Kina – Industri

Industrin har varit och är en viktig drivkraft för Kinas ekonomiska utveckling. Den privatägda industrisektorn har expanderat under de senaste två årtiondena medan de statliga företagens andel av produktionen har minskat. Men de stora statliga företagen dominerar inom industrisektorer som ses som särskilt viktiga för landet som energi, transport och telekommunikationer.

Låga industrilöner och chansen att etablera sig på ”världens största marknad” har lockat utländska placerare till Kina. Med hjälp av investeringar från omvärlden har industrin moderniserats och nya tillväxtbranscher vuxit fram. Idag är Kina världsledande på tillverkning av så skilda produkter som bomullstyg, kemiska gödningsmedel, stål och cement.

Tung industri dominerar fortfarande men under 2000-talet har den snabbaste tillväxten kunnat ses inom IT-produkter, telekommunikation, elektroniska varor och bilindustrin. Kinas bilindustri har vuxit till en av världens största och landet ligger även i framkant när det gäller elbilar. Det högteknologiska kunnandet har bland annat hämtats upp från utländska investerare från Taiwan och USA. Men Kina har inlett en ambitiös satsning ”Made in China 2025” vars mål är att bygga upp en avancerad högteknologisk industri, inte minst inom robotteknik och artificiell intelligens, elektriska fordon och informationsteknologi. År 2049 ska Kina vara världsledande på dessa områden, vilket ska bidra till en stabil ekonomisk tillväxt. Satsningen ska göra Kina mindre beroende av import av elektroniska komponenter och material till sin industri – dessa ska istället i högre utsträckning produceras inom landet.

Kina lägger stora resurser på forskning och utveckling av alltifrån passagerarflygplan till avancerad vapenteknologi. Även inom rymdindustrin görs omfattande satsningar och Kina är idag en ledande rymdnation. Kina genomförde som tredje land i världen, efter USA och Sovjetunionen en månlandning 2013 med en robot och 2019 landade en kinesisk rymdfarkost på månen, rymdsonden Chang'e-4. Det var första gången som en farkost landade på den sida av månen som är vänd bort från jorden. Två år senare lyckades Kina även landsätta en farkost (rover) på Mars, något som bara USA och Sovjetunionen gjort tidigare. Kina har numera även en egen rymdstation, Tiangong, (Himlens palats).

Den viktiga gruvindustrin har regeringen under senare år försökt reformera: mindre gruvor har gått samman medan andra stängts, såväl på grund av bristande säkerhet som på grund av olönsamhet. Mot slutet av 2010-talet har det anlagts nya kolgruvor.

Under 2010-talet har överkapacitet, framför allt inom stål- och cementindustrin, varit ett stort problem, orsakat av minskad efterfrågan i omvärlden såväl som inom landet. I vissa provinser har fabriker startats utan att ha fått tillstånd. Myndigheterna har svarat med att skärpa kontrollen och reglerna för etablering av företag samtidigt som tillgången till banklån begränsats inom industrier där det produceras mer än vad det finns avsättning för.

Om våra källor

133910

I podden Utblick

Ett tufft år för Kina

Fabriker, hamnar och hela städer har fått stängas i Kina på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridningen av covid-19. Både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats och frågan är hur länge Kommunistpartiet kan hålla fast vid restriktionerna utan att göra oåterkallelig skada? Dessa och andra frågor diskuterar Fredrik Sjöholm, vd och professor vid Institutet för näringslivsforskning och Björn Cappelin, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina i UI:s podd Utblick.

Lyssna här!

133911

I podden Utblick:

Kina och Ryssland – den gränslösa vänskapen 

Kina och Ryssland har proklamerat för världen att det råder en gränslös vänskap mellan dem. Men vad innebär denna vänskap och hur påverkas den av Putins krig i Ukraina? Kan Ryssland bli för obekvämt för Kina? Lyssna på diskussionen i UI:s podd Utblick mellan Christopher Weidacher Hsiung, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS vid UI.

Lyssna här!

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0