Kambodja bricka i kinesiskt stormaktsspel

Vid en ceremoni i juni inleddes arbetet med att bygga ut och modernisera den kambodjanska flottbasen Ream – med pengar från Peking och med den kinesiske ambassadören på plats. Ream är strategiskt placerad på den kambodjanska kusten vid Siamviken, med närhet till Sydkinesiska havet vars areal sju länder inklusive Kina gör överlappande anspråk på.

Även om regeringarna i såväl Phnom Penh som Peking betonar att de kinesiska investeringarna inte innebär att Kinas militär ska kunna använda basen eller att stormakten ska bygga en egen bas intill den gamla, väcks farhågor om Pekings växande politiska och militära inflytande i Sydöstasien.

Inte minst USA har vädrat farhågor om att Kina kan komma att placera militär utrustning vid Ream som blivit föremål för ökade geopolitiska spänningar. Inför upprustningen av basen rev Kambodja 2020 två byggnader som USA bidragit till att finansiera – utan att först informera amerikanerna. Anläggningarna har nu ersatts med byggnader för marin verksamhet som bedömare säger att Kambodja inte har kapacitet till. I närheten av Ream har även en ny flygplats byggts med hjälp av Kina.

Den förr så sömniga hamnstaden Sihanoukville på sydkusten har på bara ett par år förvandlats med hjälp av kinesiska investeringar, främst privata men även statliga. I dag är runt var femte invånare i den omliggande provinsen fastlandskines. Deras påverkan på samhällslivet blev uppenbar när mängder av kineser under coronapandemin 2020 hastigt lämnade Sihanoukville och de kinesiskbyggda hotellen och kasinona gapade tomma. De lokalanställda i turistnäringen förlorade sina jobb.

Kambodjas försvarsminister Tea Banh (t v bakom skylten) och Kinas ambassadör Wang Wentian (t h bakom skylten) tar de första spadtagen för att inviga moderniseringen av flottbasen Ream. Foto: Cambodia's Fresh News via AP/TT.

Hemligt avtal?

Kambodja betonar att syftet med utbyggnaden av Ream är att stärka landets egen marina kapacitet. Regeringsföreträdare påpekar att det står inskrivet i författningen att utländska baser inte får upprättas på kambodjanskt territorium.

Detta har inte lugnat USA som i december 2021 fattade beslut om att stoppa all vapenexport till det sydöstasiatiska landet, med motiveringen att regeringen gör sig skyldig till brott mot de mänskliga rättigheterna samt att Kambodja har ett alltför nära samarbete med Kina. Kambodjas långvarige och auktoritäre premiärminister Hun Sen gav därefter order om att förstöra alla amerikanska vapen eller lägga dem i lager.

I västerländska medier har rykten länge cirkulerat om ett hemligt avtal mellan Kina och Kambodja som skulle ge den kinesiska militären rätt till permanent närvaro på basen. Enligt en obekräftad uppgift till The Washington Post från en anonym kinesisk statstjänsteman ska en del av basen användas av Kinas militär. Enligt källan ska ett satellitbaserat navigationssystem ge stormakten bättre kontroll över området kring Siamviken, något som fått Australiens nye premiärminister Anthony Albanese att utrycka sin oro.

Juristen Theary Seng, utklädd till frihetsgudinna, protesterar utanför en domstol i Phnom Penh mot premiärminister Hun Sens förtryck mot oppositionen. Foto: Heng Sinith/AP/TT

Utrikespolitiskt har Kambodja gått från att försöka balansera mellan Kina och den sydöstasiatiska samarbetsorganisationen Asean till att snarast gå Pekings ärenden och därmed underminera Aseanländernas sammanhållning. Splittringen har bland annat handlat om situationen i Myanmar där militären tog makten 2021 och om konflikten i Sydkinesiska havet. Det har gjort att Kambodja hamnat på kollisionskurs med länder som Filippinerna, Singapore och Malaysia.

"Får fatt er om jag vill"

Hun Sen-regimens hårda förtryck av politisk opposition, oberoende medier och civilsamhälle har också lett till att länder tagit avstånd från Kambodja som i sin tur blivit mer beroende av Peking. I protest mot omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna har såväl EU som USA kraftigt minskat handelsutbytet med Kambodja. Kina har varit snabbt på plats som ersättare och är numera Kambodjas viktigaste partner i fråga om bistånd, handel, investeringar och militärt stöd. Sedan 2016 genomför Kina och Kambodja gemensamma militära övningar och Peking ger finansiellt stöd för att modernisera och utbilda det kambodjanska försvaret. Senast i maj mottog Kambodjas väpnade styrkor ett nytt artillerisystem byggt i Kina.

Repressionen inom landet har tilltagit efter 2013 då Hun Sens maktparti CPP backade avsevärt i parlamentsvalet. Inför 2018 års val var alla oppositionsledare av vikt drivna i exil eller fängslade. Med det största oppositionspartiet CNRP upplöst av Högsta domstolen 2017 vann CPP alla mandat i den lagstiftande församlingen. Domstolen fattade beslutet efter det att Hun Sen anklagat CNRP för att samarbeta med USA för att störta hans regering.

