Kuba – Befolkning och språk

Majoriteten av invånarna i Kuba är vita eller av blandat europeiskt och afrikanskt ursprung. Befolkningen har minskat på senare år, på grund av både låga födelsetal och hög utvandring. Emigrationen har nu slagit rekord – hundratusentals kubaner har lämnat landet sedan 2022.

Ett par olika folkgrupper levde på Kuba när de spanska kolonialisternas kom på 1500-talet, varav de arawak-talande taíno var flest. Olika uppskattningar har visat att mellan 80 000 och 300 000 människor fanns på ön vid spanjorernas ankomst. Efter bara några decennier hade antalet minskat till endast några tusen, på grund av förföljelser, slavarbete och europeiska sjukdomar. Länge ansågs det inte finnas några spår av dessa tidigare invånare, men på senare tid har såväl genetiska spår som språkliga och kulturella inslag påvisats, på Kuba liksom på flera andra öar.

Från 1500-talet och framåt förde spanjorerna närmare en miljon afrikanska slavar till Kuba för arbete på de socker- och tobaksplantager som anlagts på ön. När slavhandeln avskaffades på 1800-talet rekryterades arbetare från Asien och över 120 000 kineser lockades till Kuba som så kallade kontraktsarbetare. Under 1900-talets tre första decennier dominerades invandringen av spanjorer. Många invandrare kom också från andra europeiska länder samt från Haiti, Jamaica, Sydamerika och från USA. Kubas befolkning består i dag av en blandning av alla dessa grupper.

I en folkräkning 2012 identifierade sig närmare två tredjedelar av invånarna som vita, främst spanskättlingar. Näst största grupp var personer av blandat härkomst från både vita och svarta ursprung. De svarta utgjorde knappt en tiondel av befolkningen. I en del uppskattningar är andelen av blandat ursprung störst. En ny folkräkning var planerad till 2022, men den har skjutits upp.

Officiellt förekommer ingen rasdiskriminering men den styrande klassen består huvudsakligen av vita. De vitas andel av befolkningen har minskat över tid eftersom en stor andel emigranter varit vita.

Flykten över havet

Det kommunistiska maktövertagandet 1959 ledde till att hundratusentals kubaner lämnade landet. Närmare en miljon människor emigrerade eller flydde mellan 1959 och 1980, de flesta av dem under åren närmast efter revolutionen. Efter Kubakrisen 1962 (se Modern historia) avbröts de reguljära förbindelserna mellan Kuba och USA. Därmed försvann möjligheten att lagligt utvandra till USA. Den som ville lämna Kuba blev hänvisad till att fly över havet i båtar eller på hemmagjorda flottar. 

Vid flera tillfällen har Kuba tillfälligt lättat på restriktionerna för utresor. År 1980 tilläts 125 000 kubaner som öppet visat sitt missnöje med regimen att utvandra till USA. De ekonomiska svårigheter som följde på kommunismens fall i Östeuropa gav upphov till en ny flyktvåg. Under 1994 gav sig mer än 35 000 kubaner iväg över havet mot USA. Massflykten fick USA att delvis upphäva den automatiska rätt till asyl som kubanerna åtnjutit sedan 1966 och som underblåst flyktingströmmarna. Ett avtal undertecknades mellan USA och Kuba för att reglera migrationen.

Under den reformpolitik som regeringen inledde 2010 ändrades reglerna på nytt. I början av 2013 meddelade regeringen att kubanerna inte längre behövde ansöka om utresetillstånd. Nu räckte det med ett giltigt pass och ett visum från det land som skulle besökas. I princip alla fick rätt att vistas utomlands i två år, förutsatt att de lämnat Kuba på laglig väg. De nya reglerna utnyttjades av hundratusentals kubaner som under de följande tre åren gjorde mer än en miljon utlandsresor. Många av dem reste för att besöka släktingar i USA. 

Efter närmandet mellan Kuba och USA 2014–2015 (se Utrikespolitik och försvar) avskaffade USA asylrätten för kubaner. Från början av 2017 fick kubaner ansöka om uppehållstillstånd i USA på samma villkor som alla andra. Kuba gick i gengäld med på att ta emot kubaner som utvisats från USA.

Efter protestvågen i Kuba 2021 (se Inrikespolitik och författning) valde regeringen i Nicaragua att upphäva ett visumkrav för kubaner som införts tio år tidigare, på USA:s begäran. Det blev början på en enorm migrantvåg, förstärkt av den ekonomiska krisen i Kuba (se Ekonomisk översikt). Från början av 2022 till augusti 2024 kom mer än 700 000 kubaner till USA, dit de allra flesta som utvandrar beger sig. En del söker sig också till Europa eller till andra länder i Latinamerika. Enligt en del uppskattningar har var tionde kuban lämnat landet de senaste åren.

Krympande befolkning

Massmigrationen gör att befolkningen som redan börjat krympa minskat än mer. Medianåldern som redan var hög jämfört med övriga länder i regionen stiger, eftersom en stor andel av dem som lämnar landet är unga människor som söker en bättre framtid utomlands.

De flesta av de emigranter som har sökt sig till USA bor i dag i Florida. Av dem som utvandrat till Europa lever de flesta i Spanien.

Spanska är officiellt språk, men såväl intonationen som ordförrådet har påverkats av afrikanska språk. Vissa ord har sitt ursprung i urbefolkningarnas språk.

Källor till denna text