Samoa – Politik
Samoa är en monarki vars kung utses i allmänna val. Landet har ett parlamentariskt styrelseskick, men alla medborgare är inte valbara till parlamentet. I praktiken ligger mycket av den politiska makten hos överhuvudena (mataierna) för landets storfamiljer. Samoa har starka band till Nya Zeeland.
Parlamentsvalet 2021 blev historiskt när mittenpartiet HRPP:s stora politiska dominans sedan 1980-talet bröts genom en valseger för det nybildade FAST-partiet. HRPP:s tidigare starka ställning berodde framför allt på ekonomisk uppgång i landet sedan millennieskiftet, men partiet hade länge kritiserats för maktmissbruk och korruption och Samoa beskrevs ofta som i det närmaste en enpartistat.
I valet 2021 fick FAST-partiet stöd av samoaner som tröttnat på de många skandalerna inom HRPP (se Historia). Politiken hade under 2010-talet präglats av en rad ministeravgångar på grund av slöseri med offentliga medel, förfalskning och bedrägeri.
FAST-partiet registrerades så sent som i juli 2020 och fick snabbt många anhängare. FAST-partiet vill begränsa en persons möjlighet att sitta som premiärminister till högst två femårsperioder. Partiet förespråkar också en långtgående decentralisering av makten till bynivå.
Inför valet hade FAST-partiet bildat ett valförbund med Tautua Samoa för att kunna utmana HRPP.
FAST-partiets regeringsbildning motarbetades intensivt av kungen och mataierna, men efter ett domstolsbeslut i juli 2021 kunde regeringen tillträda med Fiame Naomi Mata'afa som Samoas första kvinnliga premiärminister. I hennes regering är en av fyra ministrar kvinna, däribland finansministern.
Samoas författning antogs vid självständigheten från Nya Zeeland 1962. Kung Malietoa Tanumafili II var monark och statschef på livstid från självständigheten fram till sin död 2007. Sedan dess utser parlamentet en ny statschef vart femte år. Denne har främst ceremoniella uppgifter och kallas på samoanska "O le Ao O le Malo". Ett författningstillägg från 2015 säger att parlamentet ska välja statschef (kung) på rekommendation av det politiska parti som innehar regeringsmakten. Sedan 2019 kan statschefen bara väljas om en gång, tidigare gällde ett obegränsat antal gånger.
Den verkställande makten ligger hos regeringen, som leds av premiärministern. Han eller hon ska ha stöd av en majoritet i parlamentet och utser själv övriga ministrar. Regeringsbeslut granskas av det verkställande rådet som består av statschefen och ministrarna.
Parlamentet (fono) har 51 ledamöter som väljs i allmänna val vart femte år. Alla medborgare får inte ställa upp som kandidater. Ledamöterna väljs bland landets 25 000 mataier som oftast är män. Allmän rösträtt infördes 1991. Rösträttsåldern är 21 år. Sedan 2019 råder röstplikt.
Enligt ett författningstillägg från 2013 måste 10 procent av ledamöterna i fono vara kvinnor. Om färre än fem kvinnor blir invalda kan maximalt fem extra mandat tillsättas för de kvinnliga kandidater som fått flest röster utan att ha erhållit en plats. Parlamentet får då högst 56 ledamöter.
På det lokala planet i bysamhällena fattar mataierna de flesta besluten (se Kultur och seder samt Sociala förhållanden). Titeln matai går inte automatiskt i arv, utan släktens medlemmar diskuterar sig fram till vem som ska utses. En storfamilj kan ha fler än en matai och de styr med hjälp av ett byråd.
Fram till parlamentsvalet 2021 dominerades samoansk politik av två partier: Partiet för skydd av mänskliga rättigheter (Human Rights Protection Party, HRPP) och Tautua Samoa (Tautua Samoa Party). Det är förbjudet för parlamentsledamöter att bilda nya partier eller byta partitillhörighet under pågående mandatperiod.
HRPP grundades 1979 och är Samoas första och äldsta parti. Det betecknas som ett mittenparti och satt i regeringsställning mellan 1982 och 2021.
År 2008 bildade elva oberoende parlamentsledamöter Tautua Samoa, som kom att bli det då mest tongivande oppositionspartiet. Dess främsta politiska mål är ekonomisk utveckling, i synnerhet på landsbygden, samt en rad reformer inom den offentliga sektorn, till exempel färre ministrar i regeringen och kortare mandatperioder för parlamentsledamöterna. Sedan 2021 samarbetar Tautua Samoa med FAST-partiet (Fa'atuatua i le Atua Samoa ua Tasi, Tro på den enda sanna guden, FAST).
