Spanien – Naturtillgångar, energi och miljö

Spanien har goda tillgångar på mineraler, särskilt pottaska, svavelkis, järnmalm och kvicksilver. Landet importerar det mesta av den energi som förbrukas, men på senare år har Spanien gjort stora satsningar på förnybar energi och är världsledande på att producera vindkraft. Samtidigt har klimatförändringar börjat sätta spår.

Huvuddelen av kol- och järnmalmstillgångarna finns i norr, bland annat i Asturien. Där finns också en av Europas största guldfyndigheter. I sydväst finns reserver av kvicksilver. Andalusien i söder har tillgångar av koppar och bly. Spanien tillhör dessutom världens ledande producenter av gips, fluorit, sand, grus, cement, marmor och granit.

Spanien är fattigt på naturtillgångar som kan ge energi. Landet importerar en stor del av den energi som förbrukas, främst olja och fossilgas (naturgas), men även en del kol. Kolproduktionen är under avveckling eftersom utvinningen är dyr och kolet är av dålig kvalitet. 2020 stängdes åtta av Spaniens 15 kolkraftverk, de övriga ska avvecklas under 2020-talet. 

På senare tid har reserver av olja upptäckts utanför Kanarieöarna och skiffergas har hittats i Baskien. Spanien har god kapacitet att ta emot flytande gas (LNG). Man tror att det kan finnas olja och gas kring ögruppen Balearerna men hittills har planer på prospektering där stött på patrull eftersom de metoder som är tänkta att användas skulle kunna skada djurlivet i vattnen runt öarna.

Höga energipriser skapar problem för transportsektorn och privata hushåll, med omfattande protester som följd. Priserna steg kraftigt redan 2021, men de tog ytterligare fart på grund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Trots EU:s sanktioner mot Ryssland köpte Spanien mer gas därifrån jämfört med 2021. Samtidigt minskade gasimporten från Algeriet, på grund av Spaniens nya politik gentemot Västsahara och Marocko (se Utrikespolitik och försvar).

Spanien, och Portugal, såg på våren det året ut att få tillstånd att bryta mot EU:s regler kring subventioner till energisektorn. Det motiverades med att de två länderna inte har lika stor anknytning till stora kraftnätverk inom EU som många andra medlemsländer.

Regeringen lanserade 2022 en kampanj för att få spanjorerna att spara energi, bland annat genom att begränsa luftkonditioneringen i offentliga miljöer (och hålla inomhustemperaturen på 27 grader på sommaren och 19 grader på vintern). Det skedde samtidigt med en lång värmebölja med temperaturer på över 40 grader och svår torka. En större sparplan på hösten innehöll skattelättnader på förnybar energi och bidrag för att hushållen skulle installera solpaneler och smarta elmätare. Dessutom ville man öka Spaniens, och Portugals, möjligheter att exportera grön vätgas till Frankrike och andra EU-länder via en rörledning under havet från Barcelona till Marseille, H2Med eller BarMar, något Spanien, Frankrike och Portugal kom överens om 2022. Frankrike hade då sagt nej till att dra ledningen över Pyrenéerna. Det väntas ta sju år att färdigställa den, till en kostnad av 2,5 miljarder euro. 2023 meddelade Spanien att även Tyskland anslutit sig till projektet.

Miljö- och klimatfrågor har vanligtvis inte varit ett prioriterat område, varken bland folkvalda eller väljare. Sedan 2004 finns en särskild åklagare för miljömål, men EU-kommissionen har påtalat att Spanien varit ett av de EU-länder som brutit mest mot unionens regler när det gäller miljölagstiftningen.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Olja är den största energikällan (mer än två femtedelar 2022), följd av fossilgas (naturgas) och kärnkraft. Gas utgör en fjärdedel. Kolets andel har krympt mycket de senaste årtiondena och utgör numer bara några få procent. Vattenkraft ger ett obetydligt bidrag.

Inom elproduktionen fördelar sig källorna mer jämnt. Gas ger 30 procent av elen, kärnkraft 20 procent. Förnybara energikällor prioriteras och vindkraften växer mest. Spanien är numer är det EU-land näst efter Tyskland som utvinner mest el från vindkraft, samtidigt som även solkraft ökar snabbt. 2023 beskrivs av de ansvariga för landets nationella kraftnät som ett historiskt år. Då kom nämligen för första gången mer än hälften av elproduktionen från förnybara källor.

KLIMAT OCH MILJÖ

De totala utsläppen av växthusgaser är större i Spanien än i flera oljeländer, som Algeriet, Irak och Förenade arabemiraten. Spanien placerar sig på ungefär plats 30 i världen. Men räknat per invånare är utsläppen större i fler än 70 andra länder.

Vid klimatmötet i Paris 2015 förhandlade Spanien som en del av EU. De länder som godkände avtalet förband sig att hålla den globala uppvärmningen under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Det ska bland annat ske genom att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 procent fram till år 2030 jämfört med 1990 års nivå.

