Uppskjutet val i Nigeria ökar risken för våldsamheter

Lördag den 16 februari skulle 84 miljoner registrerade väljare i Nigeria få möjlighet att rösta på sina kandidater till presidentposten och till det nationella parlamentet. Men bara fem timmar innan vallokalerna skulle öppna meddelade valmyndigheten under natten att valet flyttas fram en vecka, till den 23 februari.

Kommunikationen från valkommissionen har varit fåordig, men beslutet motiverades med att det var omöjligt att hålla rättvisa och trovärdiga val då många vallokaler inte hade nödvändigt material. Beslutet var dock oväntat, eftersom valkommissionen vid upprepade tillfällen de senaste veckorna har insisterat på att den nödvändiga logistiken var på plats för att hantera valet.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. De två största politiska partierna som konkurrerar om presidentposten har kritiserat beslutet. Båda anklagar motparten för att ligga bakom valkommissionens agerande i ett försök att manipulera utgången av valet till sin fördel. Det uppskjutna valet har också skapat starka reaktioner bland väljarna, särskilt eftersom många, i enlighet med lagen, har rest långväga för att rösta på samma ställe där de en gång registrerat sig. Många är nu oroade över att beslutet om att skjuta upp valet bidrar till att skruva upp temperaturen i ett redan spänt politiskt läge. I detta avgörande val som många hoppats skulle bli ett steg i en mer demokratisk riktning riskerar vi istället att se våldet öka.

Atiku Abubakar och Muhammadu Buhari. Foto: Creative Commons

I presidentvalet är det i första hand två kandidater det står emellan: den sittande presidenten Muhammadu Buhari, (75 år) som ställer upp för omval för partiet All Progressives Congress (APC) och utmanaren Atiku Abubakar (72 år), en före detta vicepresident och förmögen affärsman, som är kandidat för People’s Democratic Party (PDP). Buhari är en före detta general som styrde landet på 1980-talet under militärstyret och som inför förra valet 2015 kampanjade på att besegra såväl Boko Haram som den utbredda korruptionen inom staten.

Boko Haram har pressats tillbaka men är fortfarande verksamt in nordöstra delen av landet, och en del högprofilerade fall av korruptionsskandaler har gått till domstol. Däremot gick Nigerias ekonomi in i en recession strax efter det att Buhari kom till makten, vilket gjort att hans popularitet sjunkit drastiskt. Dessutom har en rad andra våldsamheter och nedslagna protester underminerat Buharis budskap om förändring som var hans partis slogan under valet 2015.

Hans motståndare, Atiku Abubakar, har å andra sidan rykte om sig att vara korrupt, men hans anhängare menar att han kan vända den ekonomiska utvecklingen. Valet framställs – kanske paradoxalt – som att stå mellan ”anti-korruption och dålig ekonomi” kontra ”korruption och ekonomisk tillväxt”.

Tusentals har flytt Boko Harams våld i norra Nigeria. Några har hamnat i flyktingläger i huvudstaden Abuja. Foto: Paschal Okwara/Shutterstock

Val i Nigeria, som är Afrikas folkrikaste land, har sedan demokratin återinfördes 1999 kantats av såväl manipulation som våldsamheter. Hundratals människor har fått sätta livet till vid val under åren. Det har förekommit våld även i samband med detta val, dock inte i samma utsträckning som vid tidigare val i landet.

Liksom i andra länder används våld i samband med valet strategiskt för att hålla väljare borta från valurnorna på valdagen och för att pressa väljare att rösta på en viss kandidat. Vi kan också se att våld och hot mot oppositionen ofta kombineras med illegitima incitament för att mobilisera anhängare genom att dela ut pengar eller andra gåvor.

Det är inte heller ovanligt att politiker betalar och beväpnar kriminella gäng som används för att trakassera politiska motståndare. Det gäller såväl inom som mellan partier. Primärvalen inför årets val kantades av en rad våldsamheter och kandidater har attackerats under sina kampanjer. Det har också varit våldsamheter mellan APC- och PDP-anhängare med dödlig utgång under valprocessen.

Stadsdelen Ajegunle i Lagos. Foto: Tayvay/Shutterstock

I Nigeria, ett land präglat av stora ekonomiska ojämlikheter, är insatserna höga när väljarna skall rösta på sina politiska kandidater. Nigeria är en av världens största exportörer av olja, och oljan skapar stora inkomster för staten. Samtidigt koncentreras inkomsterna till de styrande, och Nigeria är det land där fattigdomen växer snabbast i hela världen. Detta gör politiska positioner högt eftertraktade och det står mycket på spel i valet. Med ett valsystem där vinnaren tar hem alla fördelar blir valprocessen ofta extremt polariserad, med en hög risk för att politiker väljer våld för att påverka valets utfall.

