Sydafrika – Aktuell politik

Sydafrika är en republik med stark presidentmakt. Sedan demokrati infördes 1994 har den tidigare befrielserörelsen ANC dominerat politiken. Stödet för partiet har minskat gradvis sedan toppnoteringen på nästan 70 procent i valet 2004. I valet den 29 maj förlorade partiet sin majoritet i parlamentet. Korruption, kriminalitet, hög arbetslöshet och stora ekonomiska skillnader är viktiga politiska frågor. 

Valresultatet i maj 2024 blev ANC:s sämsta genom tiderna. När alla rösterna räknats låg regeringspartiet på 40 procent, ett stort tapp jämfört med föregående val då ANC fick drygt 57 procent av rösterna. Det största oppositionspartiet DA fick knappt 22 procent vilket var en liten ökning jämfört med föregående val. Det nybildade MK hamnade på 14,5 procent, mycket tack vare en stor uppslutning i provinsen KwaZulu-Natal. MK lockade väljare främst från ANC och det vänsterradikala EFF, som gick tillbaka jämfört med 2019 och hamnade på drygt 9 procent. Eftersom det inte finns någon nedre spärr för att få mandat i parlamentet fördelades 40 mandat mellan hela 13 mindre partier.

Jämfört med tidigare val fortsatte valdeltagandet att sjunka.

För första gången på 30 år var ANC tvungen att söka stöd bland andra partier för att kunna fortsätta regera. Knappt två veckor efter valet meddelande partiet att det slutit ett avtal med DA och IFP med avsikten att bilda en samlingsregering, flera andra mindre partier anslöt sig senare. När parlamentet samlades för att svära in de nya ledamöterna röstade det med god marginal fram ANC:s Cyril Ramaphosa för en andra presidentperiod, och i slutet av juni presenterade han sin nya regering. DA fick sammanlagt sex ministerposter. Det tidigare oppositionspartiet fick bland annat ansvar för den viktiga jordbrukssektorn och inrikesfrågor. Ytterligare fem mindre partier belönades med ministerposter.

EFF och MK, vars frontfigur är den skandalomsusade expresidenten Jacob Zuma, kommer att utgöra landets nya opposition. Zuma kommer dock inte att sitta i parlamentet eftersom han varit dömd till 15 månaders fängelse för domstolstrots. Grundlagen hindrar personer som fått fängelse i mer än ett år att ta plats i parlamentet.

ANC tappar förtroende

Jacob Zuma tvingades lämna presidentposten 2018 efter ett antal korruptionsskandaler. Han står bland annat anklagad för bedrägeri och penningtvätt i samband med en vapenaffär 1999 (se Modern historia). Efter att flera gånger ha varit nedlagt togs åtalet upp igen 2018 och en rättegång inleddes 2021. Sedan dess har Zuma och hans advokater lyckats förhala förhandlingarna. Zuma anklagas också av den så kallade Zondo-kommission för att under sin tid vid makten ha låtit privata intressen gå före statens, en politik som ska ha lett till att statskassan plundrades på miljardbelopp (läs mer om Zumas styre i Modern historia).

När Zuma avgick som president efterträddes han av Cyril Ramaphosa som lovade att skapa jobb och göra upp med korruptionen. Många sydafrikaner var oerhört förväntansfulla efter maktskiftet men efter bara något år uppstod besvikelse över att presidenten valt en försiktig förändringstakt. En orsak till den försiktiga politiken var hans balansgång mellan ANC:s två falanger – den som var för Zuma och den som var för Ramaphosa. För att försöka ena falangerna efter maktskiftet lät Ramaphosa flera personer från Zuma-lägret sitta kvar på framträdande poster inom partiet och i regeringen. Trots alla skandaler hade Zuma många anhängare kvar bland väljarna.

Vid förra valet, i maj 2019, drygt röstade många missnöjda, främst yngre, väljare på EFF. Partiet gick till val på löften om att nationalisera banker och gruvor, samt att genomföra en mer radikal jordreform än den som ANC-regeringen inledde efter valet 1994 (se Jordbruk och industri). EFF planerade att utan kompensation ta mark från vita bönder och fördela den till svarta. Utspelet fick ANC att lova att utreda det juridiska utrymmet för att beslagta mark utan kompensation till ägarna. EFF lyckades nästan fördubbla sitt antal mandat i parlamentet, på bekostnad av såväl ANC som DA.