Spanien har en uppdaterad klimatplan (NDC) i enlighet med Parisavtalet om att minska utsläpp som påverkar klimatet. En långsiktig strategi (LTS) för hur utsläpp ska minskas har också antagits. 2019 lade regeringen fram en plan som syftar till att landet år 2050 ska ha uppnått nettonollutsläpp.

Klimatutmaningar

Spaniens sårbarhet för klimatförändringar har framför allt att göra med vattenbrist och risk för torka. Men förutsättningarna för att kunna hantera problemen är bättre än i många mer utsatta länder. En jämförelse med andra länder i världen (ND-Gain) placerar Spanien i det översta skiktet, i höjd med andra EU-medlemmar i södra och östra Europa (se listan här).

Allt fler extrema värmeböljor orsakar vattenbrist och stränder eroderas av stigande havsnivåer. Sedan början av 1950-talet har medeltemperaturen stigit med 1,3 procent, med de största ökningarna på senare år. Enligt en rapport från Spaniens meteorologiska institut Aemet 2021 kommer medeltemperaturen att stiga med 5 grader fram till slutet av 2100-talet om inte mer görs. Med en genomsnittstemperatur på 15,5 grader blev 2022 det varmaste året sedan temperaturerna började registreras 1916. Det var också ett av de torraste åren, bara 2005 och 2017 hade årsnederbörden varit lägre.

Våren 2023 bjöd den normalt regnrika månaden april på långvarig torka och temperaturer i söder som snuddade vid 40 grader. Redan i maj följde häftiga regn och översvämningar som man brukar förknippa med sensommaren och hösten. (Se Geografi och klimat.)

I oktober 2024 drabbades östra Spanien, särskilt trakterna kring Valencia, av katastrofala översvämningar som krävt över 200 liv och orsakat omfattande skador. Under några timmar föll mer regn än det normalt gör på ett år när en mycket kraftfull Medelhavsstorm svepte in. Stormen bildades när kall luft rörde sig över Medelhavets varma vatten och är vanlig för årstiden. Men forskare varnar för att klimatförändringarna som drivs av mänsklig aktivitet ökar styrkan, längden och frekvensen av sådana extrema väderhändelser.

Forskare knutna till gruppen World Weather Attribution (WWA)  anser att de oerhörda nederbördsmängderna "troligen" kan kopplas till klimatförändringar eftersom en varmare atmosfär kan hålla mer fukt, vilket leder till kraftigare skyfall. WWA använder så kallad attributionsvetenskap för att snabbt bedöma klimatförändringarnas möjliga påverkan på extrema väderhändelser. 

Övriga miljöproblem

Stora vattenmängder förbrukas av frukt- och grönsaksodlingar och av turistbranschen i söder. Ett omfattande system av bevattningskanaler har möjliggjort odling i stor skala, men systemet anses nu förvärra vattenbristen. Kusterna är hårt exploaterade av bland annat bebyggelse för turismen. Det förvärrar vattenbristen längs Medelhavskusten. Jordförstörelse är ett annat stort bekymmer. 

Under sommaren 2023 härjades Teneriffa, den största av de sju Kanarieöarna, av den mest omfattande brand som inträffat på öarna hittills. 2022 inträffade totalt fler än 500 skogs- eller markbränder i Spanien som förstörde 300 000 hektar mark. Det motsvarar hela Gotlands yta, eller åtminstone tolv gånger så stora arealer som den skog som brann i Sverige den heta sommaren 2018. Enligt Effis, det europeiska systemet för skogsbrandsinformation, var Spanien 2022 värst utsatt inom EU och unionens grannländer.

Landet har många naturreservat, bland dem nationalparken Doñana, vars våtmarker är en tillflyktsort för flyttfåglar. Även våtmarkerna, som finns på FN:s lista över särskilt skyddsvärd natur, påverkas av torka. Dessutom orsakade en kollapsande gruvdamm giftiga föroreningar av tungmetaller 1998. Händelsen, också känd som Aznalcóllar-katastrofen, inträffade vid gruvan Los Frailes som på senare år har ägts av svenska Boliden. Insatserna och kostnaderna för sanering har varit omfattande.

Föroreningar som genereras från källor utanför Spanien skadar kusterna, inte minst fisk och fågelliv. Vid nyår 2024 spolades mängder av plastpellets upp på stränder i Galicien och Asturias i nordväst. Plastkulorna tros ha kommit från ett danskägt men Liberiaflaggat fartyg. Hela den kusten, från Portugal till Frankrike, drabbades 2002 av ett enormt oljeutsläpp från ett tankfartyg som råkat  i sjönöd under en storm. Fartyget Prestige var nyrenoverat på varv i Kina och hade nyss godkänts för sjöfart av ett klassningssällskap, men det hade enkelt skrov. Dubbelskrov har på senare år minskat risken för stora utsläpp i världshaven.

Spanien har fått kritik för bristande återvinningssystem.  

Om våra källor