Georgien – Inrikespolitik och författning

Georgien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Politiken domineras sedan valet 2012 av partialliansen Georgisk dröm. Regeringschef är Irakli Kobachidze. Oppositionen anklagar regeringen för att stå Ryssland nära och leda landet i en auktoritär riktning. När Georgisk dröm korades till segrare även i det senaste parlamentsvalet hösten 2024 kastades landet in i en politisk kris.

Georgisk dröm som består av ett antal höger och mittenpartier har vunnit alla val sedan 2012 men inför valet 26 oktober 2024 närde den västvänliga oppositionen hopp om ett maktskifte. Opinionsundersökningar visade på ett tioprocentigt övertag för oppositionen och protester utbröt när valkommissionen meddelade att Georgiskt dröm vunnit med 54 procent – en betydligt högre siffra än i de senaste valen.

Oppositionen anklagade Georgisk dröm för att fuskat sig till segern och beslutade sig för att bojkotta arbetet i parlamentet. Valresultatet överklagades till författningsdomstolen som dock avvisade klagomålet. 

Även omvärlden underkände valet. EU och USA krävde en utredning efter rapporter om storskaligt röstfusk. När Europaparlamentet i slutet av november 2024 underkände valresultatet och krävde omval svarade regeringen med att frysa arbetet med landets ansökan om EU-medlemskap. Beskedet utlöste dagliga demonstrationer mot regeringen över hela landet, protester som fortfarande pågick i slutet av mars 2025. Hundratals demonstranter greps och många av de gripna misshandlades av polisen som gick hårt fram för att kväsa protesterna. Även journalister och oppositionspolitiker greps. USA och flera andra västländer reagerade med att införa sanktioner mot högt uppsatta medlemmar av Georgisk dröm.

Relationen till EU respektive Ryssland har blivit den dominerande politiska frågan i Georgien. En önskan om att gå med i både Nato och EU står inskriven i landets grundlag och stöds av en stor majoritet av georgierna. Officiellt säger sig Georgisk dröm sträva efter att landet ska bli medlem i EU men samtidigt har regeringen vidtagit flera åtgärder som i princip gjort det omöjligt för Georgien att kvalificera sig för medlemskap (se nedan).   

Oligark landets starke man

Georgisk dröm grundades av oligarken Bidzina Ivanisjvili som byggde upp sin förmögenhet i Ryssland och som velat normalisera relationen till Moskva. Bidzina Ivanisjvili var regeringschef ett år efter valvinsten 2012. Han har sedan dess ingen formell roll i politiken men anses ha stort inflytande över regeringen. I slutet av 2023 valdes han till hedersordförande för Georgisk dröm.

Från början intog Georgisk dröm en liberal västvänlig hållning. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 avstod Georgien visserligen från att ansluta sig till västs ekonomiska sanktioner mot Ryssland men samtidigt tog regeringen ett kliv mot väst och EU. När EU efter invasionen öppnade för att i framtiden släppa in Ukraina skrev Georgisk dröm snabbt under en ansökan om medlemskap. Enligt opinionsundersökningar stödde omkring 80 procent av georgierna strävan mot ett medlemskap i EU. I slutet av 2023 kom EU:s stats- och regeringschefer överens om att Georgien skulle få status som kandidatland, och som nästa steg få inleda medlemskapsförhandlingar, förutsatt att Georgien genomförde ett antal inrikespolitiska reformer.

Efter landets ansökan till EU förändrades regeringens retorik och blev mer prorysk. Under valkampanjen 2024 målade Georgisk dröm upp en bild av att landet skulle vara hotat av ett ”globalt krigsparti” i väst som planerade att dra in landet i Rysslands krig mot Ukraina. Bidzina Ivanisjvili ändrade också tonfall gällande utrbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien som kontrolleras militärt av Ryssland sedan kriget mellan Ryssland och Georgien 2008 (se Modern historia).  Han tonade ned Rysslands ansvar för att konflikten bröt ut genom att säga att Georgien borde be invånarna i Sydossetien (där kriget startade) om ursäkt för att den dåvarande regeringen drog in dem i en väpnad konflikt.

Parlamentet antog också ett par lagar som förde Georgien längre bort från EU och närmare Ryssland. En av lagarna kritiserades för att vara en kopia av den ryska lagen om "utländsk agent" som används för att kväsa oppositionen i Ryssland (se Ryssland – Demokrati och rättigheter). Lagen sade att en organisation som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet skulle förses med etiketten "organisation som driver en främmande makts intressen".

En första version av lagen lades fram redan våren 2023 men drogs tillbaka efter omfattande inhemska protester. Ett lätt reviderat lagförslag antogs i maj 2024. Även det omarbetade förslaget utlöste omfattande demonstrationer i Tbilisi som fortsatte efter det att lagen antagits. EU kritiserade lagen och gjorde klart att den i praktiken innebar ett stopp för Georgiens medlemsansökan. USA stämde in i kritiken och införde inreseförbud för ett dussintal personer som ansågs vara ansvariga för beslutet.

