Kina – Naturtillgångar, energi och miljö

Kina är gynnat av naturen, och fyndigheterna av stenkol och järnmalm hör till världens rikaste. Landet är världens största producent av kol och även den främsta användaren. Att regeringen under senare tid har satsat resurser på att bygga nya kolkraftverk ses som ett hot på många håll i omvärlden mot de globala försöken att stoppa klimatförändringarna. 

Tillgångarna av kol, som framför allt finns i norr, är stora och med nuvarande utvinning beräknas kolet räcka i 250 år. Men mycket av kolet är av låg kvalitet.

Den inhemska oljan pumpas främst upp i nordöstra Kina, men nya oljekällor söks i Sydkinesiska havet samt i de inre västliga delarna av landet. Behovet av olja är emellertid stort och Kina importerar mycket olja från andra länder. Kina har även egna reserver av fossilgas (naturgas) men importerar gas från bland annat Centralasien och Ryssland. Kina är också en av världens få producenter av en rad andra sällsynta metaller som behövs i högteknologiska industrier. Andra betydelsefulla naturtillgångar är guld, bauxit, brunsten, bly, aluminium och tenn.

Kina producerar mest vattenkraft i världen. Ett gigantiskt kraftverksbygge inleddes 1994 vid Tre raviner i Yangtze­floden. Dammen, som fullt ut togs i bruk först 2012, är tänkt att förbättra elförsörjning, sjöfart och konstbevattning och hindra floden att svämma över. Projektet har kritiserats för skadliga återverkningar på miljön och minst 1,3 miljoner människor tvingades flytta i samband med bygget.

2021 öppnades ännu ett gigantiskt vattenkraftverk i Yangtzeflodens övre del, mellan provinserna Yunnan och Sichuan. Baihetan är världens näst största vattenkraftsdamm efter Tre raviner.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Energianvändningen har ökat kraftigt i takt med den ekonomiska utvecklingen och Kina är idag världens största konsument av energi såväl som en ledande producent. Behovet täcks till tre femtedelar av kol, strax under en femtedel av olja och till en mindre del av fossilgas (naturgas). Förnybara energikällor bidrar till omkring en sjättedel av energibehovet. Solenergi, vindkraft och biobränslen bidrar med ungefär lika stor andel vardera. Kina är idag det land i världen som producerar mest förnybar energi. Även kärnkraften håller på att byggas ut.

Koleldade kraftverk bidrar med nära två tredjedelar av elförsörjningen medan omkring en tredjedel kommer från förnybara källor, där vattenkraft dominerar.

KLIMAT OCH MILJÖ

Centralregeringen har under 2000-talet tagit miljöproblemen i Kina (se nedan) på allt större allvar. Hårdare miljölagar har införts och under 2010-talet har Kina även tagit på sig en mer aktiv roll i det globala samarbetet för att stoppa klimatförändringarna.

Kina är det land i världen som släpper ut mest växthusgaser och det svarar ensamt för drygt en fjärdedel av utsläppen totalt sett. Men räknat per person har nästan 30 länder större utsläpp än Kina.

De kinesiska utsläppen började öka vid millennieskiftet då landets rekordsnabba tillväxt inleddes. Därefter steg de brant fram till år 2012 då kurvan planade ut under några år för att åter börja växa från 2017 och framåt.

Kina har lämnat in en uppdaterad klimatplan i enlighet med Parisavtalet och i denna satt en tidsgräns – år 2030 – för när landets utsläpp inte längre ska få öka. Dessutom utlovas det i klimatplanen och i landets långsiktiga strategi (LTS) att nettonollutsläpp ska uppnås före år 2060. Den kinesiska ledningen har även lovat att öka andelen icke-fossila bränslen i energiförsörjningen till en fjärdedel.

2021 inleddes ett internt system för handel med utsläppsrätter att minska utsläppen av växthusgaser. Till en början gäller utsläppsrätterna endast för energisektorn, som står för en stor del av koldioxidutsläppen. Men systemet väntas så småningom appliiceras även inom andra sektorer.

Klimatutmaningar

Liksom många andra stora ekonomier bedöms Kina ha en relativt god beredskap för att hantera klimatförändringarna. I klimatanpassningsindexet ND-Gain ligger det på plats 33 (se hela listan här). När det gäller sårbarhet ligger landet dock sämre till, vilket bland annat beror på landets redan känsliga ekosystem, hoten mot biologiskt mångfald och problemen med vattenresurser.

Klimatförändringarna förväntas föra med sig att torka, översvämningar och värmeböljor blir vanligare, något som det redan finns tydliga tecken på. I många fall är det den fattiga landsbygdsbefolkningen som drabbas hårdast, men extremhetta kan också utgöra en stor hälsofara i landets megastäder.

Övriga miljöproblem

Luftföroreningar är ännu ett stort problem i storstäderna även om läget förbättrades under andra halvan av 2010-talet. Den omfattande användningen av kol bidrar till nedsmutsningen. Det gäller även den växande bilismen. Den förorenade luften leder till att invånare dör i förtid till följd av luftvägs- och hjärt- och kärlsjukdomar. Målet är att gradvis ersätta användningen av kol i hushållen med fossilgas..

För att minska den farliga koleldningen pågår även en utbyggnad av kärnkraften och nya miljövänliga metoder för kolanvändningen prövas. Samtidigt oroas klimatexperter av att Kina mot slutet av 2010-talet började bygga flera nya kolkraftverk, och angav ekonomiska skäl, samtidigt som det också finansierat byggen av kolkraftverk i andra länder, bland annat som en del av Sidenvägsinitiativet (Belt and Road initiative, BRI, se Urikespolitik och försvar).

De gigantiska anläggningarna för vattenkraft ska göra det lättare för Kina att uppnå sina klimatmål. Men de har mött kritik från bland annat miljöorganisationer för att ändra förutsättningarna för djur- och växtliv och även leda till problem med vattentillgång etcetera i Yangtzeflodens nedre lopp. Experter menar också att antalet jordskred har ökat och att risken för översvämningar kvarstår riskerar även att orsaka problem

Kina har även planer på att bygga ett ännu större vattenkraftverk i Tibet, landets största längs med floden Yarlung Tsangpo, som även grannlandet Indien hämtar vatten från. Bedömare har uttryckt oro för vad det kan betyda för möjligheterna att bevara tibetansk kultur men även pekat på att det kan påverka tillgången på vatten i Indien.

Slöseriet med vattenresurserna är stort och vattenförsörjningen är hotad. Myndigheterna har i allt högre grad tvingats ta av grundvattnet, vars nivå har sjunkit varje år. Ett annat problem är förorenat vatten och att många av floderna i inlandet har klassats som otjänliga för mänskligt bruk. Skogsavverkning har lett till jordförstöring i norr och översvämningar i söder.

Om våra källor