Spanien – Utrikespolitik och försvar

Under Francodiktaturen 1939–1975 var Spanien internationellt isolerat. Läget förändrades snabbt under demokratiseringen efter Francos död 1975. Spanien blev medlem i försvarsalliansen Nato 1982 och fyra år senare i EG (numera EU). Spanien tillhör i dag de största investerarna i Latinamerika och värnar också om samarbetet med Medelhavsområdet, inte minst i Nordafrika. Medlemskapet i FN utgör en hörnsten i utrikespolitiken.

Sedan 1999 ingår Spanien i den europeiska valutaunionen EMU och Spanien har drivit på för ett fördjupat samarbete inom EU. I februari 2005 höll Spanien som första land en folkomröstning om förslaget till en ny EU-grundlag. Resultatet blev ett klart ja.

Den ekonomiska krisen från 2008 ledde till att stödet för EU i befolkningen minskade. Alla de stora politiska partierna är dock positiva till medlemskapet, även om det från vänsterhåll har uttalats viss kritik mot unionen. Spanien hör till de länder som vunnit mest på EU-medlemskapet i form av olika bidrag, men sedan 2004 har landet fått konkurrens av medlemsländerna i östra Europa. 

Spanien drev på för att få till stånd ett stort stödpaket för återuppbyggnad av samhället efter coronakrisen. Det blev klart i juli 2020. Drygt hälften av 750 miljarder euro skulle ges till de EU-länder som drabbats hårdast av krisen, medan resten skulle erbjudas som lån (se Kalendarium).

Som medlem i EU deltar Spanien i de sanktioner som unionen infört mot Ryssland på grund av landets angreppskrig mot Ukraina. Sanktionerna är de mest långtgående i EU:s historia och omfattar bland annat åtgärder riktade mot personer eller enheter som anses verka för att undergräva Ukrainas oberoende. Närmare 2 000 personer eller enheter (som banker och militära företag) finns på denna lista. Bland personerna märks president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, ledamöter i parlamentet, tjänstemän, oligarker och Putin-lojala propagandister. Personerna får inte resa in i EU och både personer och enheter på listan har fått sina eventuella tillgångar inom EU frysta. Ryska banker har därutöver kopplats bort från det internationella systemet för banköverföringar, Swift. Vidare har EU stoppat en stor del av sin handel med Ryssland. EU exporterar till exempel inte längre varor som stärker Rysslands krigföringsförmåga eller industriella kapacitet. Samtidigt har EU slutat köpa ryska råvaror, bland annat rysk olja som transporteras sjövägen. EU-fartyg får inte heller skeppa rysk olja till andra parter såvida inte priset på oljan ligger under ett visst tak. Läs mer om sanktionerna här.

Spanien slöt 2024 också ett bilateralt avtal med Ukraina om militärt samarbete. Spanien stödjer tankar på ett större försvarssamarbete inom EU. 2022 lovade Spanien, tillsammans med Tyskland, att utbilda tusentals ukrainska soldater inom ramen för ett EU-program. Bland försvarsmaterial som Spanien utlovat till Ukraina finns stridsvagnar och utrustning till att förstärka Ukrainas luftvärn. Premiärminister Pedro Sánchez besökte Kiev på årsdagen av den ryska invasionen.

Under det spanska ordförandeskapet i EU andra halvåret 2023 var en av de tunga uppgifterna att föra en överenskommelse om EU:s asylpolitik i hamn. En överenskommelse slöts i slutet av året. "Asylpakten" godkändes av EU:s beslutsfattande organ våren 2024.

I kölvattnet av det israeliska krig mot Gazaremsan som inleddes 2023 efter terrordåd utförda i Israel av palestinska Hamas är Spanien ett av de västländer som skarpast har ifrågasatt de israeliska krigsinsatsernas svåra följder för civila. Genom att erkänna Palestina har Spaniens regering dragit på sig ilska från Israel (se Kalendarium). I november 2024 skrev de spanska och palestinska premiärministrarna under fyra avtal - de första sedan erkännandet - inom bland annat utbildning och jordbruk. Madrid lovar också bistånd om 75 miljoner euro under de kommande två åren.

USA och Latinamerika

Under socialistpartiet PSOE:s tid vid makten 2004–2011 närmade Spanien sig Frankrike och Tyskland. Dåvarande premiärministern José Luis Zapatero fördömde det USA-ledda Irakkriget och kallade 2004 hem spanska soldater som den tidigare högerregeringen hade sänt till Irak. Regeringen ansträngde sig dock för att behålla goda relationer till USA. Även den konservativa PP-regeringen under Mariano Rajoy som tillträdde 2011 värnade om goda kontakter och försäkrade att Spanien var en pålitlig allierad i kampen mot terrorism. 