Trots en historia av manipulerade och våldsamma val har en viss förbättring alltså kunnat skönjas de senaste valen med vissa tecken på en fördjupning av demokratin. Valet 2015 bedömdes av såväl nationella som internationella observatörer i stort ha gått rätt och riktigt till. Det var också första gången en sittande president förlorade makten och erkände sig besegrad ­­– av den nuvarande presidenten Muhammadu Buhari.

Årets val ses som en viktig vägvisare för Nigerias vidare politiska utveckling. Ett fritt, rättvist och trovärdigt val kan starka Nigerias väg mot demokrati. Men våld och manipulation kan ta Nigeria i en mer auktoritär riktning, lik den vi sett i flera andra länder i Afrika de senaste två åren.

Röstning i valet 2015. Foto: Heinrich-Böll-Stiftung/Creative Commons

Med mycket på spel håller många nu ögonen på Nigeria och det uppskjutna valet. Det finns både positiva och negativa observationer att göra i förhållande till det vi nu ser. Till skillnad från när valet sköts upp 2015, så verkar valkommissionens beslut i år inte vara politiskt motiverat. 2015 pressades valkommissionen att skjuta upp valet av den nationella säkerhetsrådgivaren, som var väldigt nära förbunden med presidenten. Det sågs då som ett sätt att köpa tid för att försöka vända opinionen.

Det är i sig också en skillnad från tidigare val – möjligheterna att manipulera valprocessen har minskat betydligt. Även om valkommissionens beslut nu ställer frågor om dess kapacitet så har dess integritet ökat. Bland annat har väljarregistret rensats och uppdaterats med biometriska väljarkort. Valkommissionen har också skärpt kraven på partierna för deras primärvalsprocesser. Valet förutspås dessutom att bli mycket jämt och det är inte på något sätt givet vem som kommer att vinna, vilket i sig får ses som en positiv utveckling i ett land där institutionerna varit politiserade och använts av regeringsmakten för att säkra fördelaktiga valresultat.

Men den positiva utvecklingen prövas av det sena uppskjutandet av valet. Risken för valrelaterat våld ökar både inför och efter valet. Tre av valkommissionens kontor med valmaterial hade bränts ner innan valet sköts upp och ytterligare ett därefter. Buhari har gett militären och polisen instruktioner att vara ”hänsynslösa” mot misstänkt valfusk, vilket har tolkats som en uppmaning att ta lagen i egna händer.

Militärparad vid installationen av Buhari som president 2015. Foto: GCIS/Creative Commons

Buharis uttalande och de efterföljande reaktionerna kan sänka ribban för användning av dödligt våld och öka polarisering i samhället. Polariseringen i Nigeria har varit djup under hela valprocessen och falska nyheter och ryktesspridning har varit en del av att skapa splittring bland väljarna.

I länder där val är omstridda ser vi att valvåldet ofta är mer frekvent innan valdagen, men valvåld som eskalerar efter ett omstritt valresultat är ofta mer omfattande och kräver fler människoliv. Så också i Nigeria. Efter ett omtvistat valresultat 2011 förlorade över 800 människor livet i protesterna. 

Misstankar om valfusk kan få befolkningen att mobilisera sig och uppskjutningen av valet ökar risken för att resultatet anses illegitim. Protester kan uppstå om den förlorande kandidaten skyller resultatet på valkommissionen och om befolkningen inte litar på att valet har gått rätt till. Därtill kan frustation mot valmyndigheterna leda till konflikter mellan väljare och myndigheterna på valdagen. Risken för valvåld kan också påverkas av att vi riskerar se färre oberoende observatörer på plats eftersom flera aktörer, särskilt inhemska organisationer, redan hade gjort kostsamma stationeringar inför lördagens val och riskerar att få slut på medel.

Det finns alltså en överhängande risk för att framflyttningen av valet underminerar tilltron till såväl valkommissionen som andra politiska institutioner i Nigeria. Valrelaterat våld kan i sig också ha negativa konsekvenser för politiskt och socialt förtroende och kan minska medborgarnas stöd för demokrati. Väljarnas frustation indikerar att framflyttningen av valet riskerar att minska tilltron till landets formella institutioner. Detta späs också på av politikernas benägenhet att beskylla valkommissionen för att vara partisk. Det är nu en tunn linje som valkommissionen balanserar på för att övertyga väljarna om att resultatet går att lita på när det meddelas.