Kina – Utrikeshandel
Kina är en av världens ledande handelsnationer och är sedan 2001 medlem i Världshandelsorganisationen (WTO). Exporten har ökat kraftigt under 2000-talet, bortsett från under den globala finanskrisen.
Textilier, kläder, leksaker och skor är viktiga exportvaror, men under 2000-talet har maskiner och elektronik dominerat exporten. En stor del av produktionen för export utgörs av varor som tillverkats, eller satts samman av importerade komponenter på fabriker som fått stöd av utländska investerare eller har utländska huvudägare. Framställningen av avancerade tekniska produkter kräver import av maskiner och elektronik samt även av stål. Kina planerar att i större utsträckning på egen hand fylla behoven av tekniska insatsdelar inom landet, så att landet blir mindre beroende av import.
Kinas behov av att köpa råvaror från andra länder har vuxit under det senaste decenniet, inte minst när det gäller järnmalm, koppar och olja. Även importen av livsmedel har ökat.
Vid slutet av 2010-talet hade omkring 140 länder Kina som främsta handelspartner och Kina hade slutit frihandelsavtal med ett tjugotal länder. Landet har även ett avtal om frihandel med den sydöstasiatiska samarbetsorganisationen Asean. I slutet av 2020 undertecknade Kina ett avtal om ett större regionalt frihandelssamarbete, RCEP, med Aseanländerna, Australien, Nya Zeeland, Japan och Sydkorea. RCEP trädde i kraft år 2022. Idag har samtliga länder ratificerat avtalet som omfattar nästan en tredjedel av världens befolkning och står för en lika stor andel av världens samlade BNP.
USA står utanför RCEP, som har setts som ett kinesiskt svar på det stora amerikanska handelsinitiativet TPP, vilket döptes om till CPTPP efter att Washington dragit sig ur samarbetet 2017. År 2021 ansökte dock Kina om medlemskap även i CPTPP. Geopolitiska spänningar och pågående handelstvister med Australien gjorde dock att bedömare ansåg att det skulle komma att dröja innan ett kinesiskt medlemskap beviljades av medlemmarna i CPTPP.
Kinas blomstrande utrikeshandel har bidragit till att skapa världens största valutareserv. Det stora kinesiska överskottet i handeln med EU och USA har tidvis gett upphov till störningar i relationerna. Under några år i början av 2000-talet kritiserade USA och EU Kina för att medvetet behålla ett lågt värde på den inhemska valutan yuan för att gynna utrikeshandeln. Från 2010 har växelkursen för yuan gjorts mer flexibel och regimen har låtit valutan stiga gentemot dollarn.
USA har kritiserat Kina för att föra en ekonomisk politik som ger landet orättvisa fördelar i handelsutbytet; det höga amerikanska underskottet i den bilaterala handeln har länge setts som ett stort problem. Kina anklagas även för att stjäla teknik och immaterialrättsliga tillgångar som patent och varumärken samtidigt som det faktum att det inte är en regelrätt marknadsekonomi och ger statsägda företag konkurrensfördelar kritiseras. Inte minst mot bakgrund av den snabba högteknologiska utvecklingen och landets höga ambitioner (se Industri).
Sommaren 2018 bröt ett handelskrig ut mellan de båda handelsjättarna. USA införde tullar för motsvarande 50 miljarder dollar på olika kinesiska importvaror. Kina svarade med att införa tullar på varor som importerades från USA. Under september samma år kom åter nya tullavgifter från USA, varpå Kina genast svarade med egna tullar på amerikansk import. Handelskonflikten fortsatte under 2019, vilket fick till följd att den bilaterala handeln minskade. Samtidigt pågick förhandlingar av och till mellan de båda länderna. I början av 2020 nåddes en frist i handelskriget då länderna enades om ett första delavtal, som bland annat innehöll löften från Kina om att öka importen från USA med motsvarande 200 miljarder dollar och att stärka regler för patent och andra immaterialrättigheter. I gengäld skulle USA sänka de nya amerikanska tullsatserna på kinesiska varor.
Kinas export gick länge främst till Hongkong, beroende på att en stor del av Kinas utrikeshandel har gått den vägen för att därifrån exporteras vidare. Hongkongs handel sköts fortfarande separat.
Välj kapitel här
I podden Utblick
Ett tufft år för Kina
Fabriker, hamnar och hela städer har fått stängas i Kina på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridningen av covid-19. Både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats och frågan är hur länge Kommunistpartiet kan hålla fast vid restriktionerna utan att göra oåterkallelig skada? Dessa och andra frågor diskuterar Fredrik Sjöholm, vd och professor vid Institutet för näringslivsforskning och Björn Cappelin, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina i UI:s podd Utblick.
I podden Utblick:
Kina och Ryssland – den gränslösa vänskapen
Kina och Ryssland har proklamerat för världen att det råder en gränslös vänskap mellan dem. Men vad innebär denna vänskap och hur påverkas den av Putins krig i Ukraina? Kan Ryssland bli för obekvämt för Kina? Lyssna på diskussionen i UI:s podd Utblick mellan Christopher Weidacher Hsiung, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS vid UI.
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