Under Donald Trumps tid som USA:s president 2017 till 2021 uppstod nya spänningar, särskilt sedan en vänsterkoalition kommit till makten i Spanien 2020. Redan innan hade amerikanska beslut om nya tullavgifter på export från EU skapat irritation. Joe Bidens tillträde som president i USA 2021 välkomnades av Spanien. I vänsterledda koalitionsregeringar uppstår motsättningar, därför att partier till vänster om PSOE ofta motsätter sig att utrikespolitiska beslut samordnas med USA:s agerande.

Spanien har starka historiska och kulturella band till Latinamerika. Sedan 1990-talet har det ekonomiska samarbetet ökat och Spanien tillhör de största investerarna i Latinamerika, vid sidan av bland andra USA och på senare år Kina. Samtidigt gör latinamerikanska företag stora investeringar i Spanien. Men även i förbindelserna med stater i spansktalande länder i Latinamerika händer det att motsättningar uppstår (se Kalendarium).

Länder i Nordafrika

Regeringen ser stor potential i ett framtida ekonomiskt samarbete med Nordafrika. Banden till den närmaste grannen i söder, Marocko, är av historiska och kulturella skäl särskilt starka, trots att det finns flera konflikter. En handlar om exklaverna Ceuta och Melilla, som Marocko gör anspråk på. 2006 reste PSOE-ledaren Zapatero dit som första spanska premiärminister sedan 1981. 2007 anlände dåvarande kungen Juan Carlos för det första besöket av en monark på 80 år. Mottagandet blev översvallande bland invånarna i exklaverna, men Marocko kallade hem sin ambassadör i Madrid i protest.

Ett annat känsligt ämne är den före detta spanska kolonin Västsahara, som Marocko annekterade när Spanien lämnade området 1975 (se nedan). Dessutom har länderna en tvist om fiskerättigheter. Spanien har emellertid bytt fot i fråga om Marockos krav på Västsahara och deklarerat sin syn att ett marockanskt erbjudande om självstyre för västsaharierna skulle kunna accepteras. Följden blev, som ett brev på posten, irritation från den sahariska befrielserörelsen Polisario och Algeriet, som stöder Polisario och hyser sahariska flyktingar.

År 2002 uppstod en diplomatisk konflikt sedan marockanska soldater gått i land på den lilla klippön Leila/Perejil i Gibraltar sund, vilken både Spanien och Marocko gör anspråk på. Spansk militär drev bort marockanerna från ön. Efter medling av USA ingick länderna ett avtal där de lovade att betrakta ön som neutralt territorium. 

Spanien och Marocko har numera ett nära samarbete säkerhetsfrågor. Spänningarna minskade 2019 sedan EU och Marocko enats om ett nytt fiskeavtal och Spanien lovat att ge Marocko 32 miljoner euro för att bekämpa illegal migration. Det innebar att antalet migranter som tar sig till Spanien och övriga Europa via Marocko minskade påtagligt. Men därefter har talen stigit igen: medan migrantsmugglingen över Medelhavet minskat, har båtarna som lägger ut från Afrikas västkust blivit fler (se Kalendarium).

En ny kris i relationerna mellan länderna uppstod 2021, då det avslöjades att en av ledarna för den västsahariska befrielserörelsen Polisario hade fått vård för covid-19 i Spanien. Det ledde till att Marocko inte upprätthöll gränskontrollen vid Ceuta och tusentals migranter strömmade in i exklaven (se Kalendarium). Marocko kallade också hem sin ambassadör från Madrid. Det spelade ingen roll att Spanien betonade att mannen hade kommit till landet utan spanska myndigheters vetskap. Relationerna såg dock ut att förbättras sedan den spanska regeringen 2022 ställt sig bakom Marockos plan från 2007 om att ge Västsahara autonomi men att området formellt skulle tillhöra Marocko. Tidigare hade Madrid, åtminstone formellt, förhållit sig neutralt. Premiärminister Pedro Sánchez reste till Marocko där han togs emot av kung Mohammed VI. Polisario bröt kontakterna med den spanska regeringen.

Sánchez höjde 2022 ett varningens finger mot Marocko och sade att man inte kommer att tolerera att migranter används som påtryckningsmedel i kontakterna mellan länderna. I februari 2023 reste Sánchez till Marocko för möten med den marockanske premiärministern Aziz Akhannouch. Det var det första mötet mellan ländernas regeringschefer sedan 2015. En rad avtal, bland annat om spanska investeringar i den marockanska energisektorn, slöts. Spaniens vice premiärminister, från den mindre koalitionspartnern Unidas Podemos, valde dock att inte delta i resan till Marocko, i protest mot den egna regeringens omsvängning i frågan om Västsahara.

Spanien och Algeriet har vanligtvis goda relationer, men beskedet om den nya spanska linjen gentemot Västsahara skapade gnissel. Den algeriska regeringen beslöt i mars 2022 att kalla hem sin ambassadör. Spanien importerade då ungefär 40 procent av den gas landet konsumerar från Algeriet. I juni samma år avbröt Algeriet sitt bilaterala samarbete med Spanien. Efter det anklagade Madrid Algeriet för att i princip ha stoppat all bilateral handel, utom den med gas, till Spanien, något som tillbakavisades av algeriska diplomater. Gasexporten från Algeriet minskade dock.