Viktiga frågor

Trots Ramaphosas löften om att ta itu med landets korruption har den bitit sig fast i statsapparaten och i den politiska debatten. Andra områden där regeringen har misslyckats att komma till rätta med problemen gäller den höga arbetslösheten, den utbredda fattigdomen och de ständiga elavbrotten.

Sydafrika är ett av de länder i världen där det råder störst ekonomiska skillnader mellan befolkningsgrupper.

Förväntningarna var stora på Cyril Ramaphosa när han tog över som president efter Jacob Zuma. Foto: Mike Hutchings/AP/TT

I början av 2024 uppgick arbetslösheten till runt 32 procent generellt och till 62 procent bland yngre. Till detta kommer en utbredd kriminalitet (se Sociala förhållanden) och ett bristfälligt vårdsystem. På den överfulla listan med akuta samhällsproblem finns också det eftersatta och ojämlika utbildningsväsendet (se Utbildning).

Under covid-19-pandemin som drabbade Sydafrika hårdare än alla andra länder på kontinenten tvingades många företag att lägga ner eller avskeda personal. Arbetslösheten ökade, främst bland unga, och fattigdomen spreds till nya grupper. Enligt beräkningar hamnade mer än en tredjedel av alla medelinkomstfamiljer i fattigdom under pandemin. Enligt landets statistiska centralbyrå minskade den förväntade livslängden med 3,5 år i snitt från 2020 till 2021. 

Många års misskötseln av det statliga elbolaget Eskom har orsakat regeringen mycket huvudbry. Schemalagda elavbrott beräknades 2022 ha kostat motsvarande en fjärdedel av landets BNP. Centralbanken uppskattar att strömavbrotten har minskat tillväxten med 1,8 procent, andra finansinstitut anser att skadan på ekonomin varit ännu större.

Flera organisationer och oppositionspartier har dragit regeringen och Eskom inför domstol eftersom de anser att strömavbrotten är ett brott mot de medborgerliga rättigheter som garanteras i grundlagen.

Missnöjet med regeringen kom till tydligt uttryck i lokalvalen i november 2021. För första gången sedan partiet kom till makten fick ANC mindre än 50 procent av rösterna (läs mer i Kalendarium.)

Flera organisationer och oppositionspartier har dragit regeringen och Eskom inför domstol eftersom de anser att strömavbrotten är ett brott mot de medborgerliga rättigheter som garanteras i grundlagen.

Missnöjet med regeringen kom till tydligt uttryck i lokalvalen i november 2021. För första gången sedan partiet kom till makten fick ANC mindre än 50 procent av rösterna (läs mer i  Kalendarium.)

Skandal skakar Ramaphosa

President Ramaphosas försök att framställa sig själv som en politiker med rena händer kom att ifrågasättas sommaren 2022 då det avslöjades att tjuvar vid ett inbrott på presidentens gård hade hittat 580 000 amerikanska dollar i kontanter instoppade i möbler. Inbrottet som ägt rum 2020 blev känt i juni 2022 när saken polisanmäldes av landets tidigare spionchef, Arthur Fraser, en av Jacob Zumas allierade. Fraser anklagade Ramaphosa för penningtvätt. Han uppgav att presidenten hade låtit bli att anmäla inbrottet till polisen och i stället låtit sina säkerhetsvakter kidnappa förövarna och muta dem för att tiga om pengarna.

Ramaphosa avvisade anklagelserna som han menade var politiskt motiverade. Enligt presidenten kom pengarna från en försäljning av mycket värdefulla bufflar.

En utredning tillsattes för att gå till botten med affären. Oppositionens försök att starta ett riksrättsförfarande mot presidenten röstades ned i parlamentet. 

Några dagar senare inledde ANC sin partikongress för att bland annat välja partiledare. Trots den djupa splittringen inom rörelsen – en falang utsatte Ramaphosa för ljudliga protester när han höll sitt tal – lyckades han vinna valet till partiledare.

I juni 2023 friades Ramaphosa från misstankar om att han gjort något brottsligt av den ombudsman (Public Protector) som har som uppgift att granska hur staten sköter sina åtaganden. I slutet av 2023 åtalades tre personer för att ha legat bakom inbrottet på presidentens farm.

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Sydafrika i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Sydafrika: ANC kan tappa greppet (24-05-23)
ANC – från hopp till förfall (22-12-08)
Elkrisen som bromsar Södra Afrikas ekonomiska motor (2022-10-27)
Rättegång mot ex-president ger fingervisning om Sydafrikas framtid (2021-06-11)
Partisplittring hämmar utvecklingen i Sydafrika (2019-12-12)
Sydafrikas skolsystem förfaller trots satsningar (2019-11-26)