I april 2025 ersatte parlamentet den kritiserade lagen med en exakt kopia av en amerikansk lag som kräver att lobbyister och advokater ska uppge om de arbetar för "utländska intressen". Regeringens kritiker var dock inte nöjda utan hävdade att även den nya lagen skulle kunna användas för att kväsa civilsamhället då Georgien till skillnad från USA inte har något oberoende rättsväsen som övervakar att lagen inte utnyttjas för att stoppa obekväma organisationer och medier.

I september 2024 antog parlamentet ännu ett kontroversiellt lagförslag, också denna gång efter rysk förebild. Lagen förbjuder vad som kallas ”hbtq-propaganda” i skolor och i massmedier och hindrar homosexuella och transpersoner från att adoptera barn. Vidare förbjuds könsbyte och samkönade äktenskap som ingåtts utomlands upphävs.

Protester riktas mot landets starke man Bidzina Ivanisjvili under en demonstration till stöd för en privatägd TV-kanal som riskerade att förlora sitt oberoende. Foto: Shakh Aivazov/AP/TT

Konflikt på hög nivå

Salome Zurabisjvili var den sista presidenten som valdes i allmänna val. Hon vann presidentvalet 2018 som oberoende kandidat men med stöd av Georgisk dröm. Hon blev efter hand en uttalad kritiker till regeringens politik och försökte förgäves stoppa både lagen om främmande makts intressen och lagen mot hbtq-propaganda.

Salome Zurabisjvili använde i övrigt sitt inflytande för att kritisera Rysslands angrepp på Ukraina och för att främja Georgiens närmande till EU. I början av hösten 2023 inleddes en riksrättsprocess mot henne för att hon på eget bevåg åkt utomlands och träffat EU-ledare i syfte att hålla liv i Georgiens EU-ansökan. Förslaget att avsätta henne föll dock vid omröstningen i parlamentet. Hösten 2024 togs initiativ till en ny riksrättsprocess.

I mitten av december 2024 utsåg parlamentet Micheil Kavelasjvili till ny president och han installerades i slutet av månaden. Micheil Kavelasjvili var tidigare professionell fotbollsspelare i Premier League men blev invald i parlamentet 2016 som representant för Georgisk dröm. Han betecknar sig numera som oberoende men luftar åsikter som hör hemma långt ut till höger. Kavelasjvili är bland annat känd för hätska anti-västliga utfall och fördömanden av hbtq-personers rättigheter. Oppositionen och Salome Zurabisjvili erkänner inte valet av Micheil Kavelasjvili. Oppositionen hänvisar till procedurfel eftersom Kavelasjvili utsågs av parlamentet vilket inte är fulltaligt på grund av oppositionens bojkott.

Expresident i förvar

Expresident Micheil Saakasjvili åtalades 2014 i sin frånvaro för maktmissbruk och våld mot oppositionsföreträdare. Saakasjvili hade då hunnit gå i exil. Han bodde i Ukraina, där han tjänstgjorde som rådgivare till två presidenter, och var kontroversiell även där. 2018 dömdes han åter för maktmissbruk, bland annat för att han hade benådat fyra män som dömts för mordet på en bankman 2006. Domen överklagades av Saakasjvili till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Hösten 2021 återvände Micheil Saakasjvili till hemlandet, inför lokala val som förestod. Han blev omedelbart gripen och valde att hungerstrejka i protest. Hungerstrejken blev så långvarig att han behövde sjukhusvård. Hans anhängare har krävt att expresidenten friges. Våren 2024 avvisade Europadomstolen Saakasjvilis överklagande och konstaterade att rättegången mot honom i Georgien varit korrekt. Våren 2025 dömdes han till fängelse i två nya fall – för att missbrukat offentliga medel och för att olagligen ha korsat gränsen. Det innebär att Saakasjvili kommer att vara fängslad i mer än 12 år.

FÖRFATTNING

Efter det att Georgien fick en författning 1995 har grundlagen genomgått flera förändringar med stor verkan. Presidentmakten har både utökats och sedan inskränkts igen, senast 2017.

Statsskicket grundas på parlamentarism. Regeringen har den verkställande makten och är ansvarig inför parlamentet. Presidenten är formellt statschef och överbefälhavare men har mest ceremoniella uppgifter. Presidenten kan dock inlägga veto mot lagar. Mandatperioden är fem år och en president kan bara väljas om en gång. Efter författningsändringar som antogs 2017 utses från och med valet 2024 presidenten av ett valkollegium i stället för att väljas av allmänheten. Valkollegiet består av 300 elektorer, däribland parlamentsledamöter. 

Val till det lagstiftande parlamentet hålls vart fjärde år. Enkammarparlamentet har 150 platser. 120 av platserna tillsätts genom ett proportionellt valsystem. De övriga utses genom majoritetsval i enmansvalkretsar. Vid valet 2020 sänktes spärren för att komma in från 5 till 1 procent vilket innebar att fler småpartier blev representerade i parlamentet. 