2022 slöt Spanien ett säkerhetsavtal med Mauretanien, bland annat i syfte att försöka begränsa migrantströmmen till Kanarieöarna. Avtalet handlar både om människosmuggling och annan organiserad brottslighet. Många av migrantbåtarna lägger emellertid ut från Afrikas kust längre söderut, inte minst från Senegal. Svårhanterliga strömmar i Atlanten bidrar till att båtar råkar i sjönöd innan de når Kanarieöarna.

Konflikt om Gibraltar

Gibraltar, som sedan 1713 är brittiskt (se Äldre historia), har varit ett ständigt tvisteämne mellan Spanien och Storbritannien men 2006 ingicks ett trepartsavtal om territoriet. I den brittiska folkomröstningen om medlemskap i EU som hölls i juni 2016 och där en majoritet av britterna röstade för att lämna unionen (brexit), röstade samtidigt omkring 98 procent av invånarna i Gibraltar för att stanna kvar i EU. Spanien erbjöd då britterna ett gemensamt brittiskt-spanskt förvaltarskap över Gibraltar, så att enklaven skulle kunna fortsätta ingå i EU. Storbritannien avvisade erbjudandet. Då den spanske kungen talade inför FN:s generalförsamling 2016 uppmanade han Storbritannien att diskutera en lösning för Gibraltar. I samband med att utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU godkändes av EU:s ledare 2018 lyckades den spanska socialistregeringen få Storbritannien att lova att Spanien skulle få större inflytande i frågor som rör Gibraltar. 2020 enades Spanien och Storbritannien preliminärt om att Gibraltar skulle få stanna kvar inom EU:s passunion Schengen. Uppgörelsen om Gibraltar finns inte med i det avtal som slöts mellan EU och Storbritannien.

I slutet av 2022 presenterade Spanien och EU ett förslag till Storbritannien om att den fria rörligheten mellan Spanien och Gibraltar skulle bli kvar. Omkring 15 000 människor, de flesta spanjorer, pendlar varje dag från den spanska sidan av gränsen för att arbeta i Gibraltar.

Försvar

De väpnade styrkornas främsta uppgift är att försöka bevara stabilitet i västra Medelhavet, Atlantområdet och västra Sahel.

Även om Spanien gick med i Nato 1982 väntade landet till 1996 med att fullt integrera sig i försvarsalliansen. Sedan 1989 har Spanien deltagit i över 50 olika internationella insatser, däribland Natos bombningar i Jugoslavien 1999 och i Natotrupperna under USA:s krig mot Afghanistans talibanregim 2001. En spansk styrka deltog i det USA-ledda kriget i Irak från 2003, men drogs tillbaka 2004. Spanien deltog även med fem flygplan i flygförbudszonen över Libyen 2011.

Spanien hade 2017 omkring 400 man i Irak för att utbilda irakisk militär och polis. Den spanska styrkan deltog dock inte i flygräder mot Islamiska staten (IS) och andra militanta grupper. Merparten av spanjorerna togs hem 2020.

2020 deltog Spanien i insatser i bland annat Mali, Libanon och Afghanistan. De sista spanska soldaterna lämnade Afghanistan i maj 2021. Då hade Spanien bara ett mindre antal soldater på plats, bland annat som rådgivare, men genom åren har nästan 27 000 spanska soldater tjänstgjort i Afghanistan. Nästan 100 har mist livet där.

Sedan 2017 har Spanien soldater i Natos bas i Lettland. Antalet har förstärkts efterhand, bland annat i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Spanien har sedan 1953 ett försvarsavtal med USA, vilket inneburit att USA har fått stationera soldater i landet. Det finns två amerikanska militärbaser i Spanien, flygbasen Morón och marinbasen Rota. 2011 gick Spanien med på att USA de kommande åren skulle få stationera fyra fartyg med vapen för Natos robotförsvar vid marinbasen. I slutet av 2023 samtyckte Spanien till att delta i en USA-ledd styrka för att skydda handelsfartyg i Röda havet mot beskjutning från rebeller i Jemen. Däremot vill Spanien inte att EU:s marina styrka mot piratverksamhet, Atalanta, ska användas i det sammanhanget. Vid tidpunkten deltog ett spanskt fartyg i piratjakten.

Värnplikten avskaffades 2002. Numera har Spanien en yrkesarmé.

På senare år har försvarsanslagen ökats för inköp av ny militär utrustning, vilket väckt kritik både från den samlade vänster som styr Spanien i koalition med det större socialistpartiet PSOE, och andra mindre partier vars stöd regeringen är beroende av. Trots nya satsningar ligger försvarsbudgeten under de 2 procent av BNP som Nato-länder förväntas satsa på försvaret.

Om våra källor