Azerbajdzjan – Inrikespolitik och författning

Azerbajdzjan är en republik som på pappret kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick och presidentstyre men i praktiken styrs landet med hård hand av president İlham Aliyev (Əliyev) som sitter vid makten sedan 2003 och kan låta sig väljas om så länge han lever. Parlamentet har svagt inflytande. Oppositionen kan i stort sett bara verka utanför parlamentet under mycket svåra omständigheter. 

Sedan İlham Aliyev tog över presidentämbetet efter sin far Heydar har han blivit omvald 2008, 2013, 2018 och senast i februari 2024. Valet bojkottades av oppositionen och Aliyev rapporterades ha vunnit med 92 procent av rösterna.

Inget av valen har godkänts internationellt som fria och hederliga. Presidentvalet 2024 kritiserades av valobservatörer från OSSE som påpekade att det inte fanns några seriösa umanare till İlham Aliyev, att kritiska röster tystats före valet och att det fanns tecken på röstfusk samt brister gällande rösträkningen. Även parlamentsvalen har kritiserats på liknande grunder.

Oppositionen hålls i schack med hårda metoder. Regimen fängslar oppositionella och tystar kritiska medier, människorättsaktivister, oppositionspolitiker, journalister och bloggare (läs mer i Demokrati och rättigheter).

Hårdnande grepp

I september 2016 stärktes presidentens grepp om makten genom författningsändringar som godkändes i en folkomröstning. Azerbajdzjanerna sade bland annat ja till att förlänga presidentens mandatperiod till sju år, införa en ny post som vicepresident med stort inflytande, ge presidenten rätt att efter egen vilja utlysa nyval och att upplösa parlamentet. Enligt förslaget skulle lägsta åldern för en presidentkandidat sänkas till 35 år, vilket bäddade för något av presidentens tre barn att så småningom efterträda honom. 

Någon månad efter folkomröstningen antog parlamentet en lag som gjorde det brottsligt att förolämpa presidenten på internet. Förtal på internet var redan förbjudet men tidigare hade inte förolämpning av presidenten nämnts uttryckligen. 

İlham Aliyev omvaldes som president för fjärde gången den 7 februari 2024. Foto: Mikhail Metzel/AP/TT 

2017 utnämnde Aliyev sin hustru till första vicepresident. "Hon är professionell, välutbildad, erfaren, principfast och storsint", motiverade presidenten utnämnandet. Isa Gambar som leder oppositionspartiet Müsavat gjorde en annan bedömning: "Detta kastar Azerbajdzjan tillbaka till det medeltida feodalväldet." 

Presidenten och hans hustru har livslång rättslig immunitet mot eventuella åtal för sådant de gjort under ämbetstiden. İlham Aliyev har ofta anklagats för att utnyttja sin makt till att bygga upp en personlig förmögenhet, med ägarintressen i de flesta lönsamma företag (läs mer i Demokrati och rättigheter). 

Trots de demokratiska bristerna är stödet för İlham Aliyev utbrett. Det grundar sig i den ekonomiska utveckling som under de senaste 20 åren lett till att levnadsstandarden höjts för majoriteten av invånarna. İlham Aliyev ses som garant för att denna utveckling fortsätter.

Segern över grannlandet Armenien i konflikten om Nagorno-Karabach hösten 2023 (se Utrikespolitik och försvar) stärkte presidentens popularitet avsevärt och bidrog till hans beslut att tidigarelägga presidentvalet till 2024. Det skulle egentligen ha hållits först i april 2025.

Sommaren 2024 meddelade president Aliyev att höstens parlamentsval skulle tidigareläggas två månader för att inte krocka med det stora klimatmötet COP29 i huvudstaden samma höst. I valet som hölls den 1 september behöll Aliyevs parti sin dominans i parlamentet (se faktaruta).

