”Super-El Niño” ger vink om framtida katastrofer

I början av september släppte Meteorologiska världsorganisationen (WMO) sin senaste långtidsprognos. Mätningarna visar att den El Niño som redan har etablerat sig och satt stora avtryck i delar av världen kan bli den kraftfullaste på årtionden. Och väntas pågå fram till februari 2027.

– El Niño (...) har kraften att orsaka enorm skada på samhällen och ekonomier över hela världen. Vi ser redan nu förödelse till följd av torka och översvämningar, och vi väntar oss att effekterna kommer att öka i takt med att El Niño intensifieras, sade WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo i ett pressmeddelande.

– Det är en exceptionell El Niño som kräver exceptionella förberedelser och insatser, fortsatte hon.

Planeten "på okänt vatten"

El Niño är ett återkommande väderfenomen (se faktaruta härintill) som inträffar med några års mellanrum. Som väderfenomen är det inte kopplat till klimatförändringarna, men den globala uppvärmningen förstärker El Niños effekter och de tre senaste åren har varit de varmaste som hittills uppmätts.

– Vetenskapen lämnar inte utrymme för tvivel: planeten är ute på okänt vatten, och dessa vatten blir allt varmare. Temperaturen på havsytan fortsätter att stiga och världen befinner sig på farligt område. Det pågår en kapplöpning mellan ökande risker, och skyddande klimatåtgärder. Vi måste vinna den kapplöpningen, kommenterade FN:s generalsekreterare António Guterres WMO:s data.

Att öknen blommar i Atacamaöknen i Chile är ett tecken på att väderfenomenet El Niño är igång. Foto: Lucas Aguayo Araos/Anadolu/TT

Årets El Niño inträffar samtidigt som världen redan står inför svåra globala utmaningar. Rysslands invasion av Ukraina har drivit upp priset på vete samtidigt som Irankriget har fått priserna på fossila bränslen att dra i höjden.

Högre gas- och oljepriser påverkar i sin tur varje led av livsmedelsproduktionen, från priset på konstgödning och traktordiesel till kostnaderna för plastförpackningar och transporter.

I stora delar av världen väntas extremväder som följer med El Niñon att slå mot skördarna. I Filippinerna väntas minskad nederbörd särskilt drabba viktiga jordbruksområden. I Sri Lanka spås massiva regn avlösas av torka.

Torka och översvämning

Meteorologer varnar för lägre nederbörd i kombination med högre temperaturer i södra Afrika. För att motverka effekterna uppmanas sydafrikanska lantbrukare att använda klimatsmarta odlingsmetoder som bevarar fukten i jordarna eftersom minskad nederbörd också kan innebära bevattningsrestriktioner.

Östra Afrika däremot väntas få ökad nederbörd med risk för översvämningar som följd, det samma gäller för södra Brasilien och södra USA.

Några länder har redan märkt av effekterna. De stora bränder som just nu rasar i Indonesien antas ha blivit extra kraftiga på grund av minskad nederbörd, som torkat ut växtlighet och torvmarker. Hittills har 300 000 hektar brunnit, vilket resulterat i ökade utsläpp och stora hälsorisker.

Vid lägre vattenstånd måste trafiken genom den för världshandeln så viktiga Panamakanalen minskas. Foto: Matias Delacroix/AP/TT

I Honduras varnar regeringen för svår torka i nästan hela landet, med skördebortfall och död boskap som resultat. I förlängningen kan matsäkerheten vara hotad.

– Boskap dör och de kor vi har kvar är magra. Situationen är kritisk och väderutsikterna nedslående, sade ranchägaren Francisco Euceda till nyhetsbyrån AFP i augusti.

El Salvador och Panama har också förklarat nödläge. Regeringen i Panama har meddelat att på grund av minskad nederbörd, vilket ger lägre vattenstånd, kommer trafiken genom den viktiga Panamakanalen att begränsas.

Akut hungriga

Även analytikerna på FN:s livsmedelsprogram WFP ringer i varningsklockorna.  Antalet akut hungriga i världen kan stiga med drygt 20 procent, upp till 274 miljoner människor, nästa år. Super-El Niñon slår till samtidigt som bidragen till flera FN-organ, inklusive WFP, sjunker och antalet konflikter i världen är det högsta sedan andra världskriget.

– Vi försöker anpassa oss och göra mer med mindre, sade Carl Skau, tillförordnad chef för FN:s livsmedelsprogram, när han besökte Försvarshögskolan i Stockholm i slutet av augusti. När människor inte har tillräckligt med mat på bordet har de i princip tre val: att svälta, att flytta eller att göra uppror, påpekade han.

