Etiopien – Utrikespolitik och försvar

Etiopien är en regional stormakt och spelar en aktiv roll på den internationella scenen. Relationerna till Eritrea var fientliga innan ett fredsavtal slöts 2018. För USA är Etiopien en viktig allierad i ett hörn av världen som är hårt drabbat av politiska och humanitära kriser.

Addis Abeba brukar kallas Afrikas diplomatiska huvudstad. Etiopien har en särställning i världsdelen med en historia av oavbruten självständighet, bortsett från den kortvariga italienska ockupationen 1936–1941.

På 1960-talet var landet en förebild för Afrikas nyblivna stater och arbetade aktivt för att öka samarbetet dem emellan. Dåvarande Afrikanska enhetsorganisationen (OAU) grundades i Addis Abeba 1963, till stor del på initiativ av den etiopiske kejsaren Haile Selassie. OAU ersattes 2002 av Afrikanska unionen (AU) vars sekretariat AU-kommissionen har sitt högkvarter i Addis Abeba.

Relationerna till Eritrea

Etiopien hade goda relationer till Eritrea fram till 1997 när handeln över gränsen avbröts efter det att Eritrea övergivit den etiopiska valutan birr och skaffat sig en egen. Regelrätta strider utbröt i maj 1998 (se Konflikter: Tigray). Ett fredsavtal undertecknades i december 2000, men gränsdragningen vid staden Badme förblev ett tvisteämne och förhållandet till Eritrea var fortsatt fientligt. Båda länder mobiliserade soldater längs gränsen under 2000- och 2010-talen och vid flera tillfällen var krig nära att åter bryta ut.

En vändpunkt kom i juni 2018 när Etiopiens nya reforminriktade premiärminister Abyi Ahmed Ali tillkännagav att Etiopien nu var redo att fullt ut acceptera den gränsdragning som fastslagits av en FN-kommission 2002. Efter några möten på politisk toppnivå tillkännagav Etiopien och Eritrea den 9 juli 2018 att kriget var över. I Eritreas huvudstad Asmara undertecknade Abiy och den eritreanska presidenten Isaias Afwerki en "gemensam deklaration om fred och vänskap" enligt vilken "krigstillståndet mellan länderna upphör och en ny tid av fred och vänskap tar vid". Ett fullständigt fredsavtal undertecknades av parterna den 16 september 2018 i Jiddah i Saudiarabien.

De diplomatiska relationerna återupprättades i snabb takt. Handelsförbindelser, transporter och kommunikationer etablerades. Etiopien bad FN häva sanktionerna mot Eritrea, bland annat ett vapenembargo, vilket skedde i november 2018. En månad senare inledde Etiopien sin truppreträtt från gränsområdet.

Från sommaren 2019 såg fredsprocessen ut att stagnera. Många bedömare ansåg att Eritreas ledare ville dra ner på reformtakten av rädsla för att förlora kontrollen över landet. Upptrappade inre konflikter i Etiopien bidrog också till att fredsarbetet hämmades. I inbördeskriget i norra Etiopien 2020-2022 slogs dock eritreanska soldater på regeringsstyrkornas sida mot den tigreanska rörelsen TPLF. Eritreansk trupp har anklagats för att begå grova brott som massakrer och gruppvåldtäkter mot civilbefolkningen i Tigray.

Förhållandet till Somalia

Relationerna till Somalia kompliceras av att det bor etniska somalier i Ogaden i östra Etiopien. Gränsstrider har utkämpats vid flera tillfällen. Somalia försökte inta Ogaden 1977 men slogs snabbt tillbaka. Senare har flyktingar från Somalia tagit sig över gränsen, och väpnade somaliska grupper har använt sig av etiopiskt territorium. Etiopien har anklagats för att spela ut olika somaliska grupperingar mot varandra, och landet stödjer de båda somaliska utbrytarrepublikerna Somaliland och Puntland.

I kriget mellan den så kallade övergångsregeringen som tillsattes 2004 i Somalia och de "islamiska domstolarna" gav Etiopien sitt stöd till regeringen. När islamisterna intog Mogadishu ledde det till att Etiopien i december 2006 fullt ut invaderade grannlandet och drev bort islamisterna. Därefter började etiopierna dra sig tillbaka för att stegvis lämna över till trupper från AU. Tillbakadragandet var slutfört 2009, men etiopiska soldater har även senare gått över gränsen och deltagit i strider mot somalisk islamistmilis. 2015 anslöt Etiopien 4 000 trupper i Somalia till AU:s fredsstyrka Amisom, men från 2016 tog Etiopien hem allt fler soldater på grund av tilltagande våldsamma uppror på hemmaplan.

