhör partiet den socialdemokratiska partigruppen S&D. 

Centern i Finland (Suomen Keskusta, Kesk) grundades 1908 och hette då Agrarpartiet (det hette Centerpartiet 1965–1988). Från början var det ett renodlat landsbygds- eller bondeparti, men det har vidgat sin väljarbas. Centern förespråkar en politik till stöd för privat företagsamhet samt driver miljöfrågor och krav på decentralisering av makten. Partiet satt med i så gott som alla regeringar 1945–1987 och har senare återkommit i nya koalitioner. Långa perioder har det varit störst bland de borgerliga partierna. Centern var i opposition 2011–2015, men blev klart största parti i riksdagsvalet 2015 och bildade en helt borgerlig regering mellan Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna men 2019 led Centern ett stort nederlag i riksdagsvalet. Ingår inte i 2023 års regering. Tillhör partigruppen Renew Europe i EU-parlamentet. 

Gröna förbundet (Vihreä Liitto, VIHR) kallas vanligtvis De gröna och har rötter i miljörörelsen på 1970- och 1980-talen. Partiet gick framåt under 1990-talet och har deltagit i regeringsarbete. Ingår i EU-parlamentet i partigruppen G/EFA. 

Vänsterförbundet (Vasemmistoliitto, VAS) grundades 1990 genom sammanslagning mellan Finlands kommunistiska parti och socialistiska Demokratiska förbundet för Finlands folk/Folkdemokraterna. Vänsterförbundet har medverkat i regeringskoalitioner. Står till vänster om Socialdemokraterna. Ingår i EU-parlamentet i partigruppen Vänstern. 

Svenska folkpartiet (Suomen Ruotsalainen Kansanpuolue, SFP) satt oavbrutet i regeringar i 35 år innan det hamnade i opposition några år från 2015. Dess väljarkår har stadigt minskat. Företräder som namnet antyder den svenskspråkiga befolkningen. I den regering som leds av Samlingspartiet sedan 2023 har SFP 2,5 ministerposter (en tredje ministerportfölj delas med Kristdemokraterna på så sätt att KD ska ta över posten 2025). Tillhör partigruppen Renew Europe i EU-parlamentet. 

Finlands kristdemokrater (Suomen Kristillisdemokraatit, KD) sitter i riksdagen sedan 1970.I den regering som leds av Samlingspartiet sedan 2023 har KD 1,5 ministerposter (en tredje ministerportfölj delas med Svenska folkpartiet på så sätt att KD ska ta över posten 2025).  

Rörelse nu (Liike Nyt) är Finlands minsta riksdagsparti, men började med att presentera sig som "alternativ till partipolitiken". Företagarvänligt. 

Om våra källor

Lästips – läs mer i UI:s nättidning Utrikesmagasinet:
Sanna Marin-effekt väntas i finländskt val (2023-03-23)