Oro för islamister

Inhemska islamiska grupper betraktas med misstänksamhet. En förbjuden organisation, Rörelsen för muslimsk enhet, har anklagats för att ha planerat att störta regeringen i samverkan med Iran. Islamister som stridit för den sunnimuslimskt extrema jihadiströrelsen Islamiska staten i Syrien och Irak har återvänt hem och betraktas som säkerhetsrisker. 

Det har också funnits en oro för att upprorsstämningar i det angränsande ryska Dagestan skulle sprida sig till Azerbajdzjan. 

FÖRFATTNING

Den nuvarande författningen tillkom 1995 och beskriver Azerbajdzjan som en demokratisk och sekulär (icke-religiös) stat. Genom en rad ändringar och tillägg till författningen har presidentens makt stärkts. 

Förutom att vara statschef och överbefälhavare utser presidenten premiärminister och övriga ministrar, som är ansvariga inför presidenten. Det är också presidenten som utnämner medlemmar i författningsdomstolen och Högsta domstolen. Presidenten har vidare rätt att efter egen vilja upplösa parlamentet och utlysa nyval. 

Presidenten väljs i allmänna val för en mandatperiod på sju år. Gräns för antal omval saknas. 

Parlamentet har 125 ledamöter i en kammare. Ledamöterna väljs för en period av fem år genom majoritetsval i enmansvalkretsar. Parlamentet har spelat en undanskymd roll, även om det i teorin kan sätta i gång en riksrättprocess mot presidenten samt utfärda misstroendeförklaring mot regeringen. 

Valdeltagandet är som regel lågt; bara runt hälften av alla röstberättigade finner det lönt att gå och rösta. 

Administrativt delas Azerbajdzjan in i 59 distrikt och 11 städer, fördelade över nio ekonomiska regioner. Därtill kommer den autonoma republiken Nachitjevan (Naxçıvan) som ligger avskild från Azerbajdzjan och inklämd mellan Armenien och Iran. Nachitjevan har ett eget parlament som utser en lokal regering och även har viss ekonomisk beslutanderätt. Antalet invånare är cirka 400 000. 

Läs om Azerbajdzjans rättsväsen i Demokrati och rättigheter. 

POLITISKA PARTIER

Azerbajdzjans partiväsen är svagt utvecklat. Många partier har som sitt huvudsyfte att föra fram sin ledare till makten. Det gäller inte minst Ilham Aliyevs stödparti Nya Azerbajdzjan (Yeni Azərbaycan Partiyası, YAP). I partiet återfinns rester av den kommunistiska eliten, med en innersta krets från familjen Aliyevs hemprovins Nachitjevan. Statligt och kommunalt anställda har press på sig att gå med i partiet om de vill göra karriär. 

Maktpartiet har i princip total kontroll över parlamentet med hjälp av partilösa kandidater som stöder Aliyev. 

Förutom regeringspartiet sitter sedan valet 2024 tio små partier i parlamentet.

Till de viktigaste oppositionspartierna utanför parlamentet, hör Folkfronten (Azərbaycan Xalq Cəbhəsi Partiyası, AXCP) och Jämlikhetspartiet (Müsavat Partiyası). 

Folkfronten bildades 1989 av Abulfaz Eltjibej (Əbülfəz elçibey) som var president under ett år från 1992. Sedan Eltjibej avlidit 2000 splittrades fronten. Dess största fraktion under Ali Karimli (Əli kərimli) har, hittills utan framgång, försökt ena oppositionen mot Aliyevregimen. Partiet har bojkottat alla val sedan 2013.

Jämlikhetspartiet har sina rötter i det parti som styrde Azerbajdzjan 1918–1920. När Röda armén återerövrade landet gick medlemmarna under jorden eller i landsflykt. En del partimedlemmar var med i Folkfronten innan Müsavat återuppstod 1993. Partiet bojkottade presidentvalet 2024 men deltog i parlamentsvalet samma år utan att komma in i församlingen. 

Om våra källor

LÄSTIPS! Läs mer om Azerbajdzjan i UI:s nättidning Utrikesmagasinet:
Öst eller väst? Komplicerat vägval för Azerbajdzjan 24-04-03