När Etiopien slöt fred med Eritrea 2018 förbättrades också Etiopiens relationer till Somalia. I juni 2018 besökte Abiy Somalia, där han diskuterade ekonomiskt samarbete och infrastruktursatsningar med den somaliske presidenten Mohamed Abdullahi Mohamed. Känsliga ämnen som Etiopiens medverkan i Amisom, eller den paramilitära Liyu-styrkan som begår grova människorättsbrott i den etiopiska provinsen Ogaden, togs inte upp. I september samma år ingick Somalia, Etiopien och Eritrea ett omfattande samarbetsavtal som syftar till att stärka de politiska, ekonomiska, säkerhetsmässiga, sociala och kulturella banden mellan de tre länderna.

Den 1 januari 2024 undertecknade Etiopien ett avtal med den somaliska utbrytarstaten Somaliland, vilket ska ge Etiopien rätt att i 50 år använda hamnen i den somaliländska staden Berbera vid Röda havet. Därtill ska det kustlösa Etiopien få använda ett markområde i anslutning till hamnen för att bygga en marinbas. I gengäld ska Etiopien som första land i världen "i sinom tid" erkänna Somalilands självständighet. Etiopien är i dag beroende av hamnen i Djibouti för sjöfart. För Somaliland innebär avtalet en stor prestigevinst och är ett viktigt steg i dess kamp för oberoende från Somalia. Överenskommelsen möttes av starka reaktioner från regeringen i Somalia som betraktar den som en "aggression" och en kränkning av dess suveränitet.

I april 2024 ingick Etiopien även ett samarbetsavtal med den somaliska delstaten Puntland. Detaljerna i avtalet är oklara. Somalia anser att avtalet kränker den somaliska statens suveränitet och svarade med att utvisa Etiopiens ambassadör och beordrade de etiopiska konsulaten i Somaliland och Puntland att stänga.

Vid ett möte i den turkiska huvudstaden Ankara i december 2024 enades Etiopien och Somalia, under medling av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, om att lösa det senaste årets djupa konflikt om Etiopiens hamnavtal med Somaliland genom ”fredligt samarbete”. Exakt vad det nya avtalet innebär är inte klart, men parterna ska inleda ”tekniska samtal” med start senast i februari 2025. Utgångspunkten är att Etiopien ska få tillgång till kusten samtidigt som Somalias suveränitet ska respekteras. Med vid mötet i Ankara var premiärminister Abiy Ahmed, Somalias president Hassan Sheikh Mohamud och den turkiske presidenten.

Sudan och Sydsudan

Förhållandet till Sudan har ofta varit ansträngt. De två länderna har anklagat varandra för att stödja väpnade motståndsgrupper, och flyktingar har strömmat fram och tillbaka över gränsen. Relationerna förbättrades avsevärt från 1998 då Eritrea, som stöttat sudanesiska rebeller, blev en gemensam fiende. Sudan utvecklades under 2000- och 2010-talet till en allt viktigare handelspartner. Etiopien köper olja som forslas från Sydsudan i ledningar genom Sudan till hamnstaden Port Sudan (under inbördeskriget i Sudan från 2023 bröts dock oljetransporten då ledningarna förstördes).

Relationerna mellan Etiopien och Sudan försämrades i samband med att konflikten i Tigray i norra Etiopien tvingade runt 60 000 tigreaner att fly över gränsen till Sudan. I det omtvistade gränsområdet al-Fashqa, där etiopiska bönder odlar marken trots att området formellt tillhör Sudan, steg spänningarna markant och ledde till politiska möten på toppnivå. I november 2021 och juli 2022 inträffade våldsamma sammandrabbningar mellan soldater från de båda länderna.

Etiopiens premiärminister Ahmed Abiy Ali för en dialog med båda parter i krigets Sudan i ett försök att skapa fred och öka stabiliteten i regionen.

När Sydsudan 2011 bröt sig ur Sudan välkomnades den nya staten av Etiopien, om än något avvaktande. Efter att inbördeskrig brutit ut i Sydsudan 2013 intog Etiopien en medlarroll. Fredssamtalen fördes till stor del i Etiopien inom ramen för den regionala samarbetsorganisationen Igad (Intergovernmental Authority on Development) och ledde i augusti 2015 fram till det så kallade Addis Abeba-avtalet mellan de stridande parterna i Sydsudan. När strider snart utbröt igen återupptogs samtalen i Addis Abeba under AU:s överinseende. Ett nytt fredsavtal ingicks 2018.