Parlamentet låg en tid i en ny spanskritad byggnad i landets näst största stad Kutaisi. Det flyttades dit från huvudstaden Tbilisi efter valet 2012 till följd av en grundlagsändring 2011. Staden valdes till stor del av historiska skäl; Kutaisi var huvudstad i medeltida kungariken. Flytten drevs igenom av den dåvarande presidenten Micheil Saakasjvili, men idén gillades inte av Georgisk dröm som vann valet 2012. Sex år senare flyttade parlamentet tillbaka till Tbilisi.  

Georgien är indelat i nio regioner som i sin tur är indelade i 60 distrikt. Regionerna leds av guvernörer, vilka tidigare utsågs av presidenten men som numera får sitt uppdrag av regeringen.  

Huvudstaden Tbilisi utgör ett eget administrativt område. Staden styrs av en borgmästare som utses av stadsfullmäktige. 

tillbaka råder det konflikt mellan centralregeringen och två områden som med ryskt stöd har utropat sig som självständiga stater – Abchazien och Sydossetien. Ryssland har också upprättat militärbaser på respektive territorium. Abchaziens och Sydossetiens självständighet har bara erkänts av en handfull stater och folkrättsligt räknas de fortsatt till Georgien. Förlusten av kontrollen över dessa områden fortsätter emellertid att svida och sätta spår i politiken. 

Läs om Georgiens rättssystem i Demokrati och rättigheter. 

POLITISKA PARTIER 

Partisystemet har genomgått täta omvandlingar, och det är inte ovanligt att partier eller allianser splittrats under pågående mandatperiod. Den låga spärren till parlamentet gynnar småpartier. En vattendelare mellan partierna är synen Ryssland och ett närmande till väst.

Största parti är Georgisk dröm – Demokratiska Georgien (Kartuli Otsneba – Demok'rat'iuli Sakartvelo), också kallat Kotsebi, som har suttit vid makten sedan valet 2012. Partiet bildades samma år och gick till val i allians med en rad andra mittenhögerpartier.  Georgisk dröm leds av landets rikaste man Bidzina Ivanisjvili. Från början beskrev sig partiet som provästligt men har med tiden utvecklat en eurokritisk och mer prorysk hållning. Partiet har också kritiserats för att bedriva ett auktoritärt styre. Efter valet 2024 har partiet en stark majoritet i parlamentet men inte tillräckligt många mandat för att på egen hand kunna ändra i grundlagen.

Övriga partier i parlamentet vill närma Georgien till väst och EU.

Näst störst är alliansen Koalition för förändring bestående av fyra liberala partier som gick samman inför valet 2024: Ny! (Ahali), Kotten (Girchi), Det är dags! (Droa) och Republikanska partiet (Sakartvelos Respublikuri Partia). Både Ny! och Det är dags! bildades våren 2024 medan Kotten sitter i parlamentet sedan 2020. Kotten är ett liberalt parti som trycker hårt på avreglering och vill se så liten statlig inblandning som möjligt i ekonomi och samhällsliv. Republikanska partiet bildades redan 1978 och ingick tidigare i Georgisk dröm men bytte sedan sida. I valet 2020 var partiet en del av den provästliga alliansen Styrka i enighet (Dzala Ertobashia) som då kom tvåa.

Styrka och enighet leddes av expresident Micheil Saakasjvilis parti Förenade nationella rörelsen (Ertiani Natsionaluri Modzraoba; UNM) också kallad Natsebi. UNM bildades 2004 genom en sammanslagning av Micheil Saakasjvilis dåvarande Nationella rörelsen och Demokratiska fronten och beskrivs som liberalt/konservativt. Partiet var störst fram till 2012 då det besegrades av Georgisk dröm. Vid valet 2024 efterträddes Styrka och enighet av en ny koalition bestående av UNM och två andra partier som bildats av avhoppare från UNM men som nu vände tillbaka: Strategiskt bygge (Strategia Aghmashenebeli) och Ett europeiskt Georgien (Evropuli Sakartvelo). UNM med allierade kom på tredje plats i valet 2024.

Parlamentets fjärde största gruppering är alliansen Ett starkt Georgien, som bland annat omfattar de liberala partierna Kämpa för Georgien (Lelo Sakartvelostvis) och Medborgare (Mokalakeebi), vilka tog sig in i parlamentet 2020. 

Minst i parlamentet är partiet Gakharia för Georgien (Gakharia sakartvelostvis). Det bildades 2021 av Georgi Gakhari som tidigare varit premiärminister för Georgisk dröm. Partiet beskriver sig som ett mitten-vänsterparti.

I valet 2016 lyckades för första gången ett proryskt parti ta sig in i parlamentet – Georgiska patrioters allians (Sakartvelos Patriotta Aliansi, APG) som bildats 2012 med starkt antivästligt program och motstånd mot Natomedlemskap. Partiet satt kvar i parlamentet efter valet 2020 men åkte ur 2024.

Om våra källor