Oppositionsledaren Sam Rainsy lever i exil i Frankrike. Foto: Nicolas Garriga/AP/TT

CNRP bildades och leddes av Kambodjas mest kände oppositionspolitiker Sam Rainsy fram till 2017, då det blev förbjudet för personer som dömts för brott att leda politiska partier. Förbudet anses allmänt vara riktat mot just Rainsy som lever i exil för att undvika ett femårigt fängelsestraff för förtal, en dom som enligt oppositionen är politiskt motiverad. Ordförandeposten i CNRP övertogs av Kem Sokha, som ledde partiet fram till dess upplösning. Han åtalades för landsförräderi och sattes i ett högriskfängelse tills han släpptes fri av hälsoskäl 2018.

– Om jag vill ta fast er behöver jag mindre än sju timmar … ni bör inte förolämpa mig, för jag får fatt i er om jag vill, har Hun Sen låtit hälsa de oppositionella som främst använder sociala medier för att sprida sitt budskap.

Rättegång mot oppositionen

Kambodja kan i dag närmast liknas vid en enpartistat. Även om oppositionen kring Sam Rainsy försökte samla sig inför lokalvalen den 5 juni i år vann CPP ännu en storseger. Den 14 juni dömdes ett 60-tal oppositionella vid en massrättegång i Phnom Penh för allt från uppvigling till landsförräderi.

Av allt att döma ökar Hun Sen trycket mot sina motståndare inför parlamentsvalet nästa år. Han är redan en av världens mest långvariga regeringschefer och har sagt att han ämnar sitta kvar till 2028.

– Det politiska förtrycket av oppositionen blir alltmer våldsamt, och alltmer blint, sade Sam Rainsy till nyhetsbyrån AFP i anslutning till massrättegången. Rainsy själv dömdes i sin frånvaro till ytterligare åtta års fängelsestraff lagt till det tidigare.
– Repressionen riktas mot alla delar av samhället, mot yttrandefriheten, tillade Rainsy, som lever i exil i Frankrike.

Förutom att kuva det politiska motståndet strävar Hun Sen efter att säkra sin familjs fortsatta maktinnehav genom att tillsätta nära släktingar på höga positioner: sonen Hun Manith är generaldirektör för en särskild enhet inom underrättelsetjänsten som utbildar agenter att besegra terrorister eller hot från så kallade revolutionära krafter. Svärsonen Dy Vichea är biträdande rikspolischef. Hun Sens äldste son, general Hun Manet, har utnämnts till biträdande chef för landets väpnade styrkor.

Tronarvinge? Premiärminister Hun Sen vill att hans son Hun Manet, som är biträdande försvarschef, ska efterträda honom som landets ledare. Foto: Heng Sinith/AP/TT

Hun Sens förhållande till Kina har inte alltid varit så hjärtligt. Efter att först ha varit medlem av de Kinastödda Röda khmererna stod Hun Sen på Vietnams sida när grannlandet 1978 invaderade Kambodja för att göra slut på den vänsterextrema rörelsens terrorvälde – ett välde som på drygt tre år krävde runt 1,7 miljoner människors liv i ett samhällsexperiment som syftade till att omvandla Kambodja till en jordbruksbaserad idealstat. När Phnom Penh fallit i januari 1979 tillsattes en Vietnamvänlig regering som med tiden kom att ledas av Hun Sen, men de Kinastödda Röda khmererna fortsatte driva sin kamp som gerillarörelse.

Internationell isolering

FN fortsatte att betrakta Röda khmererna som landets legitima ledare och de behöll Kambodjas plats i generalförsamlingen till 1991. Det var först när kalla kriget gick mot sitt slut som försoning kunde nås. 1989 lämnade de vietnamesiska soldaterna Kambodja och två år senare ingick de stridande parterna ett fredsavtal.

Åren med Röda khmererna vid makten och de påföljande oroligheterna förödde Kambodja, som hade enorma behov av hjälp utifrån när det skulle återuppbyggas. FN, västländer och internationella organisationer inledde i början av 1990-talet en jättesatsning på samhällsbygge och demokrati.

Genom alla skeenden har premiärminister Hun Sen och hans CPP hållit sig kvar vid makten. Med varje steg i auktoritär riktning distanserar Hun Sen sitt land än mer från USA, EU, Japan, Sydkorea samt många internationella icke-statliga organisationer. I samma takt ökar beroendet av stöd från Kina, något som syns i statistiken: mellan 1994 och 2014 kom nästan hälften av de utländska direktinvesteringarna därifrån. Kambodjas skuld till Kina motsvarar mellan 25 och 40 procent av BNP, uppgifterna varierar.

Kinas politiska och militära inblandning i Kambodja har möjliggjort för Hun Sen att gå den auktoritära vägen. Som en ond cirkel leder det till ökad internationell isolering – och ett fortsatt beroende av Kina som inte ser ut att brytas inom överskådlig tid.