Andra viktiga relationer

Djibouti blev en strategiskt viktig partner när Etiopien i samband med Eritreakriget förlorade tillgången till den viktiga hamnstaden Assab. Nästan all handel med utlandet gick därefter via Djibouti till dess att handelsförbindelserna med Eritrea återupptogs 2018. Etiopiens och Djiboutis relationer handlar i huvudsak om gemensamma infrastruktursatsningar i och kring Djiboutis hamn, vilken Etiopien fortfarande är beroende av. Ett kinesiskt företag har fått i uppdrag att bygga en ledning för naturgas från källor i östra Etiopien till hamnen i Djibouti för vidare export. Under 2010-talet stärktes det militära samarbetet mellan de två länderna, främst i syfte att bekämpa regional terrorism.

Med grannlandet Kenya har Etiopien goda förbindelser, även om gränsincidenter förekommer främst mellan olika boskapsdrivande folk.

Etiopiens förhållande till Egypten har komplicerats under senare år, då konkurrensen om Nilens vatten har blivit alltmer akut. Etiopien håller på att anlägga en jättelik vattenkraftdamm i Blå Nilen, nära gränsen till Sudan, vilket har lett till protester från Egypten (och Sudan) som är beroende av floden för sin vattenförsörjning. Regeringen i Kairo håller fast vid avtal från 1929 och 1959 som ger Egypten rätt till merparten av vattenflödet i Nilen samt vetorätt över byggprojekt vid floden. Ett nytt avtal från 2010, i vilket Egypten och Sudan utesluts, säger att byggprojekt kan göras längs Nilen utan den egyptiska regeringens godkännande (se Naturtillgångar, energi och miljö).

Förbindelserna med västvärlden har länge varit goda, men de försämrades betydligt under kriget i Tigray. För USA är Etiopien en viktig allierad i kampen mot terrorism och instabilitet på Afrikas horn. Den etiopiska oppositionen har tidigare anklagat västliga biståndsgivare för att se mellan fingrarna med regeringens brott mot mänskliga rättigheter och kränkningar av demokratiska principer.

Det amerikanska utrikesdepartementet slog i mars 2023 fast att etiopiska regeringsstyrkor, eritreanska soldater och allierad amharisk milis gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under kriget i Tigray. Departementet konstaterade också att tigreanska rebeller hade begått krigsförbrytelser. Abiy-regeringen reagerade kraftigt mot att USA lade större vikt vid regeringssidans brott än den TPLF-trogna sidans övergrepp. Uppgifterna kom samtidigt som USA åter börjat närma sig Etiopien efter en kylig period på grund av kriget i norr.

Europeiska unionen (EU) fryste utvecklingsbiståndet och drog ner på de diplomatiska relationerna till Etiopien 2000 när människorättsbrotten under Tigraykriget blev kända. I oktober 2023 återupptog EU utvecklingsbiståndet och meddelade att relationerna med Etiopien stegvis skulle stärkas. Freden i Tigray sågs då som hållbar, även om många problem ännu återstod.

Kina och Etiopien har knutit närmare kontakter på senare år och Peking har gjort stora ekonomiska investeringar i Etiopien.

Den 1 januari 2024 blev Etiopien, tillsammans med Egypten, Förenade arabemiraten, Iran och Saudiarabien, nya medlemmar av samarbetsgruppen Brics som vill utgöra en motvikt till västvärldens dominans. Inbjudan kom i samband med Brics toppmöte i Sydafrika i augusti 2023. Kinas president Xi Jinping talade då om en ”historisk” utvidgning.

Försvar

Under militärregimen 1974–1991 hade Etiopien Afrikas starkaste armé med nära en halv miljon soldater. Regimens sista budgetår gick 60 procent av statsutgifterna till militären. De väpnade styrkorna krymptes snabbt efter 1991, men när kriget mot Eritrea bröt ut växte de på nytt. Därefter har antalet soldater åter minskat.

2018 undertecknade Etiopien och Frankrike ett avtal om att fransmännen ska hjälpa Etiopien att utveckla en egen flotta. Det är inte klart var den etiopiska flottan ska placeras, men hamnen i Djibouti är en sannolik plats. Etiopien skrotade sin tidigare flotta när Eritrea blev självständigt 1993 och Etiopien förlorade sin kust.

Etiopien har deltagit i flera fredsbevarande uppdrag genom AU och FN, bland annat i Sudan och Sydsudan.

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Etiopien i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Etiopisk dröm kan utlösa storkrig (2024-09-06)