Brasilien – Inrikespolitik och författning

Förbundsstaten Brasilien är en republik med presidentstyre. På nyårsdagen 2023 återkom den tidigare presidenten och vänsterikonen Lula da Silva som stats- och regeringschef. Han efterträdde den omstridde högernationalisten Jair Bolsonaro som han besegrade med mycket knapp marginal i valet. Lula tog över rodret i ett djupt splittrat land.

De regionala, sociala och ekonomiska skillnaderna inom Brasilien är enorma vilket bidrar till att göra landet svårstyrt. Mäktiga ekonomiska intressen har stort inflytande och militären har förblivit en maktfaktor även efter det att demokratin återupprättats 1985 (se Modern historia). Eftersom det inte finns någon spärr för småpartier i nationalkongressen är partierna många: efter valet 2022 tog 23 partier plats i deputeradekammaren och 15 i senaten. Regionala intressegrupper har stort inflytande över politiker, och det är vanligt med partibyten. Svårigheten att få igenom förslag i parlamentet har ofta lett till presidenten styr via dekret, det vill säga ett slags tillfälliga lagar som inte behöver förankras i parlamentet.

Luiz Inácio Lula da Silva blev president första gången 2003, ledde landet under åtta ekonomiskt blomstrande år och hade skyhöga popularitetssiffror när han av på grund av begränsningar i författningen lämnade posten den 1 januari 2011. Senare dömdes han till fängelse för korruption och hann avtjäna ett och ett halvt år i fängelse innan domen ogiltigförklarades. Lulas seger i presidentvalet i oktober 2022 innebar en spektakulär återkomst. Han kan dock inte enkelt att driva sin politik, eftersom hans stöd i kongressen är svagt. De ekonomiska förutsättningarna är också helt annorlunda, så Lulas chanser att nå samma framgångar som under första presidentperioden är begränsade.

Valet har beskrivits som ett av de viktigaste i Brasilien – och Latinamerika – på årtionden. Hela valrörelsen, och den avgörande valomgången, stod mellan två veteranpolitiker som företräder diametralt olika inriktningar. Smutskastning och svartmålning präglade valåret.

Den tidigare presidenten Lula da Silva återkom som landets ledare 2023, efter tolv år. Här är han presidentkandidat och talar vid en årlig sammankomst för ursprungsfolk, i huvudstaden Brasília i april 2022. Foto: Eraldo Peres/AP/TT

Efter valet och även efter maktskiftet fortsatte inbitna Bolsonaroanhängare att protestera mot vad de hävdade varit valfusk och fortsatte att uppmuntra militären att ingripa och avsätta Lula. Protestläger inrättades vid militärförläggningar i flera städer. En vecka in på det nya året stormade flera tusen personer kongressbyggnaden, presidentens högkvarter och Högsta domstolen i huvudstaden. Det var en söndag och byggnaderna var i huvudsak tomma, men vandalisering förekom innan säkerhetsstyrkorna lyckats återta kontrollen. Hundratals personer greps efter upploppet som president Lula da Silva och en lång rad internationella ledare fördömde som ett allvarligt angrepp mot demokratin.

De första domarna efter stormningen föll i september (se Kalendarium) och ett drygt år senare hade 265 personer dömts för inblandning i upploppet, till upp till 17 år i fängelse för bland annat väpnad sammansvärjning, väpnat uppror och kuppförsök. I november 2024 riktade polisen formella anklagelser också mot expresident Bolsonaro (se Kalendarium).

Jair Bolsonaro som hållit en hög profil i sociala medier före valet tystnade nästan helt efter valförlusten. Inför själva maktskiftet begav han sig till Florida och spekulationer förekom om att han skulle försöka hålla sig kvar i USA, bland annat för att undvika risken att ställas inför rätta. Efter tre månader återvände dock Bolsonaro till Brasilien. Högsta valdomstolen stängde några månader senare av honom från politiken i åtta år, på grund av maktmissbruk (se Kalendarium). Ett antal utredningar pågår mot expresidenten, bland annat för hans inblandning i stormningen av regeringsbyggnader i Brasília en vecka efter maktskiftet (se nedan). Polisen har lagt fram formella anklagelser om att ha planerat en kupp, mot Bolsonaro och 36 personer till (se Kalendarium). En annan rättsskandal gäller anklagelser om att Bolsonaro illegalt importerat smycken för miljontals dollar som han och hans hustru fick av Saudiarabien 2019.