Rättssystemet bygger på den brittiska modellen, men har starka inslag av traditionell sedvanerätt. Det finns två parallella domstolssystem, ett statligt och ett traditionellt. Rättssäkerheten vid de statliga domstolarna anses vara hög. Lokala domstolar dömer i fall som rör bysamhällets sedvänjor och regler, exempelvis i markfrågor, men deras domar kan överklagas i statlig domstol. Ett kontroversiellt straff i traditionella domstolar är utvisning från den egna byn vid till exempel äktenskapsbrott.
Respekten för de mänskliga rättigheterna är på det hela taget god. Det mansdominerade, hierarkiska samhällslivet gör dock att kvinnor och barn ibland utsätts för diskriminering. Brister finns också i landets fängelser, som är slitna och överbelagda. Dödsstraffet avskaffades formellt 2004 men avrättningar hade vid det laget inte verkställts på över 50 år. Poliskåren är liten, och lag och ordning upprätthålls oftast av bysamfälligheterna.
Tryck- och yttrandefriheten garanteras i författningen och respekteras i regel väl. Det har dock hänt att politiker och myndighetsanställda stämt oberoende tidningar som rapporterat om korruption och maktmissbruk. Polisen har också gripit journalister som ansetts rapportera falska uppgifter. Debattklimatet beskrivs dock som öppet. Det finns inga restriktioner för internetanvändning.
Utrikespolitik och försvar
Samoa har starka band till Nya Zeeland och den samoanska utrikespolitiken beskrivs som västorienterad. Nya Zeeland har förbundit sig att på begäran försvara Samoa, som saknar egna militära styrkor. Samoa företräds av Nya Zeeland i kontakter med andra stater och internationella organisationer, på uppdrag av den samoanska regeringen.
Nya Zeeland bad 2002 formellt om ursäkt för misstag som begicks i Samoa under det nyzeeländska styret mellan 1914 och 1962 (se Historia). Misstagen gäller bland annat brister i hanteringen av en influensaepidemi (spanska sjukan) 1918 som ledde till att 22 procent av befolkningen dog inom loppet av två veckor. Viruset spreds från ett nyzeeländskt skepp. Nya Zeeland bad också om ursäkt för dödsskjutningen av självständighetsledaren Tupua Tamasese Lealofi III 1929.
Den omfattande inflyttningen av samoaner till Nya Zeeland begränsades 1982 till högst 1 100 personer om året genom ett avtal mellan länderna. Samtidigt fick samoaner som invandrat illegalt rätt att ansöka om nyzeeländskt medborgarskap. Avtalet innebär också att samoaner födda 1928–1948 inte har automatisk rätt till nyzeeländskt medborgarskap, vilket förblivit en tvistefråga mellan länderna. Nya Zeeland är en stor handelspartner och biståndsgivare till Samoa.
Samoa har goda relationer med Australien som också är en viktig biståndsgivare. Australien stödjer Samoa militärt genom att bidra med patrullbåtar till den lilla samoanska poliskåren.
Samoa är också engagerat i regionala frågor, i synnerhet inom miljö och ekonomisk utveckling. Landet är en aktiv medlem av den regionala samarbetsorganisationen Stillahavsöarnas forum (PIF), som gradvis avlägsnar handelshinder mellan de små önationerna. I juni 2017 undertecknade Nya Zeeland, Australien, Samoa och sju andra PIF-medlemmar det regionala handels- och utvecklingsavtalet Pacer Plus (Pacific Agreement on Closer Economic Relations Plus).
Samoas relationer med Fijis tidigare militärregim (2006–2014) var ansträngda, men förbättrades efter det att Fiji hållit demokratiska val 2014.
Samoa har goda relationer med Kina, som ger gott om bistånd. I oktober 2018 ingick Samoa och Kina en överenskommelse om att samarbeta inom ramen för Kinas Sidenvägsinitiativ (Belt and Road Initiative, BRI) som bland annat syftar till att förbättra och bygga ut infrastrukturen i stora delar av Asien.
Samoa och EU samarbetar framför allt i utvecklingsfrågor, bland annat stödjer unionen utbyggnaden av infrastruktur på den samoanska landsbygden samt förbättringar av vattenkvalitet och sanitet.
Länkar till mer information
-
International Constitutional Law
olika länders grundlagar
-
Freedom House
årsrapporter som bedömer graden av frihet och demokrati i världens länder
-
Transparency International
information om korruptionsnivån i världens länder
-
FN:s människorättsorgan
information om hur det står till med respekten för mänskliga rättigheter i FN:s medlemsstater
-
Mänskliga rättigheter
svenska regeringens webbplats om mänskliga rättigheter i andra länder
-
Amnesty International
rapporter om mänskliga rättigheter
-
Human Rights Watch
rapporter om mänskliga rättigheter
-
Country Reports on Human Rights Practices
rapporter om mänskliga rättigheter från amerikanska UD