– Tryggad livsmedelsförsörjning har en direkt inverkan på nationell säkerhet. Livsmedelsförsörjning påverkar stabilitet, ekonomisk motståndskraft, social sammanhållning och geopolitik. En hungerskris kan mycket snabbt utvecklas till ett väpnat uppror, ökade migrationsströmmar eller fullskalig konflikt, sade Carl Skau.

Omfattande torka kan slå ut skördar och leda till både hunger och stigande matpriser. Foto: Charlie Riedel/AP/TT

Extremväder slår särskilt hårt mot redan svaga samhällen som är starkt beroende av jordbruksproduktion. Många familjer på den afrikanska kontinenten får sin främsta försörjning genom självhushållande lantbruk. Överlevnaden är avhängig av att regnen kommer i tid och i rätt mängd, och konkurrensen om åker- och betesmarker är på sina håll redan en fråga om liv och död.

Men också ledare i Europa har slagit larm. Storbritanniens miljöminister Angela Eagle varnar för kraftfullare stormar – och uppmanat invånarna att bunkra mat för att överbrygga eventuella störningar i livsmedelskedjan.

Ekonomer menar att priseffekterna kan hänga i fram till och med 2028. Även om El Niño slår olika mot världens jordbruksregioner – där somliga är vinnare och somliga förlorare till följd av varmare väder och förändrade regnmönster – väntas matpriserna stiga i hela världen.

– Även om Sverige inte påverkas direkt kan vi påverkas indirekt då extremväderhändelser på andra håll i världen får konsekvenser för jordbruket och därmed även livsmedelspriser på världsmarknaden, sade Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, i samband med att WMO publicerade sin rapport.

Kaffe, socker och fisk

Priserna på många basvaror, samt kakao och kaffe, hör till dem som väntas öka. I Vietnam, Indonesien och Indien, som alla är stora kaffeproducenter, riskerar varmare och torrare väder att torka ut kaffeplantagens bevattningsdammar. Något som kan få negativa konsekvenser för kaffeskördarna 2027/2028.

Socker är en annan vara som påverkas av väderfenomenet. Indien som är en av världens främsta sockerproducenter har förbjudit all sockerexport, åtminstone fram till slutet av september. Även i Thailand väntas sockerproduktionen minska.

I Peru har varmare havstemperaturer satt det viktiga ansjovisfisket på paus. Det finns inget datum för när det helt eller delvis kommer att återupptas. Räknat i volym är ansjovisfisket i Peru störst i världen och står för 20 procent av den globala fiskmjölsproduktionen. Fiskmjöl i sin tur används både som livsmedel och djurfoder, samt som mat vid fiskodling. 

Hälsovådlig rök i Filippinernas huvudstad Manila till följd av bränderna i grannlandet Indonesien. Foto: Aaron Favila/AP/TT

Forskare och ekonomer beräknar att kostnaderna som följer på super-El Niñon kommer att påverka världen i flera år framöver.

– Jag uppskattar den globala ekonomiska förlusten till mellan 10 och 14 biljoner dollar över de kommande fem åren, sade Justin Mankin, professor vid Dartmouth College i en intervju med nyhetsbyrån Bloombergs podd Odd Lots.

Påverkar klimatpolitik

El Niño gör klimatfrågan mer konkret, säger Naghmeh Nasiritousi vid Utrikespolitiska institutet. Foto: Rickard Kilstrom/UI

Naghmeh Nasiritousi, seniorforskare vid UI:s program för europeisk och global politik, ser också möjliga konsekvenser för klimatdiplomati som kan komma att bli både viktigare och svårare. En stark El Niño kommer att göra klimatförändringarnas säkerhetsdimension mer konkret. Konsekvenserna av extremväder kan också påverka internationella relationer på nya sätt.

Ett exempel är att även om den förödande störtflod som inträffade i Nepal nyligen inte kan kopplas till El Niño, så knyter landets utrikesminister katastrofen till klimatförändringarna – och kräver ersättning från världens stora utsläppare: USA, Kina och Indien.

– Det multilaterala samarbetet är redan under stor press och frågan är om den utveckling som vi nu ser leder till nya former av samarbeten, eller kollaps. När USA har dragit sig ur flera stora FN-organ läggs större press på exempelvis EU och Japan att fylla på de internationella klimatfonderna. Men klimatfinansieringen som ska bidra till utsläppsminskning och klimatanpassning, samt stöd för att hantera klimatrelaterade skador och förluster, är långt ifrån tillräckliga för att täcka behoven. När nu Nepal kräver ersättning för klimatförändringarnas effekter kan diskussionen bidra till nya sätt att tänka kring ansvar och finansiering, säger hon.

Många klimatforskare pekar på att super-El Niñon ger världen ett fönster in i framtiden, sammanfattar Naghmeh Nasiritousi.

– Då världen ser ut att missa Parisavtalets 1,5 gradersmål inom några år kan årets El Niño ge oss en bild av vad som väntar i ett varmare klimat.