Petrobrasskandalen

Valet 2018, då Bolsonaro segrade, var det första som hölls sedan en vittförgrenad korruptionshärva avslöjats. Härvan kallas ibland Petrobrasskandalen, efter det statliga oljebolaget som stått i dess centrum, och brottsutredningen Operation biltvätt (Operação Lava Jato) efter den undersökning av penningtvätt vid en bensinstation som ledde rättsväsendet på spåren. Ibland nämns också Odebrecht, Latinamerikas största byggkoncern (senare omdöpt till Novonor) som var djupt inblandad – liksom i stort sett alla större byggföretag i landet. Byggbranschen anklagas för att ha betalat miljardbelopp i mutor till politiker, främst inom den regeringskoalition som Arbetarpartiet ledde 2003–2016, för att få lukrativa byggkontrakt som kanaliserats genom Petrobras. Enligt åklagarna betalade underleverantörer överpriser för Petrobraskontrakt och runt 3 procent av bolagets intäkter från stora kontrakt ska ha gått direkt till politiker, i Arbetarpartiet och dess allierade. 

Bland de många högdjur som drogs med i härvan fanns den tidigare presidenten Lula da Silva. Han sattes i fängelse under valåret 2018 efter att ha dömts för mutbrott, men i november 2019 släpptes han ur fängelset och i mars 2021 ogiltigförklarades den fällande domen mot honom. Det innebar att Lula da Silva fick tillbaka sina politiska rättigheter, och han blev snart kandidat inför presidentvalet i oktober 2022. Hans redan goda ställning inför valet stärktes eventuellt när FN:s människorättskommitté i april 2022 konstaterade att både åtalet och domen mot honom färgades av partiskhet. Lula som hela tiden hävdat att åtalet mot honom var påhittat kallade det en seger för rättsstaten och demokratin. Men många brasilianer var upprörda över att en tidigare kåkfarare kunde ställa upp i presidentvalet.

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

FÖRFATTNING

Brasiliens grundlag är från 1988 och markerar den slutliga övergången från militärdiktatur till demokrati. Landet har fortfarande presidentstyre men många av presidentens befogenheter fördes över till kongressen i och med den nya författningen. Censur- och säkerhetslagar avskaffades också, och garantier för medborgerliga fri- och rättigheter infördes.

Presidenten är stats- och regeringschef, utser ministrarna och utnämner ett stort antal ämbetsmän. I regeringen ska bland annat chefen för militären ingå. Presidenten väljs på fyra år. För att vinna i första omgången måste en kandidat få minst hälften av rösterna, annars hålls en andra valomgång mellan de två främsta kandidaterna. Presidenten kan väljas om en gång men måste sedan avstå minst en mandatperiod för att få ställa upp på nytt.

Nationalkongressen, som består av deputeradekammaren och senaten, ansvarar för lagstiftningsarbetet. Deputeradekammaren godkänner även budgeten. Senaten kan ställa presidenten och ministrar inför riksrätt och godkänner utnämningar av bland andra domare och ambassadörer.

Ledamöterna i deputeradekammaren väljs på fyra år, samtidigt med presidentvalet. Antalet beror på befolkningens storlek och uppgår för närvarande till 513. Senaten har 81 medlemmar, tre vardera från de 27 förbudsenheterna (se nedan). Senatorerna väljs för en period av åtta år: en tredjedel respektive två tredjedelar byts ut vart fjärde år.

Det råder röstplikt för läskunniga personer mellan 18 och 69 år. Att rösta är frivilligt för analfabeter, för 16- och 17-åringar samt från 70 års ålder.

Brasilien är indelat i 26 delstater plus huvudstadsområdet (Distrito federal) som utgör en egen administrativ enhet. Delstaterna har relativt stort självstyre och leds av direktvalda guvernörer och egna parlament. Regionvalen hålls samtidigt med de nationella valen. Val i de över 5 500 kommunerna hålls mellan de övriga valen.

Regionalpolitiken har skapat motsättningar ända sedan kolonialtiden. Guvernörer och borgmästare har stort inflytande och utkämpar ofta strider med den federala regeringen. Delstaternas skatteinkomster omfördelas på federal nivå och rika delstater klagar över att behöva försörja fattiga regioner. Valsystemet ger även en överrepresentation för mindre utvecklade landsdelar.

Läs om Brasiliens rättsväsen i Demokrati och rättigheter.

POLITISKA PARTIER

De många partibyten som länge präglade brasiliansk politik har lett till att villkoren har skärpts för folkvalda politiker. Det finns sedan 2010 också en lag (ficha limpa) som hindrar personer som dömts för korruption eller grova brott att ställa upp i val.

Största parti efter valet 2022 är det konservativa Liberala partiet (Partido Liberal, PL), som fram till 2019 hette Republikens parti (PR). Liberala partiet gick starkt fram i kongressen 2022. Den då sittande presidenten Jair Bolsonaro var kandidat i presidentvalet för Liberala partiet, som han anslöt sig till 2021. Högerextremisten Bolsonaro har tidigare hört till en rad olika partier under sina 28 år som kongressledamot och bytte parti också under föregående valår, 2018, då han segrade.

Näst störst är Arbetarpartiet (Partido dos Trabalhadores, PT) som grundades 1980 och har stöd både i industristäderna och bland lantarbetare. Partiet växte fram ur den fackliga rörelsen vid bilföretagen São Paulo, som lierade sig med andra vänsterrörelser och motståndare till militärregimen. Banden till facket är fortfarande starka. PT blev största parti första gången i valet 2002 och en av dess grundare, den förre fackföreningsledaren Luis Inácio ”Lula” da Silva, valdes till president. Tidigare förespråkade Arbetarpartiet ett socialistiskt system men under Lulas tid som president tonades det radikala budskapet ned och partiet gick mot den politiska mitten, en utveckling som ogillades av vänsterflygeln inom partiet. Efter valet 2010 efterträddes Lula da Silva av partikamraten Dilma Rousseff, som blev Brasiliens första kvinnliga president. Hon valdes om 2014 men avsattes genom riksrätt i augusti 2016 (se Modern historia). Sedan Lula dömts till fängelse kort före valet 2018 tog hans tidigare vicepresidentkandidat Fernando Haddad över som PT:s presidentkandidat. Lula återkom alltså som PT:s presidentkandidat 2022.

Union Brasilien (União Brasil) är ett högerparti som bildades 2021 genom att mittenhögerpartiet Demokraterna (DEM) gick samman med det nationalkonservativa Socialliberala partiet (PSL). Socialliberala partiet hade bara en ledamot i deputeradekammaren efter valet 2014 men fick ett uppsving när Jair Bolsonaro anslöt sig till det i början av valåret 2018.

När Bolsonaro 2022 valde Liberala partiet uppgavs han också ha övervägt Progressiva partiet (Partido Progressista, PP), ett annat högerparti som han varit medlem i tidigare.

Socialdemokratiska partiet (Partido Social Democrático, PSD) bildades 2011 av avhoppare ur Demokraterna (se ovan). PSD är mer höger än vänster.

Brasilianska demokratiska rörelsen (Movimento Democrático Brasileiro, MDB), hette det officiella oppositionspartiet under militärdiktaturen (1964–1985). Det upplöstes 1979 men tidigare medlemmar grundade därefter Brasilianska demokratiska rörelsens parti, PMDB, som förespråkade demokratisering och snart blev ett dominerande parti. Det brukar beskrivas som ett mitten- eller mittenhögerparti men har en ganska svag ideologisk framtoning. Partiet som återtog namnet MDB 2017 har många gånger fungerat som vågmästarparti och kallats Brasiliens "ständiga koalitionsparti". PMDB (som det då hette) ingick i de Arbetarpartiledda regeringarna 2003–2016 och kunde då i utbyte för sitt stöd för regeringspartiet tillsätta fler poster på såväl federal som delstatlig och lokal nivå än något annat parti. Stödet för president Dilma Rousseff drogs dock tillbaka 2016 och när hon hade avsatts tog vicepresidenten, PMDB:s Michel Temer, över presidentposten. Temer ställde inte upp i presidentvalet 2018.

Republikanerna (Republicanos, hette fram till 2019 Brasilianska republikanska partiet, PRB) och är ett högerpartier som bildades 2005.

Demokratiska arbetarpartiet (Partido Democrático Trabalhista, PDT) var det dominerande vänsterpartiet innan Arbetarpartiet övertog rollen. PDT röstade också för att avsätta Dilma Rousseff 2016.

Brasilianska socialistpartiet (Partido Socialista Brasileiro, PSB) ingick i Rousseffs valallians 2010 men ställde upp på egen hand i valet 2014 och röstade för att avsätta Rousseff två år senare. Partiet stödde dock Haddad i valet 2018 och en medlem av PSB, Geraldo Alckmin, är sedan 2022 Lula da Silvas vicepresident. Alckmin är en före detta guvernör i São Paulo och var fram till 2021 medlem av PSDB (se nedan), vars presidentkandidat han varit två gånger (2006 och 2018). Alckmin förlorade mot Lula i valet 2006 men tillsammans uppmanade de 2022 väljarna att ansluta sig till en bred allians för att försvara demokratin. 

Brasilianska socialdemokratiska partiet (Partido da Social Democracia Brasileira, PSDB), bildades 1988 av utbrytare från PMDB (senare MDB, se ovan). Partiet betraktas som ett mittenhögerparti och utgjorde det främsta oppositionspartiet mot Arbetarpartiregeringarna 2003–2016. PSDB som betonar ekonomisk och social rättvisa satt vid makten 1995–2002. Mellan 2002 och 2014 gick partiets kandidat till andra omgången i alla presidentval, utan att sedan vinna. I de två senaste valen har stödet rasat för PSDB och motståndet mot Arbetarpartiet har förflyttats längre ut till höger på den politiska skalan.

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Brasilien i UI:s nättidning Utrikesmagasinet:
Demokratin står på spel när Brasilien går till val (2022-09-19)
Lula i comeback mot hårt pressad Bolsonaro (2021-03-31)
Ett år med Bolsonaro: bränder i Amazonas och skandaler (2020-02-06)
Alla kristna i Brasilien har inte samma agenda (2019-03-12)